Du ser den. Den vanliga sidan som du kanske besökte ofta har ändrats. Vi har moderniserat och spetsat den teknisk. Nu når vi våra läsare längre med länkning till andra system som sprider vårt budskap. Vi håller i trådarna för det mesta inom diabetologi i Sverige och vi uppdaterar DagensDiabetes så ofta vi kan.

Hoppas du får nytta av det. Tala om vårt nya sida för dina kollegor. Dela sidan i dina sociala nätverk. Och du... numera kan du läsa DagensDiabetes i din mobil, din surfplatta och alla andra skärmstorlekar du kan tänka dig. Nyttigt, eller hur?

Tack för din tid.


Increased risk for fracture, beginning in childhood and extending through life, is associated with type 1 diabetes, according to recent study findings published in Diabetes Care. 

David R. Weber, MD, MS, of Golisano Children’s Hospital, University of Rochester School of Medicine and Dentistry, and colleagues from the Children’s Hospital of Philadelphia evaluated data from The Health Improvement Network (THIN) on 30,394 participants aged 0 to 89 years with type 1 diabetes and 303,872 randomly selected age-, sex- and practice-matched participants without diabetes (controls) to determine the effect of type 1 diabetes on the risk for fracture.


David Weber


David R. Weber



A history of fracture prior to the start of study follow-up was more common in participants with type 1 diabetes (19.6%) compared with controls (17%). Incident fractures occurred in more participants with type 1 diabetes (8.6%) compared with controls (6.1%) during the study period.

An increased risk for fracture was found for participants with type 1 diabetes in all age categories.

HRs for fracture in men ranged from 1.14 (95% CI, 1.01-1.29) in those aged less than 20 years to 2.18 (95% CI, 1.79-2.65) in those aged 60 to 69 years and women from 1.35 (95% CI, 1.12-1.63) in those aged less than 20 years to 2.03 (95% CI, 1.73-2.39) in those aged 40 to 49 years.

Lower extremity fractures comprised a greater proportion of incident fractures in participants with type 1 diabetes compared with controls (both sexes, P < .001). Hip fractures also were more common among participants with type 1 diabetes (P = .04 for men; P = .001 for women).

“There is growing evidence to suggest that type 1 diabetes results in impaired bone health and skeletal fragility,” Weber told Endocrine Today.

“Our study extends these findings, showing for the first time that type 1 diabetes is associated with an increased risk of fracture that begins in childhood and extends across the entire lifespan.

Further research is necessary to elucidate the etiology of type 1 diabetes related skeletal fragility and to develop appropriate clinical practice guidelines for the screening, prevention and treatment of this important diabetes related complication.”

Disclosure: Weber reports no relevant financial disclosures.

From http://www.healio.com/


www red DiabetologNytt


In patients with type 1 diabetes, poor glycemic control was associated with increased long-term risk for death and major adverse CV events after CABG in a population-based cohort study.

Researchers investigated whether preoperative HbA1c levels predicted death or CV events after CABG for patients with type 1 diabetes.

Using data from the Swedish National Diabetes Register and the SWEDEHEART registry, they analyzed 764 patients in Sweden with type 1 diabetes who underwent primary isolated nonemergency CABG between 1997 and 2012.

The primary outcome was death or major adverse CV events — defined as MI, stroke, HF or repeat revascularization — in relation to HbA1c levels. Median follow-up was 4.7 years.

Thomas Nyström, MD, PhD, and colleagues found that during the follow-up period, 44% of patients died or experienced a major adverse CV event, for an incidence rate of 82 per 1,000 person-years.

Nyström, from the department of clinical science and research, Karolinska Institutet, and the division of internal medicine, Södersjukhuset, both in Stockholm, and colleagues found that the risk for death or major adverse CV events increased with increasing preoperative HbA1c level.

Compared with patients with HbA1c levels less than 7%, the researchers observed the following HRs for the primary endpoint:

  • patients with HbA1c 7.1% to 8%, HR = 1.34; 95% CI, 0.82-2.21;
  • patients with HbA1c 8.1% to 9%, HR = 1.59; 95% CI, 1-2.54;
  • patients with HbA1c 9.1% to 10%, HR = 1.73; 95% CI, 1.03-2.9; and
  • patients with HbA1c > 10%, HR = 2.25; 95% CI, 1.29-3.94.

When the researchers analyzed HbA1c as a continuous variable, they observed an HR of 1.18 (95% CI, 1.06-1.32) for each 1% increase in HbA1c.

Adjustment for age, sex and risk factors did not change the results.

In a related editorial, Thomas M. Maddox, MD, MSc, FACC, FAHA, and T. Bruce Ferguson Jr., MD, wrote that the results support the American Diabetes Association’s guidelines calling for tight glycemic control among patients with type 1 diabetes to minimize CV morbidity and mortality.

“The methods were rigorous, and the findings were convincing,” wrote Maddox, cardiologist at the Veterans Administration Eastern Colorado Health Care System, associate director of the VA CART program and associate professor of medicine at the University of Colorado School of Medicine, Aurora, and Ferguson, from the East Carolina Heart Institute department of cardiovascular sciences, Brody School of Medicine at East Carolina University, Greenville, North Carolina. “These insights will provide useful information to clinicians regarding prognosis of post-CABG patients with [type 1 diabetes] and to researchers needing baseline risks to inform sample size calculations in interventional trials.” 

Disclosure: The researchers, Maddox and Ferguson report no relevant financial disclosures. 

Maddox TM, Ferguson TB. J Am Coll Cardiol. 2015;doi:10.1016/j.jacc.2015.05.050.
Nyström T, et al. J Am Coll Cardiol. 2015;doi:10.1016/j.jacc.2015.05.054.


www red DiabetologNytt

Reuters Health. People with type 2 diabetes who skip breakfast and fast until noon may have blood sugar spikes throughout the day, a small study suggests.


When 22 patients with type 2 diabetes missed their morning meal, they had higher-than-usual surges in blood sugar after lunch and dinner, the study found.


Skipping breakfast was also linked to less efficient processing of glucose by the body, or a reduced ability to convert blood sugar into energy.


