Fördelar och nackdelar med lågkolhydratdieter

Lågkolhydratdieter är inte bättre än andra dieter vid typ 2-diabetes. Det slår Pamela Dyson från universitetet i Oxford fast i en presentation vid en diabeteskonferens i Malmö på tisdagen.

I en genomgång av tidigare studier av lågkolhydratdieter presenterade hon fördelar och nackdelar med lågt kolhydratintag.

skriver www.diabetesportalen.se Sara Liedholm text

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt 

Under sitt föredrag gick Pamela Dyson igenom befintlig vetenskaplig evidens för  lågkolhydratdieternas effekter på viktminskning, blodfetter, och risk för hjärt- kärlsjukdom.


Hon delar in dieterna utifrån mängden kolhydrater per dag: mycket låg, ketonbildande, kost (20-50 gram/dag), lågkolhydratkost (<130 gram kolhydrater/dag) måttlig kolhyratkost (130-230 gram/dag) och hög kolhydratkost (230-330 gram/dag).


Forskning visar att lågkolhydratdieter leder till en snabb viktminskning de tre första månaderna men att viktkurvan därefter sakta vänder uppåt igen det första året.

Motsvarande resultat, eller till och med lite bättre, uppnår man emellertid med högkolhydratkost, visar Pamela Dysons genomgång. Efter tre år har samtliga återfått sin ursprungsvikt.
- I genomsnitt leder lågkolhydratdiet till en viktminskning på 4,8 kilo och det är frågan om det är av någon större betydelse för en person som väger 100 kilo, även om all viktminskning är positiv för en typ 2-diabetiker.

Inte mer mättat fett i lågkolhydratdieter
Pamela Dyson har inte funnit några bevis för att just lågkolhydratdieter skulle vara bättre i viktminskingsavseende jämfört med andra hälsosamma dieter såsom lågfettkost, kost med lågt GI eller Medelhavskost.


Hon avfärdar även att lågkolhydratdieterna skulle innebära större intag av mättade fetter, vilket hon förklarar med att mättat fett ofta kommer från mat som innehåller kolhydrater såsom kött och godis.
- Minskar man på intaget av kolhydrater minskar man också intaget av mättade fetter. Slutar man äta chips och kakor är det inte bara kolhydrater man drar ned på eftersom de även innehåller fett.
Pamela Dyson slår även fast att lågkolhydratkost inte har någon inverkan på det totala kolesterolet, HDL, LDL-koncentrationerna.
- Det finns dock lite, men väldigt begränsade bevis för att dieten sänker koncentrationen av triglycerider, men bara lite grand.
Hon konstaterar även att det inte finns någon studie som undersökt förhållandet mellan lågkolhydratkost och insjuknande i hjärtsjukdomar.

Njursvikt och benskörhet
I sin presentation kunde hon däremot lista ett antal mindre goda effekter av lågkolhydratdieter, bland annat negativa effekter på njurarna till följd av högt proteinintag och ökad risk för benskörhet på grund av kalciumförlust till följd av syraförgiftning och ketos.
- Ett begränsat kolhydratintag leder dessutom till mindre intag av fibrer och andra näringsämnen än vad som är önskvärt, säger Pamela Dyson..
- Hennes slutsats är att lågkolhydratdieter kan associeras med ökad risk för hjärt- kärlsjukdom
- Men det finns i dag inga bevis för att den dieten är bättre för en person med typ 2-diabetes än någon annan diet, säger Pamela Dyson.
Tvärtom menar hon att andra dieter kan vara minst lika gynsamma för viktminskning och att viktminskning alltid går hand i hand med förbättrad blodsockerkontroll och därmed minskad risk för hjärtsjukdomar.
En undersökning visar dessutom att bara ett fåtal skulle välja lågkolhydratdiet om de fick välja bland alla befintliga dieter.
- Så vilket råd ska vi ge våra patienter med typ 2-diabetes? Jag skulle säga att de ska välja en diet som passar dem och deras sätt att leva och istället erbjuda psykologiskt stöd för att förändra beteendemönster, avslutar Pamela Dyson.

Fotnot:
Översikten baseras på följande reviewer eller metaanalyser: Garg 1998, Kirk 2008, Kodama 2009, Ajala 2013, Van Wyk 2015 och Dyson 2015.

 

Fakta. Studien

Under perioden 1987–1991 fick Sverige en tillströmning av flyktingar som kom främst från Mellanöstern och Nordafrika. I syfte att förbättra integrationen placerades de runt om i landet av kommunala tjänstemän som, enligt forskarna, hade begränsad information om flyktingarnas bakgrunder.

Av de totalt 61 386 flyktingar (boende i olika typer av områden) som man följde upp mellan januari 2002 och december 2010, hade 4 553 (7,4 procent) utvecklat diabetes typ 2. Det kan jämföras med en uppskattad siffra på 4–6 procent för övriga befolkningen under samma tidsperiod.

Av de 28 785 flyktingar som bodde i socioekonomiska högriskområden hade 7,9 procent fått typ 2-diabetes. Det kan jämföras med 7,2 procent för flyktingar som bodde i ”måttligt utsatta områden” och 5,8 procent för dem som bodde i icke-utsatta områden.

Flyktingar som bor i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige har en ökad risk att utveckla diabetes typ 2. Det visar en ny stor amerikansk studie som undersökt kopplingen mellan flyktingars levnadsstandard och ohälsa, skriver Carin Ståhlberg i DN.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

I studien som presenteras i den brittiska medicintidskriften The Lancet på torsdagen har forskarna följt drygt 60.000 flyktingar mellan 25 och 50 år som kom till Sverige under perioden 1987–1991.

– Vi fann att flyktingar som bodde i sociala högriskområden hade en ökad risk att få diabetes typ 2 jämfört med dem som bodde i mindre utsatta områden, säger Justin White, läkare vid University of California, och en av forskarna bakom studien.

Enligt studien finns det flera och samverkande orsaker till att flyktingar riskerar att få diabetes typ 2. Det kan vara kronisk stress, begränsad inkomst och sysselsättning, att leva i ett segregerat och kriminellt belastat område samt inskränkt rörelsefrihet.

– Vår studie har en direkt betydelse för den pågående invandringen till Europa, säger Justin White. På grund av de historiskt höga antalen ankommande flyktingar – i kombination med den redan höga arbetslösheten – så möter flyktingarna mindre gästvänliga politiska och sociala miljöer. Våra data tyder på att beslut som rör överenskommelser och integration av invandrare kan få långsiktiga konsekvenser för deras hälsa. Och om flyktingarna inte får tillräckligt stöd initialt så kan dessa samhällen få betala priset för det decennier senare.

Den nya studien stödjer tidigare studier som pekat på en koppling mellan ohälsa – och då även hjärt- och kärlsjukdomar – och att vara bosatt i socialt utsatta områden.

I Folkhälsomyndighetens nyligen publicerade årsrapport om folkhälsan i Sverige konstateras också att livs- och levnadsvillkor, såsom just boendemiljö och psykosocial miljö, kan påverka hälsan negativt.

 

Just over a month after Novo Nordisk announced positive top-line results for liraglutide (Victoza, Novo Nordisk), showing that it significantly reduced the risk of major adverse cardiovascular events in the LEADER Liraglutide Effect and Action in Diabetes: Evaluation of Cardiovascular Outcome Results—A Long Term Evaluation (LEADER) trial, the company has announced another positive study of a similar agent — both are glucagonlike peptide-1 (GLP-1) agonists for the treatment of type 2 diabetes; this time it is a once-weekly product called semaglutide, which is not yet approved anywhere.

The Trial to Evaluate Cardiovascular and Other Long-term Outcomes With Semaglutide in Subjects With Type 2 Diabetes(SUSTAIN-6) examines the long-term cardiovascular and other safety outcomes of 0.5-mg and 1.0-mg semaglutide, which was administered subcutaneously once weekly and compared with placebo, both in addition to standard of care, in approximately 3300 people with type 2 diabetes treated for 104 weeks.

"The trial achieved its primary end point of showing noninferiority of major cardiovascular events (MACE) with semaglutide compared with placebo, as well as a statistically significant reduction in cardiovascular risk," Novo Nordisk says in a press statement.

In the trial, around 250 MACE were accrued. The primary end point of the study was defined as the composite outcome of the first occurrence of cardiovascular death, nonfatal myocardial infarction, or nonfatal stroke.

The safety profile of semaglutide in SUSTAIN 6 "was as expected and consistent with previous semaglutide clinical studies," the company notes.

SUSTAIN-6 Will Be Presented, but Not at ADA

Full results of SUSTAIN-6 will be presented at an upcoming meeting, but asked whether this was likely to be the American Diabetes Association conference in New Orleans in June, a spokesperson told Medscape Medical News this was "not realistic."

The company is already gearing up to present the full results of LEADER at the ADA meeting, which are hotly anticipated by endocrinologists.

Although a prior trial, ELIXA, demonstrated no safety concerns with the GLP-1 agonist lixisenatide (Lyxumia, Sanofi), LEADER will be the first trial in which a GLP-1 agonist has shown cardiovascular benefit in the patient population — those with type 2 diabetes at high risk of cardiovascular events.

Liraglutide, a GLP-1 agonist administered by daily subcutaneous injection, has been on the market for some time for the treatment of type 2 diabetes and was more recently approved, at a higher dose, for the treatment of obesity (as Saxenda).

Liraglutide is now the third glucose-lowering agent to show cardiovascular benefit and the first of the GLP-1 class.

The first glucose-lowering drug to show a cardiovascular benefit was the sodium glucose cotransporter 2 (SGLT2) inhibitor empagliflozin (Jardiance, Boehringer Ingelheim/Lilly) in the Empagliflozin Cardiovascular Outcome Event Trial in Type 2 Diabetes Mellitus Patients (EMPA-REG) trial, reported at the European Association for the Study of Diabetes (EASD) meeting in Stockholm in September 2015.

 

And pioglitazone (Actos, Takeda Pharmaceuticals), also available generically now, demonstrated cardiovascular benefit over a decade ago in the Prospective Pioglitazone Clinical Trial in Macrovascular Events (PROactive) and more recently in in the IRIS study in patients with insulin resistance but not diabetes. However, the agent is also associated with higher rates of edema, weight gain, and heart failure, and there is still a question over its potential association with bladder cancer.

Filings for Semaglutide by Year-end; Oral Version in Development 

Novo Nordisk says it expects to file the once-weekly subcutaneous form of semaglutide for regulatory review in the United States and European Union in the fourth quarter of 2016.

 

"We are very encouraged by the potential for reduction of CV risk in people with type 2 diabetes with semaglutide based on the results of SUSTAIN-6. In addition to the strong efficacy profile, we have also established the safety profile for semaglutide by concluding the six SUSTAIN trials," Mads Krogsgaard Thomsen, executive vice president and chief science officer of Novo Nordisk, added in the statement. "With the strong results from SUSTAIN-6, we look forward to the regulatory filing of semaglutide."

Semaglutide is one of a number of once-weekly subcutaneous GLP-1 agonists available or in development.

Semaglutide is also being developed in an oral tablet version for treatment of type 2 diabetes — encouraging phase 2 results were reported with this formulation at the recent ENDO 2016 meeting. And semaglutide is being developed as a once-daily subcutaneous injection for the treatment of type 2 diabetes and weight management, the company adds.

 

SUSTAIN-6 is the culmination of a global phase 3 clinical development program for semaglutide injection, comprising six trials and encompassing more than 7000 people with type 2 diabetes.

The other trials were:

  • SUSTAIN-1: A 30-week efficacy and safety trial of semaglutide vs placebo in 388 drug-naive people with type 2 diabetes. The results were reported in July 2015.

  • SUSTAIN-2: A 56-week efficacy and safety trial of semaglutide vs sitagliptin (Januvia, Merck) once daily as add-on to metformin and/or a thiazolidinedione (TZD) in 1231 people with type 2 diabetes. The results were reported in December 2015.

  • SUSTAIN-3: A 56-week efficacy and safety trial of semaglutide vs 2.0-mg exenatide (Bydureon, AstraZeneca) once weekly as add-on to one to two oral antidiabetic drugs in 813 people with type 2 diabetes. The results were reported in September 2015.

  • SUSTAIN-4: A 30-week efficacy and safety trial of semaglutide vs insulin glargine once daily as add-on to metformin with or without sulfonylurea in 1089 insulin-naive people with type 2 diabetes. The results were reported in November 2015.

  • From www.medscape,com 

  • Nyhetsinfo

  • www red DiabetologNytt

 

Forskning och internationell erfarenhet visar att för framgångsrikt kvalitetsarbete

1. behövs det pålitliga data kring vårdens kvalitet.

2. det behövs personer på varje vårdenhet som på ett särskilt sätt arbetar med kvalitet och en central organisation som stöttar varje vårdenhet.

3. dessutom behöv det att ledningen aktivt frågar efter kvalitetsuppföljning.

I Sverige har vi ett fantastiskt diabetesregister i NDR och ofta, men inte alltid, finns det personer på varje vårdcentral och sjukhusmottagning som arbetar med sina egna data i NDR. Det centrala stödet för kvalitetsarbetet är svagt liksom ledningens efterfrågan på kvalitetsdata.