The researchers had expected that skipping breakfast wouldn’t be healthy. But they were surprised at the extent to which glucose metabolism suffered, simply because participants hadn’t eaten breakfast, said lead author Daniela Jakubowicz of Tel Aviv University.


“This means reducing the amount of starch and sugars in lunch and dinner will have no effect on reducing elevated glucose levels if patients also skip breakfast,” she said by email.


Globally, about one in 10 adults have diabetes, according to the World Health Organization. Like the patients in this study, most have type 2 diabetes, which is associated with obesity and aging and occurs when the body can’t make or process enough of the hormone insulin.


Previous research has linked skipping breakfast to an increased risk for weight gain and diabetes, Jakubowicz and colleagues note in the journal Diabetes Care.


The current study involved 12 men and 10 women who were about 57 years old on average, and overweight.


On test days, patients were asked to fast overnight, then come to the clinic for blood tests and either two or three meals, depending on which part of the experiment they were completing.


Participants consumed the same balanced meal with the same number of calories for lunch and dinner.


Two to four weeks later, they repeated the process, but switching to either eat or skip breakfast – whatever they hadn’t done in the first phase.


On test days when patients skipped breakfast, their blood sugar was 40 percent higher after lunch and 25 percent higher after dinner than on the days when they had three meals.


Skipping breakfast may have made it difficult for the pancreas to produce the right amount of insulin to properly control blood sugar, Jakubowicz said. Normally, beta cells in the pancreas release insulin in response to elevated levels of sugar in the blood.


Missing the morning meal may cause the beta cells to “forget their vital role,” she said, delaying the release of insulin and allowing blood sugar levels to remain high for longer periods of time after lunch and dinner.


Because the study only included people with diabetes, it’s not clear whether healthy people would experience similar blood sugar spikes after skipping breakfast, the researchers acknowledge. It’s also unclear how long the blood sugar spikes might last.


It’s also possible that the last meal the night before might influence blood sugar the following day regardless of whether or not they ate breakfast, said Tanya Zilberter, a researcher in metabolic diseases with the Institut de Neurosciences des Systèmes in Marseille, France.


A late dinner might lead to high blood sugar the next day, Zilberter, who wasn’t involved in the study, said by email.


“It might be that the duration of the overnight fast matters more than the timing of the first meal of the day,” Zilberter said.


Diabetes Care, online July 28, 2015.


www red DiabetologNytt

Christina Kennedy Dagens medicin var ytterst ansvarig för olika sessioner och moderator kring diabetes

30 proc mindre insulinpump sedan landstingen tog över ekonomiskt ansvar dec 2013 från TLV.
Dessförinnan hade insulinpump varit i Sverige ett fritt nationellt diabeteshjälpmedel, inom förmånssubventionen under 25 år, men då TLV 2012 gjorde en egen juridisk analys på eget initiativ så bedömde myndigheten att insulinpump hade för lång livslängd, 4 år istället för 2 år, även om den egentliga livlängden kanske är 2 år och att insulinpump drivs av elektronik istället för mekaniskt. Därefter tog TLV bort insulinpump ur förmånssystemet. Insulinpump har funnits sedan 40 år tillbaka och är en etablerad behandling inom diabetesvården vid typ 1 diabetes, också i Sverige.
Insulinpump betyder mycket för livskvalitet, bättre stabilt blodsocker och mindre episoder med låga blodsocker och bättre långtidssocker, HbA1c.
Jenny Hjalmarsson landstingspolitiker Stockholm, forskare, skrivit avhandling inledde, har själv typ 1 diabetes. Beskriver ett friare liv, har vattentät insulinpump och kan vara med barn på strand. Glömde en gång vid stor stress hemma sin insulinpump och fick då 25 tfnsamtal från maken, satt på ett möte – så insulinpumpen är viktig för hela familjen. Insulinpumpen var nödvändig, behövde den för att kunna fungera med sin diabetes. En insulinpump syns men det gör ej penna. Inte så lätt att leva med diabetes eller pump.
Lever med diabetes, måste varje dag ta många blodsocker per dag, 4-10, för att ligga rätt och bra i värden. Fight varje dag. Funktionellt bäst med insulinpump. Men vill kunna hoppa ner i vattnet om barn fallit i – och därför bra att alla insulinpumpar är vattentåliga.
Medveten om att "man är kostsam", diabetesvården kostar och insulinpump kostar. Tar blodsocker och har hela tiden en känsla av att "jag kostar samhället pengar". Medveten om detta.
Men utan pump par tim blir jag akut sjuk. Söndrig mobil tar en vecka komma i fatt. Pumpbrist gör att man dör inom ett par timmar.
Har haft 35 år diabetes. Få pump var en stor händelse. Tillräckligt sjuk nu för att få kontinuerlig glukosmätning, Cgm, med akustiskt larm för att få besked innan blodsocker når farligt låga nivåer. CGM har revolutionerat nu mitt sätt ha diabetes.
Kan ett liv värderas i pengar? Om vi med Diabetes är hög- presterare är vi en skatteresurs för samhället. Ingen person utan diabetes förstår hur det är att ha diabertes. Diab syns ej men ändå ej så enkelt. En sjukdom som sätter gränser.
Bävar för de som ej har insulinpump - och ej Cgm. Samhället tjänar på fler alerta individer med diabetes. Tänk att man kan bli så lycklig över sådant man egentligen ej vill ha. Gråter
Soffia Gudbjörnsdottir, Sahlgrenska Universitetssjukhus, vet utifrån NDR nya hårddata för insulinpumpar för patienten publicerad i referee-aktad tidskrift Br Medical Journal BMJ i veckan. En positiv nyhet som kan hjälpa oss att få den behandling som flest vill ha. Vi har nu studier på liv och död. 7 årsdata. Pålitliga resultat. Tidigare enbart livskvalitet och HbA1c. Pressrelease redan i Aftonbladet och Sydsvenskan liksom Reuters Health.
Uppf 6.8 år m uppf till 2012. Låg dödlighet redan i gruppen med typ 1 diabetes under 40 år.
Om justerar f skillnad i grupperna blir det mkt starka resultat. Dödlighet i hjärtkärlsjd går ned med 42 proc lägre risk. Total dödl 27 proc lägre risk. Starka övertygande siffror.
Bättre förutsättningar att kunna kontrollera blodsocker kan vara en effekt av insulinpump, mindre svängningar upp och ner efter måpltid etc. Mycket bra kommer med pumpen. Halverad risk f dödl kranskärlssjd. Första gången detta är visat – en historisk händelse
Huvudindikation för insulinmpump är svängande blodsocker eller högt HbA1c. Endast 12 proc har insulinpump i Östergötland. Socialstyrelsen diskuterar 30%. Vissa barndiabetesmottagningar har 70%. Andelen med insulinpump online per sjukhus finns att se öppet för alla på www.ndr.nu/knappen.
Inkomst och utbildning sk socioekonomiskt index påverkar risk för död 2015 vid typ 1 diabetes – finns nyligen visat 1/6 i en avhandling fråpn NDR. Vi måste erkänna detta.
Mer individ-anpassad vård behövs i Sverige 2015. Vi har ett ansvar att leva upp till detta
Kolla eget landsting på www.ndr.nu/knappen
Soffia Gudbjörnsdottir; Går ej att göra randomiserad studie i dagsläget, ingen kommer att göra detta – vi har nu de data vi behöver för att öka insulinpump-användning. Denna information är ute på Reuters Health idag. SoS har disk 30 procent. Det bör vara mer än en ekonomisk fråga vilka som får pump.
Disk SG Soffia Gudbjörnsdottir
Sofia Wallström TLV
Kristina Nilsson politiker riksdag
Hannah-Karin Linck Gävleborg, politiker
Fredrik Löndahl ordf Sv Diab Förb
Johan Jendle diabetolog Karlstad
FL Nationell lösning behövs för att tillgodose behovet av insulinpump, det är enbart av medicinska skäl att patienter får tillgång till insulinpump utan även viktig fråga kring livskvalitet. Variation är alldeles för stor nu i landstingen. Får på en del ställen låna utrustning istället för permanent. Vill ha för de 21 landstingen något som är ännu bättre än dec 2013
Johan Jendle; Måste utvärdera behandling. Handhavande. Det är en kostnadseffektiv behandling liksom kombination med Cgm. Man kostar ej som diabetespatient. Utan det är kompikationer som står för endast 60 proc. Läkem 8 proc. Karlstad har 27 proc har pump. Man har ej nedgång i insulinpumpanvändning och planerar 2015 för en ökning.
90 pumpar tidigare och nu enbart 20 pumpar i Gävleborg. Har misslyckats i upphandling – är orsaken, överklagat. I avvaktan på upphandling har vården väntat. Politikern följer Gävleborg nu löpande i NDR för att se att ökning sker, snarast. Pump anses vara ett viktigt redskap.
SW; Övergång mellan två system har gjort att patienten hamnat i kläm. SKL får ta upp detta igen då skevhet. Ny lagstiftning är en möjlighet – men tar tid
SW; teknikalitet väger mer än patientnytta. Tlv hamnar ibland i svåra diskussioner men för insulinpump var det inte en fråga om ekonomi utan en fråga om juridik. Vårt problem var förmånssystemet och där finns ej reträtt. TLV kan ej ta denna fråga igen. TLV har kört frågan i botten. Nationellt är det ej unikt med krav på jämlik vård. Behövs nationella lösningar.
FL eftersträvar nationellt upphandling och vill hitta andra ännu bättre vägar. Skulle föredra nationell upph. Mer ändamålsenligt.
Vad göra? Återställare?
SW på TLV vill ha en dialog m SKL. Är öppen för samverkan.
FL vill ha nationell lösning, patienter måste få ha möjlighet tillsammans med vården att välja modell av pump istället för en enda pump – det finns olika behov från 1 år till barn-ungdom till äldre.
SG anser att vi framöver nu i höst på diabetesmottagning vid besök av patient med typ 1 diabetes som ej har insulinpump bör fråga oss om denna patient ska nu få insulinpump. Istället för diskussion om vilka som inte ska ha pump - det blir lättare.
www red DiabetologNytt

De senaste åren har det tagits en rad initiativ på nationell, regional och lokal nivå för att förbättra vården för personer med diabetes.

Det har varit ett prioriterat område när satsningar har gjorts på kroniska sjukdomar. Men vad och hur krävs för att omvandla dessa riktlinjer och vägledningar till genomförbara förändringar i den svenska diabetesvården?


Välkommen till Världsdiabetesdagen 2015 den 13 november i Göteborg.

Detta möte är ett initiativ från svensk Förening för Diabetologi SFD och Dagens Medicin.

Vi diskuterar vilka konkreta förändringar vi måste göra i dag för att diabetespatienterna ska nå sina behandlingsmål?

Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att förändrings- och förbättringsarbetet ska få bestående effekter?Vad krävs för att satsningarna på diabetesvården ska nå ända ut till patienterna?Hur får de nationella riktlinjerna diabetesvården att förändras?



Registrering med kaffe och smörgås.


Välkommen till Världsdiabetesdagen 2015 i Göteborg.


Vägar till ständig förbättring för barn och ungdomar med diabetes.

2005 startades studien Bättre diabetes diagnos för att öka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till att barn och ungdomar insjuknar i olika typer av diabetes.

Idag tio år senare har den nationella studien bidragit till både större kunskap om sjukdomen men även till att barndiabetesvården, i dag som klinisk rutin inom barndiabetesvården i Sverige analyserar antikroppar, c-peptid och den genetiska risken (HLA) hos alla barn med nydebuterad diabetes.

Gun Forsander docent, överläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.


Att leva med barn som har diabetes.

Förälder till barn som har diabetes håller anförande.




Är barn och ungdomar med diabetes trygga i skolan?