För att stödja vårdcentralerna i Region Jämtland Härjedalen i deras diabetesarbete har jag sedan två år hjälpt dem med att från NDR ta fram listor 3-4 ggr/år med födelsenummer på patienter med förhöjd risk för komplikationer. Tanken är att i första hand ta fram personer med riskkombinationer som kanske annars missas. Stödet ges till samtliga vårdcentraler, såväl privata som offentligt drivna och vid behov kan även råd kring behandlingen ges. Samtliga chefer har lämnat sitt skriftliga medgivande innan jag via NDR fått tillgång till inloggning till vårdcentralerna i regionen.

Fem olika riskgrupper identifieras via NDRs sökfunktion. Målet har varit att identifiera ett hanterligt antal individer i varje grupp. Sökkriterierna har utformats för att fånga ca 10 % av alla registrerade i varje grupp då det bedöms ge ett rimligt antal patienter att klara av. Riskgrupperna är

  • HbA1c > 70 mmol/mol
  • Systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg och LDL ≥ 2,5 mmol/l
  • Retinopati och systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg och HbA1c ≥ 52 mmol/mol
  • Ischemisk hjärtsjukdom och systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg och LDL ≥ 2,0 mmol/l
  • Tidigare CVL och systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg

Med varje riskgrupp följer även en förklaring på varför just de valda parametrarna finns med. För riskgruppen med retionopati enligt ovan står det som exempel ”Vid retinopati är inte bara bra HbA1c viktigt. Förändringarna progredierar snabbare om dessutom blodtrycket är förhöjt.”

Att ta fram listor och distribuera dem till regionens 28 vårdcentraler tre gånger per år tar sammanlagt ca 1 ½ dag. Listorna lämnas personligen över till respektive chefer en gång per år i samband med hälsovalets årliga kvalitetsuppföljning och övriga gånger skickas de med post. MLA eller diabetessköterskorna brukar sedan gå igenom listorna och tillse att behandlingsansvarig läkare ser över situationen. De flesta vårdcentraler arbetar aktivt med listorna vilket brukar märkas i den statistik som presenteras i ”knappen”.

Till nästa år hoppas jag att vi får en ”högriskknapp” i NDR som hjälper vården att snabbt plocka ut listor över individer med förhöjd komplikationsrisk. Förutom en knapp som automatiskt tar fram listor ungefär enligt ovan ser jag då även fram emot att mottagningens individer med hög risk enligt NDRs 5-års riskgenerator kan identifieras på samma sätt. Jag ser det som ett naturligt nästa steg för att ännu bättre utnyttja den potential till kvalitetsförbättring som finns i NDR. 

Mikael Lilja, Östersund
Distriktsläkare
Med dr
FoU-enheten
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Svenska Läkaresällskapet
 
 
Den 31 augusti-1 september samlas några av världens främsta företrädare inom akademi och industri samt representanter för stat och vetenskapsmedia vid ett Berzelius symposium i Båstad i Skåne för att diskutera framtiden för precisionsmedicin inom typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdom.
– Många har väldigt höga förväntningar på möjligheterna för precisionsmedicin för att förebygga typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdom, säger Paul Franks, professor i epidemiologi vid Lunds universitet och initiativtagare till mötet.
Goda exempel på precisionsmedicin begränsas i dag huvudsakligen till sällsynta monogena sjukdomar, som beror på en enda gen, som MODY och lipodystrofi. 
– Men de är sk. proof-of-concept, dvs de utgör bevis för att konceptet fungerar, vilket behandlingen av sjukdomar där flera gener är inblandade kan dra nytta av. Diabetes och hjärt- kärlsjukdomar är komplexa sjukdomar. Kan de klassificeras och definieras med hjälp av biomarkörer framtagna med dagens, och framtidens, tekniker skulle komplexiteten i dessa sjukdomar minska och få dem att efterlikna sina monogena kusiner, säger Paul Franks. 
Sverige har intagit en tätposition när det gäller forskning och initiativ för ett förverkligande av individanpassad vård för diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.
– Med de utmärkta kliniska register, biobanker, kunskap och teknik som finns i Sverige, har vi en enastående infrastruktur för precisionsmedicinsk forskning och klinisk praxis.
Faktum är att flera av världens största initiativ inom precisionsmedicin samordnas av svenska institutioner, och våra forskare är centrala för många av de globala nätverk för precisionsläkemedel i Europa och USA. Som en ledande nation på området är det viktigt att vi skapar forum för innovativa diskussioner; att vi främjar enighet och samarbete, och vi bör underlätta kunskapsöverföring och utbildning. Med mötet i Båstad försöker vi förverkliga dessa ambitioner, avslutar Paul Franks.
Fakta/Precisionsmedicin
För vuxna med hög risk för insjuknande bidrar en intensiv behandling med förbättrad kost och motion till att insjuknandet skjuts upp med omkring tre år, och att behovet av läkemedel (Metformin) fördröjs med 18 månader.
Den mänskliga biologin är komplicerad och variationen mellan människor är stor. Hur vi svarar på läkemedel och vilka komplikationer vi riskerar utveckla beror till stor del på vårt genetiska arv. Medan vissa patienter svarar mycket bra på sin behandling, svarar andra lite, eller inte alls. Under tiden fortskrider sjukdomen och så småningom utvecklas allvarliga och livshotande komplikationer såsom skador på ögon, njurar, nerver och hjärta och kärl. Det finns därför ett akut behov av att utveckla innovativa och effektiva förebyggande behandlingsstrategier.
Information och anmälan till Berzelius symposiet:
 
Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens vetenskapliga organisation och arbetar för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Vi är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 12 500 medlemmar. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter. För möten över specialitetsgränserna arrangerar vi sedan 1943 den Medicinska riksstämman; 2015 hålls den den 3-4 december i Stockholm. Mer information hittar du på www.sls.se eller www.riksstamman.se 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt

Association Between Use of Lipid-Lowering Therapy and Cardiovascular Diseases and Death in Individuals With Type 1 Diabetes

Abstract

OBJECTIVE To evaluate the effect of lipid-lowering therapy (LLT) in primary prevention on cardiovascular disease (CVD) and death in type 1 diabetes.

RESEARCH DESIGN AND METHODS We used the Swedish National Diabetes Register to perform a propensity score–based study. Propensity scores for treatment with LLT were calculated from 32 baseline clinical and socioeconomic variables. The propensity score was used to estimate the effect of LLT in the overall cohort (by stratification).

We estimated risk of acute myocardial infarction, stroke, coronary heart disease, and cardiovascular and all-cause mortality in individuals with and without LLT using Cox regression. A total of 24,230 individuals included in 2006–2008 with type 1 diabetes without a history of CVD were followed until 31 December 2012; 18,843 were untreated and 5,387 treated with LLT (97% statins). The mean follow-up was 6.0 years.

RESULTS The propensity score allowed balancing of all 32 covariates, with no differences between treated and untreated after accounting for propensity score.

Hazard ratios (HRs) for treated versus untreated were as follows:

cardiovascular death 0.60 (95% CI 0.50–0.72),

all-cause death 0.56 (0.48–0.64),

fatal/nonfatal stroke 0.56 (0.46–0.70),

fatal/nonfatal acute myocardial infarction 0.78 (0.66–0.92),

fatal/nonfatal coronary heart disease 0.85 (0.74–0.97),

and fatal/nonfatal CVD 0.77 (0.69–0.87).

CONCLUSIONS This observational study shows that LLT is associated with 22–44% reduction in the risk of CVD and cardiovascular death among individuals with type 1 diabetes without history of CVD and underlines the importance of primary prevention with LLT to reduce cardiovascular risk in type 1 diabetes.

 

Kommentar
Detta är den största observationella studie som är publicerad fram till nu. Den visar en uttalat positiv effekt av lipidsänkande behandling vid primär prevention av typ 1 diabetes patioenter. Patienterna hade en medelålder av 39,4 år. Att behandla ger substantiellt minskad morbiditet och mortalitet.

Aktuella riktlinjer för T1DM rekommenderar utskrivning av statiner till patienter 40 år eller äldre. Aktuell studie har inte speciellt analyserat statineffekt på individer under 40 år, också pga relatuivt få hårda endpoints i gruppen under 40 år.  

Nyhetsinfo

www red DiasbetologNytt

 

 

 

One day a 31-year-old woman who had recently been hospitalized and subsequently diagnosed with type 1 diabetes came into our diabetes clinic for education. She had been discharged from the hospital less than a week prior to coming to our clinic.

She was frustrated when she arrived, as her blood sugars had become increasingly elevated after leaving the hospital. She had called her primary care physician and he instructed her to increase her dose of long-acting insulin. Still, her blood sugars had not improved.

During our office visit, she told me that her abdomen felt a little wet after each injection. I asked her to demonstrate how she injected her insulin. She took her insulin pen from her purse, put on a fresh pen needle, took off the outer cap and neglected to take the inner cover off the needle. She then proceeded to dial up a few units of insulin and attempted an injection. It soon became evident why her blood sugars had escalated.

During her hospital stay, the nurses taught her to inject insulin using hospital issued, autoshield pen needles. These pen needles have a protective cover that does not expose the needle.

I soon understood why she did not realize that the inner cover was a barrier between her pen needle and her medication. This patient was not shown what a standard pen needle looked like or how to use one. When I instructed and demonstrated how to properly use an insulin pen, she burst into tears. She was upset that she had lost ground, that she had not been feeling well, and had wasted so much insulin!

Lessons Learned:

         There is much to gain from asking our patients to demonstrate how they inject insulin, how they check their blood sugar, or use any diabetic equipment. It can be time well spent!

         Request a return demonstration for any new skills you teach during diabetes education.

                  Contact the hospital if an occurrence such as this happens. Our hospital responded by including insulin pen/needle use in the training for newly diagnosed patients with diabetes.

 

From Diabetesincontrol.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

I två separata studier, som nyligen publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet, har forskare analyserat en mängd befolkningsstudier och konstaterat att andelen vuxna män och kvinnor med diabetes eller övervikt ökat stadigt sedan 1980 respektive 1975. I studierna ingår forskning gjord vid Umeå universitet i den Väster- och Norrbottenbaserade MONICA-studien.

– Vad som beskrivs i Lancet är en global ökning av andelen diabetessjuka och överviktiga som är skrämmande läsning, säger Stefan Söderberg, som är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och forskningsansvarig för MONICA-studien i Västerbotten.

– Även om vi i Sverige inte sett en lika dramatisk ökning de senaste 40 åren så har andelen vuxna med diabetes och fetma ökat även här, vilket vi i detalj kunnat följa i MONICA-studien. Men ser vi till diabetes så har antalet personer med diabetes i världen nästan fyrdubblats under perioden, om vi räknar med befolkningstillväxt och en högre medellivslängd. Detta får såklart stora samhällsekonomiska konsekvenser, speciellt i de särskilt drabbade låg- och medelinkomstländerna.

Ökad andel vuxna med diabetes

En av de publicerade studierna fokuserade på globala diabetestrender mellan 1980 och 2014. Totalt analyserades 751 befolkningsstudier med 4,4 miljoner vuxna deltagare i 146 länder. Studien konstaterar bland annat att:

andelen män med diabetes fördubblades från 4,3 procent 1980 till 9 procent 2014 medan andelen kvinnor med diabetes växte från 5 till 7,9 procent.

Andelen diabetessjuka 2014 var lägst i nordvästra Europa och högst i Polynesien och Mikronesien, där nästan 25 procent av den vuxna befolkningen hade diabetes.

Ökad andel överviktiga

I den andra studien undersöktes globala trender i Body Mass Index (BMI) mellan 1975 och 2014. Forskarna analyserade 1 698 befolkningsstudier med totalt 19,2 miljoner vuxna deltagare i 186 länder. Resultaten visade bland annat att:

andelen överviktiga ökade från 3,2 till 10,8 procent bland män och från 6,4 till 14,9 procent bland kvinnor.

andelen personer med morbid övervikt är 0,64 procent för män och 1,6 procent för kvinnor.

det genomsnittliga värdet för Body Mass Index (BMI) ökade under perioden från 21,7 till 24,4 kg/m2 bland män och från 22,1 till 24,4 kg/m2 bland kvinnor.

andelen underviktiga minskade från 13,8 till 8,8 procent av män och 14,6 till 9,7 procent för kvinnor.

andelen överviktiga blev större än andelen underviktiga år 2004 för kvinnor och 2011 för män.

– Studien kring globala vikttrender visar tydligt att om utvecklingen fortsätter så är sannolikheten att vi uppnår de globala målen kring fetma och övervikt lika med noll. Vi kommer också till år 2025 se en skrämmande ökning av andelen kraftigt överviktiga till 6 procent för män och 9 procent för, säger Stefan Söderberg.

30 år med MONICA-studien

I tre decennier har forskare vid Umeå universitet samt Västerbottens och Norrbottens läns landsting samlat in hälsodata och registrerat insjuknande i stroke och hjärtinfarkt inom ramen för MONICA studien (MONitoring of Trends and Determinants in CArdiovascular Disease). Världshälsoorganisationen WHO initierade MONICA studien i början av 1980-talet med syftet att övervaka förekomst av hjärtkärlsjukdom och dess riskfaktorer globalt. 

Norra Sveriges MONICA-studie, som är en fortsättning av detta projekt, är idag en av de få studier i världen som kan ange hur hjärtkärlsjukdomar och diabetes samt riskfaktorer för dessa, såsom övervikt, utvecklas över tid. I MONICA-studierna ingår:

över 18 000 hjärtinfarkter och 21 000 fall av stroke

sju befolkningsundersökningar med totalt 12 000 slumpmässigt utvalda individer

långsiktigt insamlad hälsodata med hög deltagarfrekvens (på 69-81 procent)

Läs Lancet-artikeln om globala diabetestrender

Läs Lancet-artikeln om globala vikttrender bland vuxna

Läs en sammanfattande rapport om 30 år med MONICA-studien

Om de publicerade studierna:

The Lancet, artikel: Worldwide trends in diabetes since 1980: a pooled analysis of 751 population-based studies with 4.4 million participants. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(16)00618-8

The Lancet, artikel: Trends in adult body-mass index in 200 countries from 1975 to 2014: a pooled analysis of 1698 population-based measurement studies with 19.2 million participants. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(16)30054-X

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Press-release

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Allmänhetens, inklusive myndigheters, kunskap om typ 1 diabetes hos barn är förödande låg. Trots att det är en livshotande sjukdom. Detta måste förändras, skriver Johnny Ludvigsson i ett debattinlägg.

Nyhetsinfo

www  red DiabetologNytt

I Sverige är Typ 1 Diabetes den vanligaste kroniska (bot 0%) livshotande sjukdomen som drabbar barn och ungdomar – den är tre gånger vanligare än alla cancersjukdomar hos barn (bot 75-80%).

Orsaken bakom Typ 1 diabetes är en gåta. Trots intensiv behandling varenda dag drabbas många barn av livsfarliga, ibland invalidiserande och rentav dödande komplikationer. Lågt blodsocker kan leda till akut medvetslöshet och generella kramper på natten, vilket är oerhört skrämmande.  I ung vuxen ålder hotar blindhet, nervskador, hjärtinfarkt eller dialys på grund av njurar som ger upp.

Många förskolor/skolor tar diabetes på allvar, satsar på personal som får lära sig, ta ansvar. Men detta gäller långt ifrån alla. Dessutom är barn med diabetes olika. Man måste känna igen just det enskilda barnets symtom, hur snabbt blodsockret svänger, hur insulindoser ska justeras… Men när föräldrar följer med till förskolan för att vårda (!) sitt nyinsjuknade barn parallellt med att personalen lär sig, så tolkar Försäkringskassan det som att föräldrarna inte (!)  ”vårdar sitt sjuka barn”, utan endast undervisar personal, med den befängda slutsatsen att VAB inte gäller. Föräldrarna får ta semester! Föräldrarna 

uppfyller kriterierna för utbrändhet på grund av ständig oro, störd sömn, att alltid behöva ta ställning till mat, aktivitet, blodsocker, insulindoser. Dygn efter dygn!  Människor utanför familjen förstår inte.  Och media späder på okunskapen: ” Jag kan äta ett kilo glass utan problem” var den feta rubriken i Metro. En ung kille med diabetes berättade visserligen om sin oro, men ville vara som alla andra. Och bidrar till okunskapen genom att hävda att man ”lever normalt”, vilket är lögn, eller kan leda till katastrof. Okunskapen är livsfarlig! Diagnos ställs för sent, akuta livsfarliga diabeteskomplikationer handhas fel, familjer/patienter får inte stöd.

De senaste veckorna har LCHF-kost  diskuterats flitigt. En kost som är livsfarlig för barn med Typ 1 diabetes. Ofta får man höra att om man bara ”sköter sig” går det bra, man kan äta vad som helst, leva som alla andra – men det stämmer inte. Samhällets oförstånd bidrar till bördan för de barn som har drabbats av diabetes och deras familjer. Återigen: diabetes är en livshotande sjukdom.

Allmänhetens stöd till forskningen om sjukdomen är förvånansvärt låg. 2014 fick Barncancerfonden in 275 miljoner, Barndiabetesfonden fick in 10 miljoner. Det är bra, men kan bli bättre. Okunskapen om diabetes är  skrämmande stor.

Regnell SE, et al. Diabet Med. 2016;doi:10.1111/dme.13115.

Children with type 1 diabetes — even with a short disease duration — have smaller pancreatic volume vs. children without diabetes, but the size difference is not associated with pancreatic fat fraction, according to recent study findings.

In an imaging analysis of 51 children with and without diabetes, Simon E. Regnell, MD, a PhD student at Lund University Clinical Research Center in Malmö, Sweden, and colleagues analyzed pancreatic volume and fat fraction in 22 children aged at least 10 years with type 1 diabetes and no known exocrine pancreas disorders (10 girls; mean age, 14 years; mean diabetes duration, 5.9 years) and 29 controls (18 girls; mean age, 12 years) using MRI between May 2012 and November 2013. Researchers found pancreatic volume was 27% smaller in children with type 1 diabetes (median, 34.9 cm³) vs. controls (47.8 cm³; P < .001). No between-group differences were found for pancreatic fat fraction (1.34% vs. 1.57%; P = .891).

Pancreas volume correlated positively with age in controls (P = .033), but not in children with diabetes (P = .649). Pancreas volume also did not correlate with diabetes duration, but it was associated with units of insulin per kilogram of body weight per day (P = .048).

In a linear model relating pancreas volume to age, body surface area and units of insulin per kilogram of body weight per day, the effect of insulin per kilogram per day was independent of the other two variables (P = .009)

“Our observation that the daily insulin dose in relation to body weight correlated with the pancreas volume may suggest that the pancreas atrophies as the body produces progressively less insulin during the subclinical loss of [beta]-cell function, but [can] be maintained once systemic insulin levels have been normalized by therapeutic administration after diabetes onset,” the researchers wrote. “This would be consistent with the hypothesis that reduced pancreas size in type 1 diabetes is caused by the missing trophic effect of insulin on pancreatic tissue.”

Disclosure: The researchers report no relevant financial disclosures.                                                        

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

– Barn med diabetes måste ha en självklar rätt till en bra och säker skolgång. En förutsättning för det är att föräldrarna ges möjlighet att utbilda lärare och skolpersonal om sjukdomen och barnets individuella vårdbehov.

Försäkringskassans nya tolkning av VAB-reglerna medger inte detta vilket försätter både föräldrar och barn i en ohållbar situation, säger Diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl på patyientföreningens www som igår.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Under hösten och våren har många familjer drabbats av den nya tolkningen av VAB-reglerna. Förtvivlade föräldrar har hört av sig till Diabetesförbundet eller sin vårdmottagning för att få råd och stöd. Det nedslående besked de fått från Försäkringskassan är att de får ta semester eller obetald tjänstledighet för att kunna lära upp personalen.

– Sådan upplärning är absolut nödvändig för att barnet över huvud taget ska kunna vistas i skolan, säger Fredrik Löndahl.

Den nödvändiga utbildningen av personalen kan ta allt från någon dag till ett par veckor. Det sker vid diagnosen, och därefter vid klass/skolbyten, personalförändringar och liknande händelser.

Föräldrarna, som redan befinner sig i en mycket utsatt situation, riskerar nu dessutom att förlora sitt arbete då de inte har någon laglig rätt att ta ledigt. Istället hänvisas de till arbetsgivarens goda vilja.

– Oro för både familjens ekonomi och barnets säkerhet i skolan är inte en bra förutsättning för en god skolgång för barnet, eller för föräldrarnas framtida möjlighet till förvärvsarbete, säger Fredrik Löndahl.

Diabetesförbundet vill se en lösning på den situation som drabbat många familjer runt om i landet. 

– Den svenska skolan ska vara jämlik och ge barn med en kronisk sjukdom samma goda förutsättningar i livet som andra barn, säger Fredrik Löndahl.

I dag skickar därför Diabetesförbundet ett öppet brev till de fyra ansvariga statsråden och ber om en inbjudan för att inom en snar framtid träffas och diskutera konkreta förslag på lösninga

Läs hela det öppna brevet på Diabetesförbundets hemsida www.diabetes.se. Där finns även mer fakta och bakgrund kring VAB och diabetes.

Svenska Diabetesförbundet är en rikstäckande intresseorganisation för personer med diabetes, anhöriga och vårdpersonal. Tillsammans arbetar vi för att minimera konsekvenserna av diabetes.  

 

DEBATT

Kostfaktorer står för det största hotet mot den globala folkhälsan, men systematiskt förtal av vetenskapliga företrädare skapar osäkerhet hos allmänhet och beslutsfattare, skriver nedan författare i Läkartidningen. Gå in på www.lakartidningen.se för att läsa hela artikeln inkl inlagda kommentarer

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Tommy Cederholm
professor, klinisk nutrition och metabolism, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet; överläkare, geriatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsalla

Elisabet Rothenberg
leg dietist, professor, ämnesområde mat och måltid, Högskolan Kristianstad; tidigare ordförande, Dietisternas riksförbund

Forskarsamhället bidrar gemensamt till att folkhälsan förbättras. Medelivslängden i västvärlden fortsätter att öka med cirka 2 år per decennium [1]. Även om hjärt–kärlsjukdom fortfarande är den vanligaste dödsorsaken har forskning lett till åtgärder som framgångsrikt bidragit till att dödligheten halverats i åldrarna 40–75 år [2]. Kunskapen om aterogena kostmönster och bättre matvanor är de enskilt viktigaste faktorerna [3]. Även för tumörer (den näst vanligaste dödsorsaken) finns en tydlig koppling till livsstil och matvanor [4].

Hjärt–kärlsjukdom, diabetes, cancer och kognitiva sjukdomar utgör den stora sjukdomsbördan i större delen av världen. Vi ser dock en tydlig ojämlikhet i risken att insjukna i dessa ofta livsstilsrelaterade sjukdomar. Personer med lägre utbildning löper större risk att drabbas.

Vi vet i stora drag vad som är hälsosam mat [5, 6], men vetenskapliga bedömningar framhåller att kosten fortfarande är en av de viktigaste riskfaktorerna (kanske den viktigaste) bakom global ohälsa [7]. Till exempel äter vi på befolkningsnivå för lite frukt, grönt och fullkornsprodukter och för mycket rött kött, animaliska fetter och socker [4-7].

Satsningar behöver göras av forskningsråden, Hjärt-Lungfonden, Diabetesfonden, Cancerfonden, Hjärnfonden med flera för att ytterligare öka kunskapen om matens betydelse för att motverka sjukdom. Forskning behövs också för att förbättra implementeringen av redan befintlig kunskap. Särskilt gäller det för socioekonomiskt utsatta grupper.

Sociala medier är en kraftfull kanal för att sända och hämta information. Den intensiva kommunikationen kring kost och hälsa på sociala medier är ett uttryck för frågans relevans och allmänhetens stora intresse, men kvaliteten på utsagorna varierar avsevärt.

Webbplatser och bloggar med starka uppfattningar presenterar emotionellt laddade och väl förpackade budskap. Gemensamt är förakt för officiella kostråd, Livsmedelsverket som myndighet och forskare som försvarar den vetenskapliga process som ligger till grund för rekommendationer och kostråd. Med vinklade verklighetsbeskrivningar och demagogisk teknik misstänkliggörs och förminskas den akademiska världen och dess representanter.

Medieaktiva vetenskapsföreträdare med obetydlig erfarenhet av nutritionsforskning använder sina akademiska titlar för att legitimera tolkningar av vetenskapen kring kost och hälsa.

Sociala medier tenderar att »stimulera framväxten av homogena och polariserande åsiktskluster där deltagarnas applåder ytterligare stärker den inre övertygelsen« [8].

Även seriösa medier förmedlar bloggarnas starkt subjektiva eller förenklade bild. Den pressetiska gränsen utmanas när det gäller att korrekt återge information kring mat och hälsa. Medielogiken bygger ofta på att skapa kontrast mellan »de goda« och »de onda« eller på att framhålla att det finns två jämbördiga förhållningssätt.

Det är till exempel inte så länge sedan tobaksindustrin lyckades sprida tvivel över sambandet rökning–lungcancer genom att få etablerade medier och beslutsfattare att tro att det fanns två synsätt med lika stor vetenskaplig tyngd. Samtidigt var den etablerade forskarvärlden sedan länge enig, och påpekade detta gång på gång.

Förtal och desinformation gör att många blir rådvilla när det gäller hur man ska äta hälsosamt. De som attraheras av retoriken tar till sig kostmönster som kan vara hälsofarliga. Nödvändiga satsningar från etablerade finansiärer av seriös nutritions- och livsmedelsforskning blir otillräckliga eftersom även anslagsgivande myndigheter och dess företrädare blir osäkra.

Det är en demokratisk rättighet att kritisera vad man finner felaktigt, men att systematiskt misstänkliggöra de vetenskapliga institutionerna och dess företrädare undergräver tilltron till det demokratiska samhällsbygget i vilket forskarsamfundet är en viktig del.

Vi vill uppmana till

  • försvar av den vetenskapliga arbetsmetoden och de vetenskapliga institutionerna
  • samhälleliga satsningar på seriös nutritions- och livsmedelsforskning
  • vaksamhet mot desinformation, förtal och hot.