Typ 1- diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. På 25 års tid har den fördubblats bland barn under 15 år. Samtidigt har antalet barn i förskolegrupper och grundskoleklasser ökat markant. Nationella Diabetesteamet gjorde en kartläggning 2008 av barn i skolåldern med diabetes som visade på betydande brister i barnens omhändertagande och trygghet i skolan. Under våren 2015 genomfördes en uppföljande undersökning som studerar effekterna av de insatser som gjordes efter 2008. Har stödet för elever med diabetets förbättrats under skoldagen efter insatserna 2008?

Stefan Särnblad, med.dr, överläkare barnkliniken, Örebro, Diabetes i Skolan, DIS-projektet.


Vem får hjälp på vägen mot en bättre diabetesvård?

Nya studier visar att användingen av insulinpump ger minskad dödlighet på sikt och många barn och vuxna med diabetes är betydligt mer nöjda insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning (CGM) än med teststickor och insulininjektioner. Samtidigt har den statliga subventionen av insulinpumparna tagits bort och kostnadsansvaret ligger nu på landstingen. Inte heller kontinuerlig glukosmätning är en subventionerad självklarhet för varje diabetspatient. Vad krävs för en jämlik vård med tekniska hjälpmedel inom diabetesvården?

Inledning: Soffia Gudbjörnsdottir, docent, överläkae, Nationella Diabetesregistret och institutionen för medicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Diskussion: Stig Attvall, docent, överläkare, diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Gun Forsander, docent, överläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset, Tony Holm, samordnare för nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning och nationella programråd (NPR), Sveriges Kommuner och Landsting, Jonas Andersson, (FP), regionråd, Västra Götalands Regionen, med flera.




Viktiga faktorer för att förebygga hypoglykemi.

Nya resultat visar att det går att förena lägre blodsockernivåer HbA1c samtidigt som antalet allvarliga hypoglykemier, med kramper och medvetslöshet, minskat. Kunskap, goda redskap och medvetna strategier hos både patient och behandlare är nödvändiga för att minimera problemet med hypoglykemier. Det behövs också stöd för sådana resurser från vårdens huvudmän och beslutsfattare.

Stig Attvall, docent, diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Frida Sundberg, med dr, överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhussjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.


Finn fem förbättringsområden i diabetesvården.

Fem områden är identifierade som särskilt kritiska för att skapa förutsättningar för en kontinuerligt förbättrad diabetesvård i Sverige, det är slutsatsen som presenteras i rapporten Värdebaserad uppföljning av diabetesvård framtagen av Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården, Sveus. Studien baseras på jämförelser mellan sju landsting med avseende på patientsammansättning, hälsoutfall, resursåtgång i vårdkedjan samt behandlingsmetoder och andra processmått. Man har studerat både typ 1 och typ 2 diabetiker. Analyserna har påvisat signifikanta skillnader i hälsoutfall och resursåtgång inom svensk diabetesvård.

Tobias Dahlström, klinisk projektledare, Sveus med flera.



Så förbättras diabetesvården i praktiken.14.40

Hissenprojektet – motiverade patienter ger resultat.

Hur halverar man antalet typ-1 diabetiker med HbA1c över 70 mmol/mol på drygt ett år? På diabetesmottagningen på Skaraborgs sjukhus arbetatar man mot detta mål och har vidtagit konkreta åtgärder som motiverar patienter och ökat teamarbete med alla professioner medverkande för att uppnå målet, i dag är man på god väg att nå målet. För att ytterligare förstärka insatserna inriktas fokus även bland annat på att försöka höja motivationsnivån med ekonomiska incitament för mindre motiverade patienter.

Elisabeth Källqvist, diabetessjuksköterska, Annika Svensson, diabetessjuksköterska, diabetesmottagningen, Skaraborgs sjukhus, Skövde.


Är samarbete nyckeln till kvalitetshöjning i diabetesvården?

Vad krävs för att höja kvaliteten när diabetesvården på en vårdcentral visar på flera dåliga parametrar? Brickebacken vårdcentral har lyckats höja kvalitet markant genom att bland annat involvera hela arbetsgruppen från professionen på golvet till högsta ledningen, anpassa läkartiden efter patienternas behov och inte minst arbeta utifrån de framgångsfaktorer för diabetesvården som nationella programrådet tagit fram. Lyssna till teamet som berättar mer om framgångssagan.

Stefan Jansson, ledamot i det nationella programrådet för diabetes, Åsa Tagesson, diabetessjuksköterska, och Eva Sjögren, verksamhetschef på Brickebackens vårdcentral i Örebro.


Hur många fler liv kan vi rädda i morgon om vi gör som vi ska i dag?

Kostnaderna för diabetesvården kommer att öka i framtiden eftersom fler förväntas leva med diabetes under längre tid. Genom att satsa på diabetesvården i dag skulle kostnaderna öka till en början för diabetesvården men på lång sikt vara kostnadsneutralt, visar en nyligen publicerad rapport från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE.

Katarina Steen Carlsson, fil dr, projektledare, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.


Mona Landin Olsson, ordförande Svensk förening för diabetologi,SFD, summerar dagen och blickar framåt.


Dagens avslutas.


Anmälan till Världsdiabetesdagen 2015



www red DiabetologNytt

Möte i Visby 30/6 Ny lagstiftning, ny teknik och förändrade värderingsmönster innebär ett kraftigt ökat förändringstryck på sjukvården sätt att möta patienterna. Framtidens sjukvård behöver tänka nytt – men hur?
Melvin Samsom, sjukhusdirektör, Karolinska universitets- sjukhuset, Anders Ekblom, styrelseordförande, Karolinska universitetssjukhuset, Sara Riggare, patient med Parkinsons sjukdom. Daniel Forslund, innovationslandstingsråd (FP), Stockholms läns landsting, Erika Ullberg (S), landstingsråd, Stockholms läns landsting, Carina Nordqvist Falk, ansvarig för programmet för Framtidens sjukvård i Region Skåne. Arrangeras i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset.

Sara Riggare inledde och pratade om att året består av 8736 tim egenvård med oftast endast 1 tim återbesök hos sin läkare. Resten av tiden är det ofta svårt att nå sin läkare och vården. Därför är egenvården än viktigare. Må-bra-tid är den viktiga och viktigaste tiden för en person med en livslång sjukdom – viktigare än hur mycket tid vederbörande mår mindre bra.