REFERENSER

  1. Christensen K, Doblhammer G, Rau R, et al. Ageing populations: the challenges ahead. Lancet. 2009;374:1196-208.
  2. Björck L, Capewell S, O'Flaherty M, et al. Decline in coronary mortality in Sweden between 1986 and 2002: comparing contributions from primary and secondary prevention. PLoS One. 2015;10(5):e0124769.
  3. Rydén L, Andersen K, Gyberg V, et al. Betala för sjukdom eller investera i hälsa? Läkartidningen. 2012;109(36):1535-9.
  4. World Cancer Research Fund International. Continuous Update Project. September 2015.
  5. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. 5:e uppl. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet; 2014. Nord 2014:002.
  6. Dietary guidelines for Americans http://health.gov/dietaryguidelines/2015/guidelines/executive-summary/">2015–2020http://health.gov/dietaryguidelines/2015/guidelines/executive-summary/">. 8th Edition. Washington, DC: U.S. Department of Health and Human Services, U.S. Department of Agriculture; 2015.
  7. GBD 2013 Risk Factors Collaborators; Forouzanfar MH, Alexander L, Anderson HR, et al. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioral, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks in 188 countries, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. Lancet. 2015;386(10010):2287-323.
  8. Wolodarski P. Påståenden blir inte sanna bara för att de gillas på Facebook. Dagens Nyheter. 3 apr 2016.

En stor satsning på medicinska kvalitetsregister har gjorts under 2012–2016. Detta har lagt grunden för en unik möjlighet att beskriva människors hälsa, upptäcka ojämlikhet i vården och forska fram nya behandlingsmetoder.

Att stoppa finansieringen nu riskerar att slå undan benen för utvecklingsarbetet inom sjukvården, skriver en rad medicinska debattörer inför en nationell kvalitetsregisterkonferens som startar på tisdagen idag i Göteborg 

Debattinlägget finns på www.svd.se

Av utrymmesskäl är nedan en förkortad version

Nyhetsinfo

www red DiabetoilogNytt

 

Det finns stora vinster att göra inom hälsa och sjukvård, om satsningen på de kvalitetsregister vi har byggt upp kan fortsätta, skriver artikelförfattarna.

DEBATT | KVALITETSREGISTER

I en undersökning genomförd av Sveriges kommuner och landsting – SKL kniper Sverige förstaplatsen när det gäller medicinska resultat. Av 15 OECD-länder ligger vi i topp och det med anledning av hög överlevnad i hjärtinfarkt, stroke, bröst- och tjocktarmscancer samt låg spädbarnsdödlighet.

Men förutom att uppvisa mycket goda resultat, lyckas Sverige kombinera hög kvalitet med god ekonomisk hushållning och vi är också det land som har bäst kostnadseffektivitet. I det här läget är det lätt att slå sig till ro, men hårt arbete återstår för att göra svensk sjukvård ännu bättre. Ett steg i rätt riktning är de senaste årens satsning på svenska kvalitetsregister. Kvalitetsregistren har haft ekonomiskt stöd från landsting/regioner och från staten. Det har varit en avsevärd satsning i syfte att höja registrens kvalitet och utnyttjande.

Ett kvalitetsregister är ett register som samlar in fokuserad information från patient och vårdgivare som del i vårdprocessen i syfte att utveckla och förbättra vårdens kvalitet. Kvalitetsregistren drivs och utvecklas av vårdens egen personal och är tillsammans med våra centralt förvaltade hälsodataregister. Många kvalitetsregister har också ett nära samarbete med patientföreningar.

Kvalitetsregister räddar liv. Data från ett kvalitetsregister, Swedeheart, och de öppna jämförelser som sprungit ur registret har till exempel lett till en kontinuerlig kvalitetshöjning av svensk hjärtsjukvård. Faktum är att dödligheten efter hjärtinfarkt i Sverige mer än halverats under en tioårsperiod.

Men kvalitetsregister leder inte bara till förbättrade medicinska resultat, de leder också till ökad delaktighet. Patienters upplevelse av vården, deras livskvalitet och deras smärta registreras och följs upp. Kvalitetsregisterdata gör det också möjligt att följa upp köer till operation och andra medicinska åtgärder. Genom att rangera ut ineffektiva metoder och stärka en effektiv vårdkedja sparar kvalitetsregistren pengar åt stat och landsting. Svenska kvalitetsregister möjliggör idag kontroll och kvalitetssäkring av de flesta av våra folksjukdomar. Kvalitetsregistren är viktiga för en mer jämlik hälsa!

Kvalitetsregister har också utvecklats till att bli basen för stora randomiserade forskningsstudier av hög kvalitet. Dessa forskningsstudier har gett Sverige ett internationellt försprång som forskningsland och bidrar till mer evidensbaserad sjukvård.

Av vetenskapsrådets stora anslag för klinisk behandlingsforskning 2015 var fyra av tio forskningsstudier baserade på kvalitetsregister, och spänner över alltifrån behandling av stroke, hjärtinfarkt, och fetmakirurgi till reumatiska sjukdomar. Genomförandet av denna viktiga forskning förutsätter en fortsatt satsning på kvalitetsregister.

Under senaste åren har tydliggjorts att fortsatt utveckling av kvalitetsregistren kräver att strukturerade termer och begrepp införs, vilket ökar datakvalitet och avsevärt minskar dubbeldokumentation i hälso- och sjukvården. Vi välkomnar detta och önskar att kvalitetsregistrens möjlighet till aktiv medverkan tydliggörs och att högsta växel läggs in i informatikarbetet så registerarbetet kan inriktas helt på sammanställande av resultat och analys.

Svenska kvalitetsregister utgör en unik möjlighet att beskriva människors hälsa, att kvalitetssäkra sjukvården, att identifiera ojämlikheter i vården och att forska fram nya behandlingsmetoder. Kombinationen offentligt finansierad sjukvård, personnummer, ett högt förtroende bland allmänheten, och kvalitetsregister är unik i ett internationellt perspektiv. För drygt fem år sedan presenterade utredare Måns Rosén sin utredning om kvalitetsregister. Han döpte passande nog utredningen till ”Guldgruvan i hälso- och sjukvården” och pläderade för en massiv satsning på kvalitetsregister.

Detta blev inledningen till en storsatsning på kvalitetsregister under åren 2012-16. Satsningen är dock tidsbegränsad. Vi menar att en stoppad finansiering nu riskerar att slå undan benen för ett omfattande utvecklingsarbete inom svensk sjukvård och svensk medicinsk forskning.

Att avsluta satsningen kommer att kosta liv och jämlik hälsa. Svensk sjukvård och dess patienter är värd bättre, de är värda en långsiktig, stabil och tillräcklig finansiering av svenska kvalitetsregister.

 

Jonas F Ludvigsson

professor, Karolinska Institutet/Örebro

Stefan James

professor, Uppsala

Veronica Svedhem

överläkare, InfCareHiv

Jonas Oldgren

verksamhetschef, UCR, Uppsala

Magnus Stenbeck

docent, Karolinska Institutet,

Johan Sundström

professor, Uppsala

Pär Myrelid

överläkare, Linköping

Måns Rosén

utredare av svenska kvalitetsregister, 2010

Ole Fröbert

adjungerad Professor, Örebro

Ulf Dahlström

professor, Linköping

Bertil Lindahl

professor, Uppsala

David Erlinge

professor, Lund

Pär Stattin

professor, Umeå/Uppsala

Jonas Halfvarson

överläkare, Örebro

Mats Löfgren

docent, Umeå

Johan Askling

professor, Karolinska Institutet

Göran Garellick

professor, Göteborg

Bo Norrving

professor, Lund

Anne Granath

biträdande verksamhetschef, Västra Götalandsregionen

Margareta Claesson Armitage

överläkare, Svenska Cornearegistret

Bengt Midgren

docent, Skånes Universitetssjukhus

KG Prütz överläkare, Helsingborg

Claes Mangelus

överläkare, Svenskt Perioperativt Register (SPOR)

Gunnar Hägglund

professor, Lund

Börje Ljungberg

professor, Umeå

Gunnar Juliusson

professor, Lund, Blodcancerregistret

Lars von Knorring

professor emeritus, ECT-registret

Fredrik Montgomery

docent, Lund

Tomas Jernberg

docent, Swedeheart

Olof Brattström

överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset

Marianne Arner

docent, HAKIR-Handkirurgiskt kvalitetsregister

Ami Hommel

docent, Lunds universitet & Malmö högskola

Claes Norring

professor, Karolinska institutet

Peter Fritzell

docent, Svenska ryggregistret Swespine

Janne Björkander

professor, PIDcare

Martin Malmberg

överläkare, Mammografiscreeningregistret

Michael Möller

överläkare, Göteborg

Birgit Stark

docent, Karolinska Universitetssjukhuset

Sofia Ernestam

överläkare, Karolinska universitetssjukhuset

Staffan Jahnson

docent, Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer

Magnus Becker

The National CLP Register

Ann Ekberg-Jansson

docent, Luftvägsregistret

Ulf Håkansson

överläkare, Nationella peniscancerregistret

Peter J Svensson

professor, Auricula

Stefan Söderberg

docent, Svenska PAH registret

Magnus Forssblad

docent, Korsbandsregistret

Björn Kragsterman

överläkare, Svenska kärlregistret (Swedvasc)

Thomas Gasslander

docent, Linköping

Anna Ehinger

överläkare, Blekingesjukhuset

Pär Nordin

docent, Svenskt Bråckregister

Per Arneborn

överläkare, Örebro Fredrik Holmqvist

docent, Nationellt kvalitetsregister för kateterablation

Ulf Thilén

överläkare, SWEDCON-nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar

Rut F Öien

docent, RiksSår

Ingmar Näslund

docent, Örebro

Carina Thorstensson

docent, Göteborg

Johan Ottosson

överläkare, Scandinavian Obesity Surgery Registry

Charlotte Zetterström

professor, Nationella Kataraktregistret

Lennart Minthon

professor BPSD register

Lars Enochsson

docent, GallRiks

Jan-Olov Larsson

docent, BUSA, nationellt kvalitetsregister för ADHD

Hans Östholm

SKaPa, Svensk kvalitetsregister för Karies och Parodontit

Thomas Högberg

docent, Lunds Universitet

Kerstin Sandelin

adjungerad Professor, Bröstcancerregistret

Cecilia Svanborg

överläkare, Svenska Internetbehandlingsregistret

Carl-Johan Wickerts

docent, överläkare, Danderyd och Svenska Intensivvårdsregistret

Peter Vasko

överläkare, RiksSvikt

Margareta Homström

docent, Svenska Hemofiliregistret

Lennart Fällberg

vårdenhetschef, Könsdysforiregistret

Amir Sherif

docent, Svensk Urologisk Förening

Mats Heyman

docent, Svenska Barncancerregistret

Stellan Håkansson

docent, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister

Anders Lindblad

överläkare, Cystisk Fibros-registret

Otto Robertsson

biträdande överläkare, Svenska Knäprotesregistret, SUS Lund

Joacim Stalfors

docent, ÖNH-kvalitetsregister

Bengt Söderberg

ortopedingenjör, Protesregistret Swedeamp

Göran Eiman biträdande verksamhetschef, Kvalitetsstjärnan

Claude Marcus

professor, Karolinska Institutet

Jan Hillert

professor, Svenska Neuroregistret

Tommy Stödberg

barnneurolog, Svenska Barnepilepsiregistret BEPQ

Gunnar Hägglund

professor, Lund

Inger Westborg

överläkare, Svenska Makularegistret

Maria Eriksdotter

professor, Svenska Demensregistret

Martin Sundberg

docent, Skånes Universitetssjukhus

Magnus Gisslén

professor, InfCare HIV

Per Lindmarker

överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset

Rolf Zetterström

överläkare, Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar

Ingvar Syk

doc Överläkare, Svenska Kolorektalcancer Registret

Olof Stephansson

docent, Graviditetsregistret

Joakim Dillner

professor, Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention

Åke Carlsson

docent, Malmö

Tommy Andersson

professor, EVAS-registret

Erik Nordenström

docent, SQRTPA-registret

Ola Olén

biträdande överläkare, svenska IBD-registret

Anders Sönnerborg

professor, InfCare HIV

Jan Johansson

docent, Skånes Universtitetssjukhus, Lund

Mikael Landén

professor, BipoläR

Kaj Forslund

verksamhetschef Rättspsykiatri, Stockholm

Soffia Gudbjörnsdottir

professor, Nationella Diabetesregistret

Anna Trinks

med Dr, Senior Alert-registret

Fotnot: De flesta av undertecknarna är registerhållare för ett svenskt kvalitetsregiste

Statistik förskrivning CGM/FGM och insulinpump i Sverige
http://www.diabethics.com/forskning-teknik/statistik-forskrivning-cgmfgm-och-insulinpump-i-sverige/

Gå in på ovan www för att läsa hela artikeln med tabeller i bästa upplösning. I mobil och i dator kan tabellerna förstoring genom att klicka på tabellen. Referenserna markerade med siffror inne i texten är också klickbara.

 

Hans Jönsson på Diabethics har gjort ett imponerande kartläggningsarbete av CGM/FGM och insulinpump i Sverige med siffror för slutet av 2015. Ett stort tack!

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt
 

12 april, 2016

CGM_FGM april 2016

För en tid sedan började jag, i följderna av mitt engagemang för att fler ska få hjälpmedel i Stockholms landsting, att nysta i hur skillnaderna ser ut mellan förskrivning av hjälpmedel i landet. Vi vet alla att det råder stora orättvisor gällande förskrivningen mellan landstingen, och idag finns gott om evidens gällande nyttan av CGM och nivå av HbA1c (har skrivit om det 123 och 4) viktigaste markören för hur vi mår kortsiktigt, och risken för komplikationer långsiktigt. Jag förstår inte att vi har statistik på väldigt mycket, inklusive vet rätt väl hur många som de facto har insulinpump, men inte CGM och FGM. Jag gillar statistik, som inte säger allt men väldigt mycket, det borde funnits underlag att kunna jämföra detta nyckeltal mellan landstingen. Självklart påverkar inte CGM/FGM allena värdena, även insulinpump och även variationer gällande kvalitén på vården kan påverka. Personligen tror jag att diabeteskvaliteten är hög överallt, och att den bör kunna bli bättre och bättre, framöver. Dessutom finns skillnader inom respektive landsting, dvs både gällande förskrivning men även möjligen kvalitén på vården. Viktigt att poängtera, jag är övertygad om att absoluta majoriteten av Sveriges diabetologer vill förskriva dessa hjälpmedel till alla, men hindras av landstingens politiker och av budgethänsyn.

Jag kontaktade själv för flera månader sedan alla Sveriges 21 Landsting, och bad enligt offentlighets- och sekretesslagen ut siffror på totalt antal förskrivet CGM och FGM (idag bestående av endast Freestyle Libre), barn och vuxna separerade. Jag fick omedelbart svar från de flesta landstingen, en del dröjde (mest mindre Landsting) och två vägrade lämna ut. Jag har idag fått av 17 av 21 Landsting (för barn 16 av 21). Två har nekat, Östergötland och Skåne, som gav skriftliga avslagsbeslut med besvärshänvisning.

Så den statistik jag hittills har är inkomplett, men redan nu väljer jag att dela med mig av detta arbete som ingen tidigare gjort, som ni ser så visar sig direkt faktorer som är fundamentala för vår hälsa och vår livslängd. Varför jag väljer att dela den redan nu är, även om vissa rockader skulle ske i rangordningen i sammanställningen så framgår resultatet med all önskvärd tydlighet; hjälpmedel ger bättre värden, värden som inte kan bli för bra. Värden som på sikt minskar risken för komplikationer och därmed förlänger liv. Jag trodde inte korrelationen skulle vara så tydlig då variationen gällande HbA1c i snitt skiljer sig marginellt mellan landstingen, men flera av de landsting som förskriver i högre omfattning tillhör de som både har lägst Hba1c samt tillhör även de med flest patienter under det av Socialstyrelsen rekommenderade målvärdet 52 mmol.

Ett par viktiga kommentarer:

  • Antalet med typ 1 diabetes kommer från NDR för vuxna, detta för 2015, och Swediabkids årsrapport för 2014. 2015 års siffror var ej tillgängliga för barn.
  • Antalet med insulinpump samma som ovan.
  • Det landsting som har flest vuxna typ 1 patienter med antingen CGM eller Freestyle Libre är Jönköping med 37,4% täckning. Minst är Sörmland med 7%. Motsvarande för barn är Jönköping med 81,5% och minst Norrbotten med 15,8%. Så stora skillnader gällande både vuxna och barn.

OBS! Jag har försökt ha så hög upplösning på bilderna som möjligt, men det är mycket information och jag ville ha en bild, inte uppdelat på flera. Klicka på dem så går det att zooma.

Bilden nedan är Sveriges samtliga landsting, antalet personer med typ 1 diabetes (vuxna och barn), antalet och procentuellt som har insulinpump, CGM, FGM (Freestyle Libre), samt kommentarer.

CGM_FGM april_JPG_2

Jag har valt att titta på två av de viktigaste nyckeltalen för uppföljning, snitt HbA1c på Landstingsnivå samt andel av T1D under Socialstyrelsens mål om 52 mmol i HbA1c. Först vuxen.

Vuxna med typ 1 diabetes

Nedan syns de tio landsting som enligt NDR 2015 hade lägst snitt av HbA1c för samtliga T1D, andel som hade CGM, andel med FGM, totalt CGM/FGM, placering gällande förskrivning (dvs nr 1 skriver ut flest CGM/FGM totalt, procentuellt, av andel T1D) och placering förskrivning pump. På listan nedan med de tio landsting med lägst snitt av HbA1c för länets vuxna med typ 1 diabetes är alltså fem av de landsting i Sverige som skrivit ut procentuellt flest CGM/FGM. På listan är även fem av de landsting som skrivit ut flest pumpar. Var Östergötland och Gotland placerat sig vet vi inte då jag inte fått statistik.

Lägst HbA1c vuxna april 2016

Nyckeltal nr 2, hur många procent av respektive läns personer med typ 1 diabetes når det av Socialstyrelsen uppsatta målet om att ha max 52 mmol i HbA1c. Sex landsting är de samma som i rankingen ovan. Av de tio på denna lista är sex bland de tio som procentuellt förskriver mest CGM/FGM, Skåne saknas uppgifter från men med tanke på att vi vet de förskriver en hel del Libre är det inte otänkbart att de skulle adderats de sex. Fem är även de som förskriver flest pumpar. Så här ser det ut:

HbA1c under 52 vuxna april 2016

Barn med typ 1 diabetes

Tittar vi på motsvarande statistik för barn ser det ut på följande sätt. Här är osäkerhetsfaktorer Kronoberg och Gävleborg som inte svarat, Östergötland av ovan nämnda skäl. Men likväl är fem av de landsting med lägst snitt av HbA1c för barn 0-18 bland de tio som förskrivit mest CGM/FGM i landet. Av de som saknas så är det sannolikt att något av dem tillhör de tio främsta att förskriva CGM/FGM, så statistiken talar för sig själv även här, anser jag. Gällande pump är tre av dessa bland de som förskriver flest procentuellt.

Lägst HbA1c barn april 2016

Jag tror alla som läst hittills börjar ana den röda tråden, men visar ändå nedan. Sju av tio landsting är samma som på listan ovan, så redan där syns en röd tråd. Av de tio på listan nedan tillhör fem de tio främsta att förskriva CGM/FGM. Av de på denna listan nedan är det tre jag saknar uppgifter från, och likt ovan är sannolikheten stor att även ett par av dessa tillhör de som är främst på att förskriva CGM/FGM. Fyra är de som förskriver flest pumpar.

HbA1c under 52 barn april 2016

Sammanfattning

Det är på intet sätt en studie, utan en sammanställning. En del landstingsuppgifter saknas som sagt, men jag valde att publicera då det är precis så tydligt som jag var rädd för. Statistik säger inte allt, men väldigt mycket. Dessa förhållandevis små skillnader i värden och förskrivningsprocent av diabeteshjälpmedel kan innebära minskad risk för komplikationer. Det finns ingen nivå där kontrollen av HbA1c kan anses vara tillräckligt vid typ 1 diabetes. Sjukdomen är extremt lynnig och än idag, år 2016, så innebär en typ 1 diabetes förkortad livslängd om 10 år i genomsnitt (5).

Typ 1 diabetes är en kronisk, allvarlig, obotlig och dödlig sjukdom. År 2014 dog 102 personer i direkt orsak av typ 1 diabetes enligt Socialstyrelsen. Totalt dog 9143 personer med någon form av diabetes som underliggande orsak, dvs där akut dödsorsak varit någon annan men vi vet idag tack vare forskning att flertalet av dessa direkt kan knytas till sjukdomen. Vi vet dock inte hur många som hade typ 1 diabetes. Se mer om alla studier och siffror jag refererar till 6 och 7.

Nu är Nationella Programrådets förslag ute på remiss, svar skall inkomma från samtliga landsting innan 20 april, se förslaget på Dagens Diabetes 8. CGM/FGM och insulinpump förbättrar HbA1c, ger mindre risk för insulin- och diabeteskoma, och mindre blodsockervariabilitet, men det kanske allra viktigaste är den förbättrade livskvaliteten. Med FGM behövs inte längre blodstick då Libre är maskinkalibrerad. Genom CGM väcks individen med oförmåga att känna av lågt blodsocker av ett akustiskt larm. Allt detta ger även trygghet för livskamrat, släkt och vänner. Med modern insulinpump kan insulinpump stängas av redan innan lågt blodsocker genom CGM och starta upp igen vid stigande blodsocker. Allt detta, CGM/FGM och insulinpump, förbättrar drastiskt livskvaliteten för oss med typ 1 diabetes. Framtiden är här. Nu.

Jag hoppas de tar del av detta vid sitt beslut. #förlängvåraliv och #öppnaögonen

Hans Jönsson
Diabethics

Årets kvalitetsförbättrare 2016 är

diabetessjuksköterska Karin Johansson, Växjö

Bland landets diabetessjuksköterskor har Karin Johansson, Växjö, utsetts till Årets kvalitetsförbättrare. Utnämningen tillkännagavs vid SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds, symposiedagar 2016 i Stockholm.

Karin Johansson

-I mitt arbete som samordnare har jag jobbat med modell för direktöverföring, dvs automatisk överföring, från patientjournalen till Nationella Diabetesregistret, NDR. Region Kronoberg var bland de första i landet med detta system, som jag utvecklat tillsammans med It-tekniker. Vi har fått pris även för tekniken, berättar Karin Johansson. 

Karin Johansson, är distriktssköterska med specialisering diabetes/diabetessamordnare i region Kronoberg samt doktorand vid Institutionen för vårdvetenskap vid  Linnéuniversitetet i Växjö.

Prismotivering lyder:

Karin Johansson har arbetat strategiskt och framgångsrikt med att kvalitetsutveckla diabetesvården, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Hon har varit en drivkraft i utvecklande av en framgångsrik modell gällande överföring från Cambio-Cosmic journalen till NDR (nationella diabetes registret).  Modellen har dels förbättrat inrapportering till NDR, dels utgjort en grund för förbättringsarbete och kvalitetssäkring vid vårdenheter.

Därtill har Karin Johansson alltid värnat om den enskilde patienten med diabetes. Den publicerad artikeln ” Manoeuvring between anxiety and control: Patients’ experience of learning to live with diabetes: A lifeworld phenomenological study” borde läsas av alla som arbetar med diabetes. Stipendiet delas ut med stöd av Sanofi och är på 30 000 kronor. 

 

Nouha Sahle Stattin, Stockholm, är årets diabetessjuksköterska

Nouha Sahle Stattin, vårdutvecklingsledare vid Akademiskt Primärvårdscentrum i Huddinge, är årets diabetessjuksköterska. Hon nominerades av sina arbetskamrater och mottog priset vid en ceremoni under SFSD:s (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds) seminariedagar 2016 i Stockholm.

Nouha Sahle Stattin

- Det är stort! Och jätteroligt att vara så uppskattad från kollegorna som nominerat mig. Jag har jobbat med diabetes hela mitt liv, först i Beirut där jag är född och sedan i Sverige från 1990.

Nouha Sahle Stattin disputerade 2001 med avhandlingen ”Immigrant patients with diabetes” som handlar om hur språk, kultur och bristande förståelse för hur det är att leva med en kronisk sjukdom kan skapa problem i mötet mellan patient och vårdpersonal. Nouha Saleh Stattin har utvecklat en modell för att stödja patienten och inrikta hen på att ta ansvar för sin egenvård. 

- Vi måste förstå hur individen resonerar kring sin sjukdom. Sjukvården är inte byggd för invandrare och olika kulturer. Men om vi låser fast oss vid kulturer och språk så underskattar vi den personcentrerade vården och tappar individen. Vi måste se varje individ, vare sig det är en patient med invandrarbakgrund eller en ”svensk” patient – alla är unika. Vårdpersonal måste våga ställa frågor om hur patienten uppfattar sin sjukdom, hur de resonerar kring den, hur de uppfattar sjukdomen, om de funderar på varför de fick diabetes och så vidare, säger Nouha Sahle Stattin.

SFSD:s prismotivering lyder:

En sjuksköterska som ser och lyfter varje individ, både personer med diabetes och kollegor. Hon utvecklar utbildningar och handleder kollegor på olika nivåer för att vi ska kunna bidra till en bättre diabetesvård.

Årets diabetessjuksköterska utses av SFSD i samarbete med Ascensia Diabetes Care Sweden AB. Priset är ett utbildningsstipendium på 25 000 kronor. 

 

Hedrande stipendium till diabetessjuksköterska

Kaija Seijboldt, Akademiskt primärvårdscentrum, Stockholm

Diabetessjuksköterska Kaija Seijboldt, 54 år, verksam vid Akademiskt primärvårdscentrum, har tilldelats årets Poster Stipendium på 20 000 kronor. Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds, seminariedagar i Stockholm.

Kaija Seijboldt

Stipendiet får hon för sitt arbete med att ”fastslå framgångsfaktorer för befrämjande av en jämlik diabetesvård. Titeln på hennes Poster är: Diabetesansvarig sjuksköterska (DAS) i primärvården: Erfarenheter av yrkesrollen och hur yrkesrollen påverkar jämlik diabetesvård, efter genomgången vidareutbildning”.

Vad kom du fram till?

- För det första är det viktigt att ledningen har detta som en prioritering och låter diabetessjuksköterskan jobba med det, det måste finnas bra rutiner. Sedan är det viktigt att  kollegorna förstår vad man kan och vad man sysslar med, att det finns en kunskap om hur förbättringar kan genomföras. Ur det egna perspektivet är det viktigt att se sig som en stödjande och undervisande person. Man blir inte en bra diabetessjuksköterska på en gång, det måste få ta tid att utvecklas. Jag såg i mitt arbete att vissa saker tog två år.