Framtidens patient diskuteras på hennes Twitter @SaraRiggare Blogg www.riggare.se

Melvin Samson, sjukhusdirektör på Karolinska, engelsktalande med svenska powerpointbilder, diskuterade att Läkaren gått nu från Från Gud till Guide och att Patient gått från tidigare passiv till nu aktiv partner i vården.

Sara Riggare kände sig ibland som en patient-extremist. Viktigt att ha kontroll över sin egen situation

I diskussionen framfördes tankar från vårt första Innovationslandstingsråd, första historiskt, Daniel Forslund, och pratade bland annat om Möjliggörare. Största hinder är de hinder vi själva sätter upp. Arbetssätt som igår måste förnyas.


I diskussionen framfördes

Hur ska mötet ske med patienten ske? IT system ska stödja personcentrerad vår med transparens med patient som samskapande. Samförståndsanda är viktigt

Låta proffsen vara proffs. Ej detaljstyra verksamhet för professionen. Det är viktigt att vi gör om ersättningssystem. Ny tid ger nya möjligheter. Betalt per besök driver ingen innovation. Vi måste därför minska besöks-driven ekonomi. Vårdbesök ska kunna alltmer ersättas med support, coaching via sms, mail, app, Skype etc.

Äldsta och yngsta i vården är de med störst motstånd och minst öppenhet mot e hälsa och egenvård, tyckte patientföreträdaren. Innovationskraft i sjukvården går för långsamt. Vi har en 0 vision i trafiken men i vården tar allt mycket längre tid. Tankar tar tid TTT. Stort gap mellan design och konstruktion i vården – det är också ett otroligt stort gap mellan topp och botten i sjukvården.

Samsyn måste ske med politiken då förändring tar flera mandatperioder. Det är viktigt att vi för in ett nytt och nya kreativa perspektiv. Och att ledningen politiskt och tjänstemannamässigt ger vården ett stöd, ett verkligt stöd från organisation. Nya aktörer, Google, Apple etc bör än mer kunna underlätta individens kontakt med sin läkare


Flera nyckelord

Framtidens sjukvård. Gigantisk omställning. Sjukt svårt ändra inne i huvudet. Vi måste därför ändra Mind Set. Walk the Talk. Ha Multiple Discussions. Börja med Baby steps.

Re-invent step by step. Already stressed system. Katalysator för hela verksamheten måste finnas. Det som är en tillgång för en region måste finnas nationellt.

Mer jämlik vård, ej bara ur genussynpunkt, utan också socioekonomiskt, ta hänsyn till våra invandrares krav på sjukvård och kontakter med vården. Olika krav från yngre resp äldre, svensktalande resp tolkbehov, digitala patienter till analfabeter och dyskalkyli, etc

Det tar 17 år för att få ut forskningsdata. 10 år gamla är då resultaten - när de kommer ut. Måste gå snabbare 2015.

Kunskap att optimera kunskap. Har ny väldigt mycket kunskapsdata som måste struktureras. Det är viktigt att utgå ifrån att professionen vill väl, tro väl om vården.

Fram till nu finns i vården fragmenterisade vårdkedjor. Kvalitetskontroll är viktigt, måste utvecklas än mer. Resurssatt vård måste utbytas mot kvalitetsstyrda ersättningssystem, värdebaserad vård.

Samsyn om vägen fram. Samtidigt blöder sjukvården. Saknas personal och saknas vårdplatser framförallt på storsjukhusen, Karolinska.

Alla var eniga om att ny teknik ger nya möjligheter. Patientföreträdaren såg fram emot att nu kunna läsa i höst sin journal och det kommer införas inom de flesta områden i hela Sverige under 2016.

En ung patient uppsöker en närakut i Stockholm med klassiska diabetessymtom, förhöjt blodsocker, och fler andra tydliga symtom som visade sjukdomens allvarlighetsgrad.
Men istället för att remittera akut till sjukhus, som föräldrarna ville, skickades han hem.
Det agerandet innebär en fara för patientens liv, anser Inspektionen för Vård och omsorg IVO, som nu kritiserar närakuten för sjukvårdens agerande
Enligt iVO fick inte patienten vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet som man har rätt till enligt lag. Därför kritiseras skarpt nu både läkaren och kliniken av tillsynsmyndigheten
Från Dagens Nyheter 150710
www red DiabetologNytt
Så här noggranna ska
P−Glukosresultaten vara från och med 150701
Nationella kvalitetsmål för glukosmätningar anges här som mål för noggrannheten, det vill säga hur mycket ett mätresultat får avvika från det sanna glukosvärdet hos patienten. Kravet på noggrannhet varierar med syftet med mätningen. Fyra olika kvalitetsnivåer har specificerats, varav tre gäller mätningar som görs ofta; dessa tre presenteras nedan.
Man kan inte känna till ett sant glukosvärde hos en patient utan att mäta det på något sätt. När man ska kontrollera noggrannheten hos ett resultat från en glukosmätning måste det därför uttryckas som maximal avvikelse från en mer säker metod.
GULD; Jämförelsemetod: 95 % av glukosresultaten ska vara inom ±7 % från resultaten med en referensmetod.
Kvalitetsnivån behöver normalt inte uppnås i klinisk praxis, men ska eftersträvas när man använder metoden som jämförelsemetod för att utvärdera andra metoder.
SILVER; Diabetesdiagnostik: 95 % av glukosresultaten ska vara inom ±10 % från en jämförelsemetods resultat. Med korrekt provhantering och en bra metod kan denna kvalitetsnivå uppnås på sjukhuslaboratorier och primärvårdslaboratorier.
Kvalitetsnivån ska uppnås vid diagnostik av diabetes för patienter som ligger i gränsområde och i andra situationer som kräver god klinisk säkerhet, såsom patienter med kontinuerlig mätning där egenmätaren används för kalibrering av CGM och patienter med graviditetsdiabetes. Även barn med diabetes kan behöva egenmätare med noggrannhet på silvernivå.
BRONS; Diabetesuppföljning: 95 % av de enskilda glukosresultaten ska vara inom ±15 % från en jämförelsemetods resultat.
Kvalitetsnivån ska uppnås vid glukosmätning i sjukvården, samt vid egenmätning av patienter själva, för uppföljning av patienter med känd diabetes. Denna kvalitetsnivå motsvarar ISO 15197:2013. Vissa undantag finns, se silvernivån.
Kvalitetsmålen har utarbetats av Equalis i samarbete med olika företrädare för laboratoriemedicinen i Sverige, bl.a. Svensk Förening för Diabetologi (SFD), Svensk Förening för Klinisk Kemi (SFKK) och två av Equalis expertgrupper, den för allmän klinisk kemi och den för patientnära analyser. Detta reviderade förslag antogs av ovanstående organisationer samt Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) och Svenska Diabetesförbundet vid ett möte maj 2015.
Läs mer på Equalis hemsida också om
Vägledning på laboratoriet dokument på 10 sidor, utan lösenord
www red DiabetologNytt