Prismotiveringen lyder: Utifrån en empirisk undersökning fastslå framgångsfaktorer för befrämjande av en jämlik diabetesvård, ledd av DAS. Faktorer som stöd från ledning och kollegor liksom kunskap, engagemang och tillit till den egna förmågan är viktiga hörnstenar för att nå målet. Stipendiet delas ut med stöd av läkemedelsföretaget Novo Nordisk.

 

Årets omvårdnadsstipendium till diabetessjuksköterska

Maria Svedbo Engström, Högskolan Dalarna

Diabetessjuksköterska Maria Svedbo Engström, 35 år, Säter, och verksam vid Högskolan Dalarna, samt doktorand vid Nationella Diabetes Registret, NDR, och Göteborgs universitet, har tilldelats Omvårdnadsstipendium 2016 på 15 000 kronor.  Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds, seminariedagar i Stockholm.

Maria Svedbo Engström

Stipendiet får Maria Svedbo Engström för arbete ”Nationell kartläggning av patientrapporterat utfall i diabetesvården”.

- Vi har utvecklat en ny patientenkät för Nationella Diabetesregistret, NDR, som tidigare bara haft en pilot. Vi är fortfarande i test- och utvecklingsfas men målet är patienten inför besök med diabetesvården ska kunna besvara enkäten. På sikt ska detta kunna bidra till en förbättrad vård för personer med diabetes.

Att patienterna rapporterar in själva, på vilket sätt blir vården bättre?

-Vi kommer att få en bredare bild och inte bara den mediciniska data utan kommer närmare hela patienten.

SFSD:s prismotiveringen lyder: Genom utarbetande av ett formulär som utgår från personer som lever med diabetes och med deras ord kan diabetesvården i Sverige få en nationell beskrivning av hur vuxna med diabetes mår, och hur de har det med sin diabetes. Därtill ges en bild av hur diabetesvårdens stöd uppfattas och genom detta ge ytterligare en viktig (kanske den viktigaste) dimension till de jämförelser i landet som görs med hjälp av NDR.

Hedrande stipendium till diabetessjuksköterska

Anna Lindholm Olinder, Stockholm

Diabetessjuksköterskan Anna Lindholm Olinder, 56 år, vid Sachsska barn- och ungdomskliniken, Södersjukhuset i Stockholm har tilldelas 2016 års Pedagogiskt stipendium på 30 000 kronor. Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds, seminariedagar i Stockholm.

Anna Lindholm Olinder.

Stipendiet får Anna Lindholm Olinder för sitt arbete ” Personcentrerad vård till barn och ungdomar med typ 1-diabetes”.

Prismotiveringen är: Det är väl känt att unga kvinnor med diabetes är en sårbar grupp. De skattar ofta sin livskvalitet lågt och de har därtill sämre glukoskontroll än unga män med diabetes. Ansökan har en genomtänkt pedagogisk inriktning med ett fokus på en ändamålsenlig egenvård utifrån personens preferenser.

- Detta är en pilotstudie som precis har börjat tittar på unga kvinnor, 15 – 20 år, med typ 1 diabetes. Vi vet att de har en större sjukdomsbörda av sin diabetes än en killar i samma ålder, de har svårare att acceptera sjukdomen. Vi använder en metod ”guidad egenvårdsbeslutat, GSDY”, det är ett dokument där individen får möjlighet att reflektera över sin egenvård, det kan till exempel vara att skriva klart meningar där ord utelämnats. Studien ska omfatta 100 patienter där 50 får aktiv intervention. Både läkare och diabetessjuksköterskan är involverade, säger Anna Lindholm Olinder. Stipendiet delas ut med stöd av läkemedelsföretaget Lilly.  

 

Press-info från Janeth Leksell,

vetenskaplig sekr SFSD  

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 

Press release

Resultat från svenska delen av POC-studien presenterad på SFSD-symposiedagarna:

Vuxna med mindre bra kontrollerad typ 2-diabetes har många hinder mot sjukdomskontroll

Vuxna med typ 2-diabetes, mindre bra reglerade på basinsulin, har en helt annan uppfattning om vad sjukdomskontroll innebär än vad läkaren tycker är viktigt.

- Det är tydligt att de här patienterna har fokus på glukoskontroll här och nu. De oroas över hypoglykemier och viktuppgång, hur det ska gå med familjen och på jobbet. Det är en massa saker som spelar in för att uppnå sjukdomskontroll, konstaterar Kerstin Berntorp, ansvarig för forskningsstudien Perceptions of Control (POC) i Sverige.

På SFSD:s symposiedagar, diabetessköterskedagarna i Sthlm 7-8/4 presenterade hon för första gången analys och abstract av de svenska resultaten i POC-studien. Från Sverige har 240 patienter och 100 läkare (70 % i primärvården) medverkat. Fördelningen mellan primärvård och medicinklinik på sjukhus speglar verkligheten väl, menar Kerstin Berntorp som är överläkare på Vårdenheten Endokrinologi, Skånes Universitetssjukhus.

-Att patienter på medicinkliniker kan ha sämre värden är inte så konstigt eftersom det är de svårast sjuka som remitteras dit. Men att drygt 50 % av patienter med typ 2-diabetes som behandlas i primärvården enligt det nationella diabetesregistret, NDR, inte uppnår målet för Hba1c är anmärkningsvärt. Att det förhåller sig så var en av orsakerna till att POC-studien kom till. Hur kommer det sig att patienter inte når bättre kontroll över sin sjukdom? säger Kerstin Berntorp.

Bland de svenska patienterna i studien (alla på basinsulin och med läkarbekräftat Hba1c >  64mmol/mol) förklarar många den dåliga glukoskontrollen med allt som händer runt omkring och som inte alltid har direkt koppling till sjukdomen:

Vardaglig planering, kunna göra vad som faller in, familjeförpliktelser, dagliga sysslor, prestation på jobbet, energinivå och känsloliv. Men också rädsla för hypoglykemier och viktuppgång.

Läkarna däremot uttryckte i allmänhet en mer fokuserad och klinisk bild av diabeteskontroll, och  kopplar sjukdomskontrollen till medicinsk värden och långsiktighet:

Hba1c de senaste månaderna, komplikationer och hypoglykemier.

- Känner du inte att du har stöd och engagemang från vårdpersonalen för dig och din diabetes, tror jag att det lätt blir så att man tappar fokus på sjukdomen. Man ägnar sig åt annat och så får det gå som det gör med diabetessjukdomen. Många kan ju känna sig hyfsat friska och komplikationer kan kännas avlägsna även om de flesta vet om att de finns där, säger Kerstin Berntorp.

Hur kan det bli bättre?

- Vi måste se varje patient som en egen individ, var i sjukdomen befinner sig den här personen? Vilka är de stora hindren och hur kan vi gå runt dem? Vi behöver använda hela diabetesteamet!

Det som kom upp som en framgångsfaktor när studien presenterades på IDF förra året, var tillgången till appar och andra digitala lösningar för tätare kontakter mellan patient och vård och där diabetessjuksköterskan har en nyckelroll. Det hoppas jag vi snart kommer få se mer av i Sverige, säger Kerstin Berntorp.

 

Åtta punkter för bättre diabeteskontroll

Kerstin Berntorp har satt upp åtta punkter för bättre sjukdomskontroll hos svenska diabetespatienter utifrån resultaten i POC:

  • 1. Avsätta mer tid för samtal och dialog med patienten.
  • 2. Kartlägga hinder för god glukoskontroll. Hur kan hindren kringgås?
  • 3. Tag hjälp av hela diabetesteamet (sjuksköterska, dietist, sjukgymnast), patienten är den viktigaste personen i teamet!
  • 4. Individuella mål.
  • 5. Skräddarsydd behandlingsplan innefattande moderna läkemedel som minskar risken för hypoglykemi och viktuppgång.
  • 6. Anordna eller förmedla gruppträffar där patienter kan utbyta erfarenheter, få tips av varandra, eventuellt även inkludera familjemedlemmar.
  • 7. Ta hjälp av elektroniska media och patientorganisationer.
  • 8. Personcentrerad vård.

Kortfakta:

POC-studien är en internationell studie som baseras på uppgifter som samlats in från en webbenkät med 300 läkare och 1 012 vuxna med typ 2-diabetes, okontrollerade på basinsulin (läkarbekräftat HbA1c > 64 mmol/mol) från Storbritannien, Sverige och Schweiz. Information samlades också in från en kontrollgrupp på 295 vuxna med typ 2-diabetes, välreglerade på basinsulin, läkarbekräftat HbA1c 59 mmol/mol från Storbritannien. Totalt samlades uppgifter in från 1 607 patienter och läkare för analys. Syftet med studien var att undersöka hur denna patientgrupp upplevde kontroll och om det skiljer sig från uppfattningar om kontroll bland läkare

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 

– Jag tror att vi är inne i ett skifte där det här inte går att stoppa. Om några år tror jag att alla patienter med typ 1-diabetes som vill, kommer att ha tillgång till kontinuerlig glukosmätning, säger Katarina Eeg-Olofsson, som är diabetesläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och sitter med i Nationella programrådet för diabetes.

Hon har lett programrådets arbete med att ta fram ett förslag till ett nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump och för kontinuerlig glukosmätning för vuxna med typ 1-diabetes. Idag är kontinuerlig glukosmätning i första hand förbehållet de sjukaste patienterna med typ 1-diabetes.

Syftet med förslaget, som just gått ut på remiss, är att jämna ut skillnader i landet – och ge många fler tillgång till de hjälpmedel som finns.

Frågan om kontinuerlig glukosmätning har blivit högaktuell sedan en ny metod introducerades i vården hösten 2014, så kallad flash glucose monitoring, eller FGM.

Här mäts vävnadsglukos via en sensor på huden, vilket gör att patienten slipper sticka sig i fingret. Men till skillnad från mätare av den traditionella typen, CGM-system, larmar inte FGM-mätaren om blodsockret sjunker eller stiger hastigt. Patienten måste själv scanna systemet för att se hur blodsockret ligger.

– En viss andel patienter kommer att ha fortsatt nytta av konventionell CGM med larm, till exempel de med system som är kopplade till insulinpump och de som inte känner av sina låga blodsocker­nivåer, säger Katarina Eeg-Olofsson.

– Men den nya metoden – som är billigare och lättare att använda – kan hjälpa många som inte behöver eller vill ha larm. Vid varje avläsning ges förutom aktuella glukosdata en trendpil som visar åt vilket håll glukosvärdet är på väg. Det gör det lättare att veta hur man ska dosera sitt insulin, fortsätter hon.

I dag är det dock betydligt fler som vill mäta sitt blodsocker kontinuerligt än som faktiskt har tillgång till CGM eller FGM. Enligt Katarina Eeg-Olofsson saknas det överblick över exakt hur många som faktiskt har tillgång till kontinuerlig glukosmätning. Men mycket tyder på att det finns skillnader mellan landsting, och kanske också mellan diabetesmottagningar i ett och samma landsting.

– En väldigt grov gissning är att det handlar om 30 procent av de vuxna patienterna i landet, men det är säkert mycket färre på många håll.

Det nya förslaget innehåller en rad kriterier för när kontinuerlig mätning med CGM eller FGM ska övervägas. Mest uppseendeväckande är kanske att ”ökade möjligheter för fysisk aktivitet och förbättrad livskvalitet” ensamt ska räcka.

– Det är nog här som det kommer att bli mest debatt nu när förslaget är på remiss. För det innebär förstås att väldigt många fler kommer i fråga för kontinuerlig glukosmätning, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Nationella programrådet räknar med att 70–75 procent av alla vuxna patienter kommer att uppfylla kriterierna, och vilja använda tekniken. Fullt genomfört beräknas förslaget innebära stora kostnader för landstingen.

– Vi kommer förstås att behöva prioritera nu i början. Här på Sahlgrenska universitetssjukhuset, där vi har en förhållandevis hög användning, prioriterar vi i dag dem med mycket högt HbA1c och dem som sticker sig väldigt många gånger per dygn.

Eftersom vårdprogrammet inte är tvingande är det dock upp till varje landsting att göra som det vill.

– Vårdprogram har ju också en förmåga att hamna i olika hyllor. Men jag tror att diskussionen, att vi lyfter det här nu, kommer att göra att fler får upp ögonen för att behovet finns och att vi inte kan förvägra patienter den här hjälpen nu när vi har tekniken.

Snart ska det också bli lättare att få överblick över vilka som använder kontinuerlig glukosmätning.

– Vi jobbar för att det inom kort ska gå att registrera detta i nationella diabetesregistret, säger Katarina Eeg-Olofsson som sitter i registrets utdatagrupp. 

Mätning utan stick på frammarsch

Ett förslag till nationellt vårdprogram öppnar för att ge många fler vuxna med typ 1-diabetes kontinuerlig glukosmätning. För landstingen innebär det dock en saftig nota, skriver www.dagensmedicin.se Katrin Trysell.

 

 

 

 

Åsikterna kring LCHF-kosten blir allt hårdare. Nyligen fick en forskare ta emot hot inför sin disputation på ämnet i Västerås. 

 

Från www.dagensmedicin.se

 

LCHF går ut på att äta mycket fett och mindre av kolhydrater. I går kom rapporter om att dieten kan vara skadlig för barn med typ 1-diabetes. Bland annat påpekade överläkare Gun Forsander vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg att barn som äter LCHF inte växer som de ska, skriver Sveriges Radio.