Vad skulle det kosta att rädda fler patienter från livshotande komplikationer? Och vad skulle vi vinna om fler patienter nådde sina behandlingsmål?
1 juli Diabetes – hur många fler liv kan vi rädda i
morgon om vi gör som vi ska i dag?
Vad skulle det kosta att rädda fler diabetespatienter från livshotande komplikationer? Och vad skulle vi vinna om fler patienter nådde sina behandlingsmål?
Veronica Palm (S), riksdagsledamot vice ordförande, socialutskottet, Jonas Andersson (FP), regionråd, Västra Götalandsregionen, Claes-Göran Östenson, professor, ordförande i nationella programrådet för diabetes, SKL. Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör, Stockholms läns sjukvårdsområde, Magnus Kåregård, medicinsk rådgivare, Region Skåne, Mona Landin-Olsson, professor ordförande, Svensk förening för diabetologi. Katarina Steen-Carlsson, hälsoekonom, Institutet för hälsoekonomi, IHE.
Arrangeras i samarbete med Novo Nordisk och Nationella diabetesteamet.
Utökad beskrivning av evenemanget
I dag når närmare hälften av patienter med diabetes inte sina behandlingsmål, vilket kraftigt ökar risken att drabbas av allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och fotsår som kräver amputation. De senaste åren har det tagits en rad initiativ på nationell, regional och lokal nivå för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Vår största folksjukdom diabetes har varit ett prioriterat område för satsningarna. Nu finns nya nationella behandlingsriktlinjer på plats och vi har fått tydliga målnivåer, ett nationellt vårdprogram och ett programråd med uppdrag att förankra förbättringsarbetet i regioner och landsting. Vilka satsningar krävs nu av regioner och landsting för att få en bättre diabetesvård? Vad behöver göras i primärvården, som tar hand om den största patientgruppen med typ 2-diabetes? Hur mycket kostar åtgärder för att fler patienter ska nå de nationella behandlingsmålen? Är det kostnadseffektivt att investera i bättre behandling?
Claes-Göran Östenson inleder. Han är optimistisk och tycker vi har god diabetesvård i Sverige. Vi har en sjunkande dödlighet för patienter med diabetes: från 1997-2013 har dödligheten minskat med 28% - och bidrar därmed till att diabetespopulationen blir större.
i programmet paneldebatten:
Jonas Anderson (Fp) Västra Götaland – efterlyser en omfördelning av resurser till primärvården på sikt. Vill ha öppen redovisning av hälsoutfall per vc. Det finns redan i VG men få tittar. http://munin.vgregion.se/ När han själv rannsakar politiken så har de missat fortbildningen
Michel Ohrling, SLSO: 2/3 av patienterna går i primärvården. Är oroad över ojämlikheten i hälsoutfallet över länet och i riket. Efterlyser personcentrerad vård i team med ett partnerskap med patienten. Och att vi kallar dem med sämst utfall på vissa mått (vilka kan identifieras via rapportverktyget medrave). Vi måste öka verkningsgraden på tillgänglig kunskap. Ledarskap! -Hantera enheter med dålig måluppfyllelse!
Magnus Kårgård medicinsk rådgivare Region Skåne betonar att det inte ff a är mer pengar som krävs utan förändrade arbetssätt. Vi måste bli bättre på personcentrerad vård med individualiserade vårdplaner. Region Skåne planerar kvalitetssäkrad certifiering av vc vad gäller DM (redan börjat med astma/KOL) för patientens aktiva val. Vi är för dåliga på att lära oss av varandra; hur gör enheter med bra måluppfyllelse?
prof Mona Landin-Olsson prof svensk förening för diabetologi anser att vi måste börja använda mer av nya läkemedel och ny teknik. Det ska åstadkommas gm än mer diabeteskunniga vårdcentraler där nya lm används i stor utsträckning inom ramen för uppföljningsprogram
Följderna av en liten ambitionshöjning avseende glukoskontrollen är kostnadsneutral på sikt: När det satsas mer på förebyggande insatser ökar kostnaden i primärvården samtidigt som den minskar i slutenvården i takt med att komplikationerna avtar. Det är underförstått i kalkylen nedan att pat har bra BT- och lipidkontroll (man betonar multifaktoriell intervention).
Claes-Göran Östenson flikar in att det är en större utmaning att få god metabol kontroll i socioekonomiskt utsatta områden och att vi måste satsa särskilda resurser där.

Katarina Steen-Carlsson, hälsoekonom:

1. Lite tätare kontakter med diabetessjuksköterska och läkare
2. Lite tidigare insättande av ytterligare glukossänkande behandling
3. Läkemedel i linje med nationella riktlinjer och vårdprogram
Det blir en kostnadsneutral effekt hälsoekonomiskt, förebyggande åtgärder 320 Mkr, mindre diabeteskomplikationer 270 Mkr och mindre produktionsförluster 51 Mkr dvs en kostnadsneutral effekt.

Denna ambitionshöjning idag vid typ 2 diabetes ger enligt modellanalysen resultat med
Mer än 4000 vuxna levnadsår
Mer än 800 personer slipper hjärtinfarkt
Mer än 500 personer slipper drabbas av stroke
Mer än 450 personer slipper njurdialys
Mer än 200 individer slippa bli blinda

Läs hela rapporten i sin helhet utan lösenord 82 sidor
Steen Carlsson K, Andersson E, Lundqvist A & Willis M
PÅVERKBARA KOSTNADER FÖR TYP 2-DIABETES ÅR 2020 OCH ÅR 2030 I SVERIGE. Prognoser med IHE Cohort Model of Type 2 Diabetes
Lund: IHE Rapport 2015:1
IHE Rapport 2015:1 tas upp i bland annat SvD, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan m.fl. tillsammans med Araz Rawshanis avhandling som visar att socioekonomiska faktorer och födelseland är en större hälsorisk för diabetiker än vad forskarna tidigare trott.
www red DiabetologNytt

Med kunskap om vad vår genetiska variation innebär kan framtidens diabetesvård individanpassas med färre komplikationer och ökad livskvalitet som följd.

Panelen: Fredrik Hed, moderator, Christina Lloyd, Fredrik Löndahl, Karin Wåhlander, Heidi Stensmyren och Hindrik Mulder.

Vid seminariet ”Genvägen till bättre diabetesvård” i Visby under Almedalsveckan diskuterades hur dagens teknik, som gör det möjligt att analysera en persons hela arvsmassa och få fram individens ”genprofil”, kan bidra till att utveckla diabetesvården.
- Eftersom kostnaderna för en analys minskar hela tiden är det inte otänkbart att vi alla om tio år skulle kunna vara ”genprofilerade”, säger Hindrik Mulder, diabetesläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitets Diabetescentrum.
Vid Lunds universitets Diabetescentrum använder man redan kunskapen för att reklassificera diabetessjukdomarna.
- I dag talar vi om två diabetestyper, men i framtiden kommer vi istället att tala om 1, 2, 3, 4 och 5. Och detta kommer att få bäring på hur sjukvården, hur de olika sjukdomarna ska behandlas.
Målet är att ta fram en gps som utifrån personens unika genuppsättning, med hänsyn till diverse miljöfaktorer, kan ta ut riktningen för hur just den individen ska behandlas och vilka läkemedel som passar.

"Big data" en utmaning
Att låta genprofilera varenda människa skulle förstås rendera en enorm massa information, sk ”big data”. Detta i sig är en av utmaningarna forskarna står inför.
- Att ta fram informationen är lätt i dag, därför är det viktigt att ställa rätt frågor, säger Erik Renström, professor vid Lunds universitet och koordinator för det strategiska forskningsområdet inom diabetes, Exodiab.
- Vad är det som inte fungerar i min kropp när jag får diabetes? Det skiljer sig åt mellan olika personer. Vad skiljer ”min” diabetes från ”din”? Alla har inte heller samma risk för komplikationer och alla svarar inte likadant på samma mediciner. Genprofilering kan förbättra våra möjligheter att förutse detta.

Måste implementeras i vården
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund tror att genprofilering är en del av framtidens diabetesvård.
- Helt avgörande är att forskningen implementeras i sjukvården.
Hon menar att man behöver komma ifrån de standardiserade vårdförloppen och utveckla nya ersättningssystem.
- Kontinuitet är oerhört viktigt men det finns få ersättningssystem som premierar kontinuitet. Någon behöver ta patientansvaret och vara ansvarig för hela patienten. Man kanske har fler sjukdomar än diabetes.

- Vi pratar mycket om individanpassad vård och kan vi kartlägga och differentiera olika typer av diabetes och identifiera olika behandling är det bra. Samtidigt innebär det att diabetesvården bli alltmer specialicerad och det kan inte bedrivas i primärvården, det måste till specialister, säger diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl.

Nya läkemedel
Karin Wåhlander, Astra Zeneca, är intresserad av biologin bakom vad som driver sjukdomsutvecklingen för att kunna ta steget att utveckla nya läkemedel.
- Det kan vara gener men det kan också vara biologi plus omgivning.

Christina Lloyd, NovoNordisk menar att vi borde fokusera på kostnaderna för komplikationerna snarare än på kostnaderna för nya läkemedel och att vi borde bli bättre på att följa de nationella riktlinjerna för diabetesvården.
- Om vi blir det det, kommer 800 diabetiker att undvika hjärtinfarkt fram till 2030.

Vården dålig på återkoppling
Alla är överens om att vården är dålig på att följa upp patienterna och att ge dem återkoppling.
- Det går 8000 timmar på ett år och som patient träffar man sin läkare kanske en gång om året, vill patienterna träffa sin läkare oftare, undrar moderator Fredrik Hed.
- Det går inte att svara på generellt, säger Fredrik Löndahl. Har du bra koll behöver du kanske bara en gång, men har du problem behöver du kanske mer. Vården i dag är dålig på individanpassning.

Metabolt centrum samlar aktörer
- Vi har fantastiska möjligheter med den nya tekniken, men det är viktigt att vi gör ett bra jobb redan i dag. Gör vi ett bra jobb i dag så kommer vi att kunna göra ett ännu bättre jobb i morgon med all den här nya informationen. Sjukvården och hela maskineriet runt omkring måste ändra sin struktur och bryta barriären mellan öppenvård och slutenvård. Öppenvården måste professionaliseras, sammanfattar Erik Renström.

- I Skåne har vi vår idé om ett Metabolt centrum där vi samlar de olika aktörerna; patienter sjukvården och läkemedelsindustrin. Tillsammans ska vi lösa det här genom att vi är tillsammans på samma plats och att vi jobbar integrerat, avslutar han.