Att det finns många åsikter om dieten har Lisa Söderström fått känna på. I dag är hon doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet, men inför sin disputation mottog hon flera hot och kommentarer om sin forskning via mejl.

– Jag var djävulens advokat och jag var köpt av sockerindustrin och av KI och våra resultat var falska. En massa kommentarer som var tagna ur luften kändes det som, säger Lisa Söderström till radion.

Några dagar innan presentationen berättade hon om den hotfulla situationen för sin chef som tyckte att säkerhetspersonal skulle närvara under disputationen.

  •  
  • Kommentarer efter artikeln

  • Puh 2016-04-08 15:28:51

    Frida 2016-04-08 13:19:50 Hoten var formulerade på ett sådant sätt att universitetsledning bedömde att man skulle sätta in väktare. Så det är nog inte bara en liten "konspiration" för att svartmåla världens mest fantastiska diet som står utanför och över all granskning. 

  • Frida 2016-04-08 13:19:50

    Hur var hoten formulerade? Det nämns ingenstans. Det verkar som om påståendet om hot är, och jag citerar, "taget ur luften". Hände det ens? Eller är detta ytterligare ett sätt att försöka svartmåla LCHF, en kosthållning som hjälper jättemånga till ett friskare liv?

  • Robin 2016-04-07 16:28:09

    Att artikeln inte någon stans nämner LCHF verkar inte bekymra vare sig LCHF-förespråkare eller nyhetsrapportering. Beklämmande! Men stora nyheten är ändå hetsen mot allt som kan tolkas som LCHF-kritik.

  • Martin 2016-04-07 15:51:08

    Tror det var just att det handlar om kost i tidig ålder. Allt blir ju väldigt uppskruvat när det handlar om barn och föräldrar som ser det som kritik mot deras sätt att uppfostra sina barn - se bara på vaccinationsdebatten. 

  • DL 2016-04-07 15:44:04

    Tänker att allt ifrågasättande av folks religiösa uppfattning väcker ilska 

  • Mona 2016-04-07 14:42:39

    Varför är många LCHF-förespråkare så ilskna och militanta? Att ens val av kost blir ifrågasatt drabbar nästan alla oss som avviker från normen. Man kan bli trött och irriterad - ja. Men att hota? Läste i en intervju med Maj-Lis Hellenius att hon också fått ta emot hot och hat när hon ifrågasatt nyttan med LCHF. Det måste verkligen vara en väldigt laddad fråga ...

  •  

     

    Tittarstorm mot LCHF-kritik

    Gårdagens nyhet om att ökning av stroke och hjärtinfarkt kunde bero på fettrika dieter väckte starka reaktioner. 

  •  

    Från www.svt.se

    En av gårdagens stora nyheter, att läkare och professorer gick ut och varnade för att så kallade fettdieter som LCHF kan ligga bakom en ökning av stroke och hjärtinfarkt bland vissa grupper, möttes av starka reaktioner.

    ”Sprider negativ propaganda”

    SVT Nyheter tog emot samtal och hundratals mejl där reportrar kallas lögnare och kvacksalvare som sprider negativ propaganda och oseriösa skrämselinslag.

    Även andra redaktioner som tog upp nyheten fick stark respons. Dagens Nyheter, som publicerade debattartikeln som nyheten baserades på, fick 250 frågor till en uppföljande chatt, och artikeln har hittills delats närmare 7 000 gånger. Aftonbladets artikel på ämnet har i skrivande stund delats av 4 000 människor och har 250 kommentarer i kommentarsfältet.

    – Jag har fått mycket mejl i dag, folk som hör av sig och begär rättelser. Man märker att de är upprörda, om jag säger så. Jag ska fortsätta skriva om ämnet under dagen så då räknar jag med full mejlkorg i morgon, säger Emma Kirkhoff, reporter på Aftonbladet, till SVT.

    ”Ren smutskastning”

    För professor Maj-Lis Hellénius, en av experterna bakom debattartikeln, är de kraftiga reaktionerna på ämnet inget nytt. Hon får själv ta emot kritik och hot via brev och på bloggar, vissa skriver till och med att hon ska ”undanröjas”.

    – Efter gårdagen har jag fått mycket reaktioner, av alla de slag. En del positivt, men också väldigt mycket negativt. Alltifrån kraftigt ifrågasättande till ren smutskastning, säger Hellénius och fortsätter:

    – Jag har inte tittat så mycket i bloggvärlden, för det är där de tråkigaste, ilsknaste hoten förekommer. Det är en strategi som de pressansvariga på Karolinska stödjer mig i, titta inte där säger de.

    Hon forskar på fysisk aktivitet och kost, och säger att hon aldrig fått en negativ reaktion när hon pratar om att svenskar är för stillasittande, men att mat är något folk går igång på. Ämnet LCHF väcker mest känslor.

    – Även om jag uttalar mig väldigt allmänt om kost kan LCHF-förespråkare tända till, säger hon.

    Läkaren Andreas Eenfeldt, även känd som ”Kostdoktorn”, tycker att det inte är konstigt att ämnet får folk att reagera.

    ”Rör liv och död”

    – Det är viktiga frågor som rör liv och död. Många som kämpat på med lättprodukter i decennier och sen provar LCHF och lyckas gå ner i vikt. De kan känna sig lurade då de kämpat länge med dåliga råd. Då blir man lätt lite missionerande och vill sprida sin kunskap till andra, säger Andreas Eenfeldt.

    Han uppmanar sina läsare att höra av sig till redaktioner som enligt honom skriver felaktigheter, och skriver mejladresser till redaktioner som hans bloggläsare uppmanas använda för att framföra kritik. Han menar att det möjliggör för folk att reagera till rätt instans när de blir upprörda av nyhetsrapporteringen.

    Han tycker också att båda sidor reagerar känslosamt i den här frågan.

    – Man kallar LCHF för en sekt och säger att förespråkarna är aggressiva och hjärntvättade. Det är ett tecken på att känslorna svallar höga från den andra sidan också. Men det finns inga ursäkter för att komma med hot mot en enskild person, säger ”Kostdoktorn” Andreas Eenfeldt.

    Problemet – många experter

    Varför folk blir så upprörda tror Mia Forrest, doktorand i socialantropologi, har att göra med att dieter fått en ny laddning. Att motverka övervikt och fetma har blivit en stor del av människors liv. Därför är det enligt henne ännu viktigare med expertutlåtanden.

    – Problemet när vi pratar om dieter och övervikt är att det finns väldigt många olika typer av experter. På ena sidan forskare och medicinsk personal, sedan finns det en bantningsindustri som kan tjäna pengar på detta och även självutnämnda experter. Frågan är då om vi alltid vet vilka vi lyssnar på, säger Mia Forrest.

    LCHF har enligt henne blivit mycket mer än att bara gå ner i vikt. Det kan vara en förklaring till att folk blir upprörda.

    – Går man in på internet och googlar på forum om hälsa kan man se att man i princip kan lösa vilka hälsoproblem som helst genom att skära ner på kolhydrater och äta mer fett egentligen, säger Mia Forrest.

     

Det är helt galet att experimentera med LCHF för barn med typ 1 diabetes, säger prof Mikael Rydén, prof i klinisk och experimentell fettvävsforskning, vid Karolinska institutet, i tidningen Dagens Nyheter idag,

- Att experimentera med maten för ett barn med typ 1 diabetes med LCHF kan vara förenat med livsfara, säger Mikael Rydén. Riskerna uppstår när nivåerna av insulin blir för låga pga för låga insulindoser. Då riskerar barnet att hamna i ett allvarligt livshotande tillstånd, diabetes ketoacidos. Det sker när kroppen i brist på socker bland annat börjar bryta ned fett. Då bildas särskilda syror, ketonkroppar, som fungerar som ett slags reservbränsle.

- Ketonkropparna går ut bland annat till hjärnan, muskler, tarmar och njure och används som energikälla för att kroppen ska spara socker. Men hos en person med insulinbrist kan de orsaka en okontrollerad process i kroppen, en diabetisk ketoacidos, som ger ett surt pH i blodet, och en syraförgiftning.

- En annan allvarlig konsekvens av låga insulinnivåer hos barn med typ 1 diabetes är att de riskerar att minska i tillväxt, det vill säga bli kortare. Kroppen växer inte som den ska, Barnet kan bli en decimeter kortare än kamraterna och kroppen får dessutom svårt att bygga upp muskler, med resultat att barnet blir tanigt och senigt.

- För lite insulin påverkar även könshormonerna, vilket kan leda till en försenad pubertet, säger Kerstin Brismar, professor i diabetesforskarning vid Karolinska institutet, i intervjun med Lina Lund Dagens Nyheter

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Att äta mycket fett och kött, men nästan inga kolhydrater kan vara mycket farligt för barn med diabetes typ 1. Trots det marknadsförs den så kallade LCHF-dieten intensivt på nätet. Barnläkare som sett fler fall där barn tagit skada, varnar nu föräldrar för den populära så kallade LCHF-dieten.

– Helt vetenskapligt felaktiga påståenden och rent livsfarliga råd. Exempelvis kan någon framföra att barn med typ 1 diabetes inte behöver insulin, och det är ett råd som leder till döden för barnet om man följer det, säger överläkare Gun Forsander vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

På hemsidan 'Dagens diabetes' beskrivs hur en diabetessjuk åttaårig pojke kommer till sjukhuset. Han kräks och gråter och hans värden är långt ifrån normala. Hans föräldrar berättar att hela familjen äter en strikt LCHF-diet. Trots att läkaren bestämt avråder från LCHF till barn med diabetes, vill föräldrarna inte lyssna och läkaren överväger att be socialtjänsten att omhänderta pojken. Exemplet är framtaget för att ge läkare råd och är en sammanvägning av flera verkliga situationer som läkare ställts inför.

Gun Forsander har träffat flera föräldrar med den här inställningen.

– Ja, jag har mött flera sådana familjer och jag tror också att det finns ytterligare sådana familjer där vi inte riktigt har förstått att barnen har fått LCHF-kost.

– Det är ju en gradskillnad också. Den riktigt strikta LCHF-kosten innehåller ju så pass lite kolhydrat att det blir helt uppenbart, åtminstone efter ett tag att barnet inte mår bra, att det inte växer som det ska att det blir trött och svagt och inte kommer in i en normal pubertet, säger Gun Forsander.

Med LCHF-kost stabiliseras blodsockernivåerna hos vissa barn, och det är ett av skälen till att föräldrar tror att dieten gör barnen friskare, för att man då kan ge mindre insulin.

Men det är en missuppfattning, säger Gun Forsander.

– Vi vet ju att riskfaktorerna för komplikationer på sikt när det gäller diabetes typ 1 är inte bara blodsocker. Det är också blodfetter, blodtryck och förstås rökning. Och vi måste ta alla faktorer i beaktande när vi behandlar dessa barn.

Varför tror du att föräldrar till barn med diabetes lyssnar mer på råd som inte är vetenskapligt bevisade?

– Det är svårt att säga. Ibland känns det som att det som står på nätet har större genomslagskraft än det som vi försöker förmedla på diabetesmottagningarna. Det kan också vara ett slags rebellisk lust att göra avsteg från det som vetenskapssamhället betraktar som det sanna.

Behöver föräldrar med diabetessjuka barn mer stöd från samhället?

– Ja, dessa familjer behöver oerhört mycket stöd för att det är en svår sjukdom som påverkar varenda dygn, vecka, månad, år under hela barnets uppväxt. Så det är en kolossalt svårbehandlad och krävande sjukdom och föräldrarna gör en enorm insats för sina barn, säger Gun Forsander.

Anna Larsson Dagens EKO 160406

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Karl-Johan Hellgren, med dr, ögonläkare, överläkare, Ögonkliniken Centralsjukhuset Karlstad, Johan Jendle, professor, endokrinolog, överläkare, Örebro universitet

Trots regelbunden ögonbottenundersökning, effektiv ögonbehandling och ett nationellt diabetesregister saknas nationella uppgifter om synförmågan hos patienter med diabetes. Kunskap om synförmågan är viktig både för kvalitetsuppföljning och för patientkontakten då diabetesretinopati kan orsaka synnedsättning och medför oro som påverkar livskvaliteten negativt (1).

För att nå denna kunskap måste vi diskutera hur vi klassificerar och rapporterar diabetesretinopati och synnedsättning. Nedan artikel handlar om detta.

 

Nyhetsinfo

Artikeln kommer i sin helhet i DiabetologNytt i juni-sommarnumret. Figur 1 saknas nedtill men kommer finnas med i artikeln

www red DiabetologNytt

 

Det första objektiva tecknet på diabetesretinopati är synliga mikroaneurysm på näthinnans blodkärl, retinopatin kan sedan progrediera med retinala blödningar, läckage, nybildade blodkärl (sk proliferativ retinopati), fibros och näthinneavlossning, fig 1. Retinopatin kan orsaka synnedsättning då den blivit proliferativ eller då det blivit ett läckage i gula fläcken, makula. De viktigaste riskfaktorerna för progress av retinopati är diabetestyp, diabetesduration, graden av metabol kontroll och blodtryckskontroll Kärlförändringarna graderas vid ögonbottenkontroller med hänsyn till patientens riskfaktorer för att avgöra om det föreligger behandlingsindikation eller lämplig tidpunkt för nästa kontroll.