Text Sara Liedholm www.diabetesportalen.se


Vill du se diskussionen i efterhand




www red DiabetologNytt

Svenska Läkaresällskapet

8 förslag för en mer värdefull vård – en hälso- och sjukvård med människan i centrum
Svenska Läkaresällskapet - 2015-07-03

Hur hälso- och sjukvården ska möta dagens och morgondagens utmaningar är en komplex och omfattande fråga. Inte minst frågan om organisation, ledning och styrning har debatterats livligt efter det att den så kallade "NPM"-debatten initierades under hösten 2013.
Svenska Läkaresällskapet, som obunden professionell organisation med kärnvärden inom vetenskap, utbildning, etik och kvalitet, ser liksom många andra denna fråga som avgörande för den fortsatta utvecklingen. Därför tillsattes arbetsgruppen "En Värdefull Vård" med uppdrag att analysera och lämna förslag som kan bidra till förändringar förenliga med såväl grundläggande mål för svensk hälso- och sjukvård som yrkesetiska regler.

Arbetsgruppen presenterar nu sina preliminära slutsatser i en rapport som sänds på remiss till myndigheter, organisationer och föreningar i syfte att stimulera till fortsatt debatt.
Slutsatserna i rapporten är arbetsgruppens egna, och utgör inte något officiellt ställningstagande från Svenska Läkaresällskapet.
- Målet är en jämlik hälso- och sjukvård av hög medicinsk kvalitet som svarar mot patienters och närståendes behov samt samhällets resurser och prioriteringar. Den viktigaste förutsättningen är det mänskliga mötet där patientens värderingar och behov synliggörs i samspel med professionell kompetens. Utifrån denna utgångspunkt behöver vi utveckla svensk hälso- och sjukvård, säger Karl Sallin ordförande för arbetsgruppen En Värdefull Vård.
Genom rapporten vill arbetsgruppen bidra till en gemensam diskussion om hälso- och sjukvårdens styrning och organisation, grundläggande värderingar, målsättning och ansvar.
- Med remissen hoppas vi få in värdefulla synpunkter som senare kan ligga till grund för Svenska Läkaresällskapets ställningstaganden i frågor om hälso- och sjukvårdens utveckling säger Kerstin Nilsson ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Missivbrev. En Värdefull Vårds remiss 150626
Sammanfattningen. En Värdefull Vårds remiss 150626
Huvuddokumentet. En Värdefull Vårds remiss 150626
Karl Sallin, ordförande för arbetsgruppen En Värdefull Vård
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
073- 980 12 54
Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens vetenskapliga organisation och arbetar för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Vi är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 12 500 medlemmar. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter. För möten över specialitetsgränserna arrangerar vi sedan 1943 den Medicinska riksstämman; 2015 hålls den den 3-4 december i Stockholm. Mer information hittar du på www.sls.se eller www.riksstamman.se

Reuters Health
People with type 1 diabetes must control their blood sugar with insulin, but getting it automatically from an implanted pump may also help to stave off death from heart disease, according to a large Scandinavian study.

Among more than 18,000 type 1 diabetics in Sweden followed over time, those with an insulin pump were about half as likely to die of heart-related causes, and 25 percent less likely to die of any cause, compared to those who injected themselves with insulin many times a day.

"Our study shows that treatment with an insulin pump almost halves the risk of cardiovascular mortality," said lead study author Dr. Isabelle Steineck from Aarhus University Hospital in Denmark.

"Personally I think that more persons with type 1 diabetes could benefit from using an insulin pump as long as they get all the right education about the pump and are able to understand how to use it," she told Reuter's Health in an email.

Insulin pumps deliver insulin 24 hours a day through a catheter that is placed under the skin. The insulin is delivered in either a steady measured and continuous dose, or if more is needed, such as at mealtime, the dose can be increased. This system is designed to more closely mimic the body's normal release of insulin.

Previous studies, the authors point out in the journal BMJ, have shown that insulin pumps provide better control of blood sugar than multiple daily injections.

And past research has shown that even with fairly well-controlled blood sugar, people with diabetes have a risk of death from cardiovascular causes, and any cause, about double that of the general population. When blood sugar is poorly controlled, the risk is several times higher, the study team notes.

For the new analysis, Steineck and her team looked at 18,168 patients with type 1 diabetes in the Swedish National Diabetes Register. Of these, 15,727 controlled their diabetes with multiple daily injections of insulin, while the other 2,441 patients used implanted insulin pumps. The group was followed for almost seven years, until December 2012.

The study team analyzed the rates of fatal coronary heart disease, fatal cardiovascular disease (coronary heart disease or stroke) and death from all causes.

Using an insulin pump was associated with a 45 percent reduction in risk of fatal coronary heart disease compared to using injected insulin, a 42 percent risk reduction for fatal cardiovascular disease and a 27 percent lower risk of dying from any cause.

There were some differences between the two groups, the researchers note. Patients who used insulin pumps tended to be somewhat younger, had lower blood pressure and less heart disease, were more active, smoked less and were better educated.

But when the authors did a second analysis that only included the 16,427 patients without any history of cardiovascular disease, heart failure or a type of abnormal heart rhythm called atrial fibrillation, the results were similar to those of the whole group.

Steineck and her team point out, however, that they don't know what other factors could have influenced their results. For example, better education and more frequent monitoring of blood sugar among insulin pump users could have helped lower their risk of heart disease.

"We evaluated the patients who used insulin pump therapy and do not know if the observed effect is attributable to continuous infusion of insulin or that some, if not all, of the effect is attributable to intensified glucose monitoring, increased motivation to control blood glucose, or a better knowledge about having diabetes type 1," they write.

Dr. Rubina Heptulla, chief of pediatric endocrinology at Albert Einstein College of Medicine/Montefiore Health System in New York, agreed that the study cannot prove cause and effect because it is only based on observation of what happened over the years.

"But even though the randomized controlled trials are the gold standard, we really can't do that kind of study in this type of situation," Heptulla said. "Nobody would agree to that, so we have to accept that this is a very large study and it is giving us good data."

The patients were also followed for a long time, "so this gives us some idea about long term outcomes," Heptulla said.
www red DiabetologNytt



senaste DiabetologNytt online nu!





omslagEASD lite


omsl diabetolognytt


Mera Nr i Arkiv >>


Vi har 36 besökare och inga medlemmar online