 

Svenska studier har visat att ögonsjukvården och diabetesvården kan göra stor nytta.

Efter att laserbehandling introducerats visade Agardh et al 1993 en kraftigt minskad incidens av måttlig synnedsättning och blindhet och Bäcklund et al 1997 ett minskat antal patienter med diabetesdiagnos som remitterades till syncentral för synhabilitering (2,3). Därtill visade Nordwall et al 2004 på minskat behov av laserbehandling vid typ 1 diabetes (4). I våra grannländer har man på 2000-talet rapporterat om positiva trender för synförmågan hos patienter med diabetes. På Island har man påvisat en minskad incidens av blindhet vid diabetes och en nypublicerad finsk registerstudie visar att synnedsättning pga av diabetesretinopati har minskat de senaste tre decennierna, att synnedsättningen inträffar vid en högre ålder för typ 1 diabetiker och att graden av synnedsättning inte är lika uttalad (5,6). De senaste åren har också intravitreal läkemedelstillförsel vid makulaödem tillkommit i behandlingsarsenalen, se diabetolognytt nr 5-6 2015. I Sverige har vi en väl utbyggd screeningverksamhet för att upptäcka synhotande retinopati och ett nationellt diabetesregister men i likhet med många länder saknas till stor del uppgifter om incidens och prevalens av synnedsättning vid diabetes. För att komma framåt med dessa uppgifter behövs en översyn hur diabetesretinopati och synnedsättning kan klassificeras och hur det rapporteras i register.

I början av 2000 talet enades deltagare i Global Diabetic Retinopathy Project, med deltagare från 15 länder från hela världen, bl.a. Sverige, om ett användbart sätt att kliniskt gradera diabetesretinopati och makulopati. Arbetet resulterade i Global Diabetic Retinopathy Disease Severity scale och Global Diabetic Macular Edema Disease Severity scale (7).

Retinopatin graderas då i följande steg: ingen, mild, måttlig, allvarlig och proliferativ retinopati och makulopatin som ingen eller beroende på läckagets lokalisation från makulas centrum som mild, måttlig eller allvarlig. Det är på detta eller på liknande sätt som diabetesretinopatin graderas inom ögonsjukvården idag. Därutöver används begreppet synhotande retinopati som innefattar retinopati som inom snar framtid kan medföra synnedsättning. Retinopatin klassificeras som synhotande om den är åtminstone allvarlig eller om det finns läckage i makula.

Prevalensen av retinopati i Sverige, d.v.s. åtminstone mild retinopati, baserat på registerdata i nationella diabetesregistret (NDR), är 35%.  Det stämmer väl överens med en metaanalys som också uppskattat prevalensen globalt till 35% och därtill synhotande retinopati till 10% (8). Den senaste populationsbaserade studien i norden har uppskattat prevalensen av diabetesretinopati något lägre till 27% och synhotande retinopati till 4% (9).

Vid rapportering till NDR anges retinopatin, med en äldre och delvis mindre differentierad skala, som ingen, simplexretinopati, preproliferativ diabetesretinopati (PPDR), proliferativ retinopati samt om det föreligger kliniskt signifikant makulaödem. Kliniskt signifikant makulaödem kräver undersökning i mikroskop av ögonläkare och eftersom många kontroller sker med ögonbottenfotografering och ibland tjockleksmätning av retina med s.k. optisk koherenstomografi, kommer denna uppgift ofta saknas i registret. En ny klassificering i register behöver inte nödvändigtvis vara mer detaljerad men bör vara mer funktionell. Man skulle kunna överväga att använda definitionen synhotande retinopati men troligen inte behandlingsbar retinopati. Dessa begrepp är inte synonyma, all synhotande retinopati är inte behandlingsbar men definitionen av synhotande retinopati är tydlig.

Med nya behandlingsstrategier förändras också definitionen av behandlingsbar retinopati vilket är en nackdel för att följa resultat över tid. Med den nuvarande klassificeringen av retinopati till NDR kan man inte identifiera alla patienter med synhotande eller behandlingsbar retinopati/makulopati vilket vore praktiskt. För det första är det viktigt att klargöra syftet med screening vilket är att upptäcka synhotande och/eller behandlingsbar retinopati. Patienter utan synhotande retinopati ingår i screeningverksamhet och de med mer avancerad retinopati övergår till mer omfattande, täta och individualiserade undersökningar för att avgöra när ögonbehandling är lämplig att ge. Patienter med icke synhotande retinopati, d.v.s. ingen, mild eller måttlig retinopati och ingen makulopati behöver inte undersökas med avseende på synskärpan vid besök för ögonbottenfotografering vilket innebär en mycket effektivare screeningverksamhet då man slipper den tidskrävande synprövningen.

Synskärpan mäts ofta vid kontroller av patienter med synhotande och behandlingsbar retinopati vilket innebär att det skulle vara möjligt att få uppgifter på synskärpa på en stor del av dessa patienter. Synfunktionen är också det relevanta effektmåttet på hur våra gemensamma insatser bidrar till att minska synnedsättning hos patienter med diabetes. Behandlingskriterierna för ögonbehandling bygger dock till stor del på morfologi och inte på funktion så gränsdragningen när synskärpa ska mätas är inte självklar. Vid rapportering i NDR används gränsen för visus <0,3 som enligt WHO:s klassificering motsvarar minst måttlig synnedsättning men med datajournal kommer nya möjligheter till automatisk rapportering till kvalitetsregister och den individuella synskärpan kan rapporteras precis som andra numeriska variabler, tex HbA1c. Automatisk registrering av synförmågan vore optimalt för registret men det förutsätter konsensus om klassificering av retinopatin och när synskärpan ska mätas.

 

Det är dags att se över hur diabetesretinopati klassificeras och rapporteras.

Det finns motiv att övergå till en modernare och mer funktionell klassificering samt att sträva mot att synförmågan blir det yttersta effektmåttet på hur vi lyckas behandla diabetessjukdomens viktigaste komplikation. Det skulle försvara sjukvårdens insatser och främja en jämlik och god kvalitet i vården.

Regionala undersökningar av synförmågan av väl definierade patientgrupper t.ex. synhotande retinopati är en bra utgångspunkt för att driva arbetet vidare. En fortsatt och fördjupad dialog mellan företrädare för svensk ögondiabetesvård och svensk förening för diabetologi behöver prioriteras.

  1. Luckie R et al. Fear of visual loss in patients with diabetes: results of the prevalence of diabetic eye disease in Tayside, Scotland (P-DETS) study. Diabet Med 2007;24:1086-92.
  2. Agardh E, Agardh CD, Hansson-Lundblad C. The five-year incidence of blindness after introducing a screening program for early detection of treatable diabetic retinopathy. Diabet Med. 1993;10:555-9.
  3. Bäcklund LB, Algvere PV, Rosenqvist U. New blindness in diabetes reduced by more than one-third in Stockholm County. Diabet Med. 1997;14:732-40.
  4. Nordwall M, Bojestig M, Arnqvist HJ, Ludvigsson J. Linköping Diabetes Complications Study. Declining incidence of severe retinopathy and persisting decrease of nephropathy in an unselected population of Type 1 diabetes-the Linköping Diabetes Complications Study. Diabetologia. 2004;47:1266-72.
  5. Stefánsson E. Prevention of diabetic blindness. Br J Ophthalmol. 2006;90:2-3.
  6. Laatikainen L et al. Improving visual prognosis of the diabetic patients during the past 30 years based on the data of the Finnish Register of Visual Impairment. Acta Ophthalmol. 2016 Feb 29. doi: 10.1111/aos.12952.
  7. Wilkinson CP et al. Proposed international clinical diabetic retinopathy and diabetic macular edema disease severity scales. Ophthalmology 2003;110:1677-82.
  8. Yau JW et al; Meta-Analysis for Eye Disease (META-EYE) Study Group. Global prevalence and major risk factors of diabetic retinopathy. Diabetes Care. 2012;35:556-64.
  9. Bertelsen G et al. Tromso eye study: prevalence and risk factors of diabetic retinopathy. Acta Ophthalmol 2013;91:716-21
 
 

Apoteket CW Scheele kontrollerar blodsocker under Världshälsodagen

Apoteket AB

 

Diabetes ökar i Sverige och idag beräknas omkring 100 000 svenskar ha diabetes typ 2 utan att veta om det.

I samband med Världshälsodagen den 7 april erbjuder Apoteket CW Scheele i Stockholm City kostnadsfri blodsockerkontroll.

Världshälsodagen är instiftad av Världshälsoorganisationen (WHO) och i år har organisationen valt att uppmärksamma diabetes. Idag beräknas ungefär 100 000 personer i Sverige ha typ 2-diabetes utan att ha fått någon diagnos. Obehandlad diabetes kan innebära en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar och därför är det viktigt att hålla koll på sitt blodssocker.

Diabetes blir allt vanligare i Sverige och idag lever över 400 000 svenskar med sjukdomen. 85-90 procent av dessa har typ 2-diabetes. Även förekomsten av typ 1-diabetes har dubblerats de senaste 20 åren. Ungefär 800 barn insjuknar i typ 1-diabetes i Sverige varje år och dessutom drabbas allt yngre barn.

För att upptäcka eventuell sjukdom så tidigt som möjligt kan det vara en bra idé att testa sitt blodsocker. I samband med blodsockerkontrollen kan du även få enklare råd om hur du kan förebygga diabetes typ 2 genom goda vanor.

- Alla människor gynnas av goda levnadsvanor som att motionera, ha bra matvanor och vara rökfria. Vi vill bidra till att människor får koll på sina värden och ibland innebär det att man behöver söka vård, säger Marianne Norelius, hälsostrateg på Apoteket AB.

Under Världshälsodagen den 7 april har du möjlighet att kostnadsfritt testa ditt blodsocker på Apoteket CW Scheele i Stockholms City.

Datum: Torsdagen den 7 april.

Tid: 10.00-15.00

Plats: Apoteket C W Scheele Klarabergsgatan 64, Stockholm

Nyhetsinfo

I flera andra städer i Sverige finns liknande diabetes-aktiviteter 7/4.

www red DiabetologNytt

Pressmeddelande                                                                                               2016-04-04

Svenska barn och ungdomar med diabetes får allt lägre långtidsblodsockervärden dvs HbA1c, vilket minskar risken för både akuta komplikationer och långtidskomplikationer. Spridningen av blodsockervärdena mellan klinikerna i landet har dessutom minskat. Diabetesvården har blivit mer jämlik.

Ny statistik från det nationella kvalitetsregistret SWEDIABKIDS visar att blodsockervärdena (HbA1c) fortsätter att gå ned för de cirka 7000 barn och ungdomar som har diabetes. Det är inte samma branta nedgång som tidigare, men ändå en fortsatt nedgång. Nu är medelvärdet nästan under 57 mmol/mol, det nationella målvärde som Sverige har i dag.

-        Det positiva är att blodsockervärdena har sjunkit utan att vi haft en samtidig ökning av antalet allvarliga, rapporterade hypoglykemier*. Vi hade en oro för det, men den har visat sig vara obefogad, säger Karin Åkesson, registerhållare på SWEDIABKIDS.

Den nya statistiken visar också att spridningen av HbA1c-värdena mellan och inom klinikerna i landet har minskat överlag. Vården har blivit mer jämlik, vilket är ett av de nationella kvalitetsregistrens mål.

-        Men vi bör inte bara följa medel-HbA1c på klinikerna utan också grupper med mycket höga värden, för att se om det behövs riktade insatser. Tonårsflickor kan till exempel vara en sådan grupp, säger Karin Åkesson.

En annan trend är att fler och fler barn och ungdomar får insulinpump. Pumpen ger en ökad möjlighet att korrigera blodsockervärdena fortlöpande, vilket leder till mycket bättre behandlingsresultat. Det är dock viktigt att komma ihåg att sjukdomen fortfarande är lika farlig som förut.

-        Barnen har betydligt större möjligheter att ligga bra i blodsocker under skol- eller förskoledagen, om man jämför med för ett antal år sedan. Då var det inte helt ovanligt att barn inte tog insulindoser där överhuvudtaget. Men när hjälpmedlen för insulinmedicineringen har blivit bättre och behandlingsresultaten blir allt bättre kan det vara lätt att glömma bort att diabetes är en svår och livslång sjukdom. Man måste fortfarande ta den på stort allvar, säger Karin Åkesson.

*Hypoglykemi är när blodsockerhalten är för låg. Symtom kan vara svettningar, blekhet, darrningar, hunger men också allvarliga symtom som kramper och medvetslöshet. 

Fakta om SWEDIABKIDS

SWEDIABKIDS har drivit förbättringsprojekt inom barndiabetesvården under flera år, med syfte att sänka blodsockervärden.

Registret fungerar som ett nationellt kvalitetsregister, ett resultatregister och ett pedagogiskt verktyg för den enskilda diabetesmottagningen.

SWEDIABKIDS beskriver barndiabetesvården ur olika kvalitetsaspekter och belyser bl. a. hur väl vårdprogrammet för barndiabetes följs. Registret beskriver diabetesvårdens resultat i hela landet samt på lokal nivå utifrån olika kvalitetsindikatorer. SWEDIABKIDS har nästan 100 procent patienttäckning, vilket är unikt för nationella kvalitetsregister.

Läs mer på: https://swediabkids.ndr.nu/

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt