Jag läste med stort intresse nyhetsbrevet med uppdaterade riktlinjer och en ljusare framtid för patienter med typ 2 utifrån Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens riktlinjer.
 
Ni uppmanar även oss läkare att i dialog med varandra lära oss och utforma en mer effektiv diabetesvård, vars resultat kan mätas inom NDR.
 
Min önskan är att man även beaktar de kognitiva funktionerna då man lägger upp behandlingsstrategier i samverkan primärvård och specialistvård. 
 
Vi har börjat sprida vårt vårdkedjeprogram i primärvården, och det har blivit ett positivt gensvar. Distriktsläkare får en ökad förståelse för hur svårt det kan vara ibland att nå fram till en hållbar compliance och varför, och också att man ibland får ha ett kognitivt förhållningssätt i bemötandet.
 
Jag är övertygad att man måste ta hänsyn till framför allt de exekutiva förmågorna när man interagerar i diabetesbehandlingen. Vi har även sedan ett flertal år följt patienter på vår minnesmottagning med genomgånget hjärtstopp, och deltog i utformningen och upplägget inför studierna genomförda i Lund, avseende detta.
 
Vi har även deltagit i efterföljande konferenser, Post Cardiac Arrest Care för att följa utvecklingen och noterade med stor glädje vid senaste mötet september -17 Lund, att HLR-rådets riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp innefattar Screening av kognitiva svårigheter.
 
Vårt samhälle är idag så komplext, med allt större krav på god exekutiv förmåga, på arbetsplatser med ”öppna kontorslandskap”, med komplexa datorsystem, simultankapacitet, internetbanker etc.
 
Många av våra patienter, 35-40% är yngre än 65 år, har diabetes med vaskulära komplikationer, minor strokes, hjärtkärlsjukdom, autoimmuna/ inflammatoriska sjukdomar med hjärnengagemang, traumata etc där detta leder till ”mild kognitiv nedsättning”, som i sig försvårar arbete.
 
Genom att öka vår kunskap kring detta förbättrar vi möjligheten till ett liv med god livskvalitet.
 
Med vänlig hälsning
För DiabetologNytt
 
Ann-Marie Liljeroth, Överläkare 
Specialist i allmän internmedicin, infektionssjukdomar och allmän psykiatri
Enheten för kognitiv medicin med Minnesmottagningen
Med klin, CSK, Kristianstad
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
 
Vårdkedjeprocess
Kognitiv svikt vid diabetes
Ett samarbete mellan Minnesmottagningen och Diabetesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad
 
Av tekniska skäl är texten nedtill mindre optimal vid läsning - www red beklagar detta. Önskar dokumentet i sin helhet som pdf vänligen maila Ann-Marie Liljeroth, då www adress saknas för dokumentet.
 
Vårdkedjeprocess
Kognitiv svikt vid diabetes
Ett samarbete mellan Minnesmottagningen och Diabetesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad
 
Vårdkedjeprocess Kognitiv svikt vid Diabetes
 
Bakgrund
Enheten för kognitiv medicin, Minnesmottagningen vid Centralsjukhuset Kristianstad (CSK),
har under ett tiotal år utrett och behandlat patienter med grundsjukdom diabetes mellitus
och kognitiva symptom. Det har blivit allt mer tydligt att den kognitiva funktionen spelar stor
roll vid patientens metabola kontroll, såsom till exempel rutiner vid mathållning och
medicinering. Allt fler patienter har behandlats i samarbete med diabetesmottagningen CSK.
Vi ser fördelar med ett gemensamt synsätt och gemensamma verktyg för att tidigt upptäcka
kognitiva svårigheter. Genom att anpassa patientens strategier i vardagen minimeras
diabetessjukdomens påverkan på kognitionen. Sedan 2008 har vi regelbundet samarbete
under strukturerade former med diabetesmottagningen. Som ett naturligt nästa steg samlar
vi våra erfarenheter i ett gemensamt lokalt vårdkedjeprogram.
 
Syfte
Tanken är att vårdprogrammet ska underlätta upptäckt av kognitiva symptom hos patienter
med diabetes mellitus, och att efter definition av såväl kognitiv funktion som metabolt läge,
anpassa fortsatt handläggning. Både egenvård och interaktioner kan lättare anpassas efter
patienternas individuella behov och förmåga. Detta underlättar vården ur ett personcentrerat
synsätt. Förhoppningen är att med gemensamma verktyg kan vi öka tryggheten
och stabilisera såväl grundsjukdomen, komplikationerna som de kognitiva symptomen.
 
Erfarenheter
Minnesmottagningen och diabetesmottagningen har i samverkan utrett och behandlat
patienter huvudsakligen med diabetes mellitus typ I och kognitiva symptom. Patienterna har
haft sin sjukdom mellan 10 och 30 år. Flertalet har en eller flera komplikationer såsom
retinopati, nefro- och neuropati. De flesta är yngre än 70 år vid utredningens början. Via
primärvården har vi på Minnesmottagningen även träffat patienter med diabetes typ II, med
likartad klinisk bild. Intrycket de första åren med ovanstående fokus var att patienterna hade
svårare kognitiva symptom vid första besöket och utvecklade relativt snabbt ett demenstillstånd.
Vi har noterat att med gemensam tidig intervention stabiliseras patienterna
kognitivt och metabolt under en längre tid innan eventuell ytterligare påverkan sker
kognitivt.
 
Mål
Målet med vårdprogrammet är att dela med oss av erfarenheter och de verktyg vi använder
för att i förlängningen förbättra vårdprocessen för denna patientgrupp, både inom
specialistvården och inom primärvården.
 
2017-03-01 Kristianstad
Ann-Marie Liljeroth överläkare Enheten för kognitiv medicin, CSK
Ann-Charlotte Palm specialistsjuksköterska Enheten för kognitiv medicin, CSK
Helene Holmer Med Dr, överläkare Medicinkliniken, CSK
Ola Norrhamn överläkare Medicinkliniken, CSK
 
Kognition
”Kognition betecknar de processer som ligger bakom tänkande och upplevelser” Peter
Gärdenfors, Kognitiv Medicin 2011
Exempel är minne, varseblivning, språk, rumsuppfattning och planering, det vill säga det som
behövs för att kunna leva ett normalt vardagsliv.
En förvärvad kognitiv sjukdom eller störning kan delas in efter svårighetsgrad i lindrig eller
mer uttalad. När vi talar om mer uttalad grad av kognitiv svikt, använder vi fortfarande
begreppet demenstillstånd.
Demens är inte en sjukdom i sig, utan innebär ett tillstånd där en förvärvad kognitiv svikt har
nått sådan grad att individens funktionsförmåga påverkas signifikant under mer än 6
månader. Utveckling av demens föregås av en längre fas med kognitiv svikt innan demens
föreligger.
Det är utomordentligt viktigt att för varje individ som drabbas av kognitiv svikt karakterisera
den kognitiva sviktens grad och natur, dess konsekvenser i vardagen och patientens
eventuella hjälpbehov oavsett om ett demenstillstånd föreligger eller inte.
 
Kunskapsläget
Avseende kognitiva symptom vid diabetes har ämnet aktualiserats vid åtminstone 2
världskongresser inom ramen för VasCog (The International Society of Vascular Behavioural
and Cognitive Disorders), senast i Amsterdam 2016. De symptom man diskuterade mest var
så kallade exekutiva symptom som till exempel snabbhet, uppmärksamhet, distraherbarhet,
planering, logiskt resonemang, mental flexibilitet och deras påverkan på diabetessjukdomen.
Laura Fratiglioni Karolinska institutet var en av föreläsarna som belyste tidiga kognitiva
symptom vid typ II diabetes.
Ett ökat antal artiklar har publicerats inom samma område.
 
Patricia Gatlin och medarbetare (2014) har funnit ett samband hos medelålders personer
med komplicerad typ II diabetes mellan arbetsminne, exekutiva funktioner och förmåga till
egenvård. Man visar att egenvård involverar ovanstående kognitiva funktioner framförallt
uppmärksamhet, planering, problemlösning och mental flexibilitet.
 
Paula S Koekkoek, L Jaap Kappelle och medarbetare (2015) betonar att en framtida utmaning
är att befästa vikten av screening för kognitiv nedsättning hos personer med diabetes för att
identifiera dem med ökad risk att försämra sina kognitiva funktioner. Man har visat att
personer med typ I diabetes beskriver förändringar i psykomotorisk hastighet oftare än
personer utan diabetes. Flertalet studier har sammanlänkat diabetesretinopati med kognitiv
nedsättning hos personer med typ II diabetes. Man har också noterat att en intensifierad
metabolisk kontroll har förbättrat minne och koncentration hos personer med typ II diabetes
och högt Hba1c, åtminstone under en begränsad tid. Kognitiv nedsättning hos
diabetespatienter är även kopplad till ökad sjukhusvård. Ovanstående resonemang torde
stämma med såväl diabetes typ I och typ II, vilket skulle kunna stämma med våra
erfarenheter.
 
Upptäckt och definition av kognitiv nedsättning är därför en viktig orsak för sjukvården, för
att kunna omvärdera patientens förmåga till egenvård och att ta ställning till ökat stöd och
andra interaktioner såsom medicindelning och involvering av anhöriga.
 
PM DIABETES - KOGNITION
När kan man misstänka kognitiv svikt på en diabetesmottagning?
Patienten uttrycker glömska Patienten haft jämn blodglukosnivå och man noterar oförklarlig förändring till
stigande eller svängande blodglukoskurva
Patienten har svårinställda svängande blodglukosnivåer Patienten har högt HbA1C Patienten har personlighetsförändringar
 
Då man vid ett besök hos läkare eller sjuksköterska misstänker kognitiv svikt enligt ovan,
förslås en fördjupad genomgång av anamnes och status utifrån det kognitiva perspektivet.
Det är viktigt att tidigt involvera anhöriga som kan närvara vid besöket för att komplettera
anamnesen (heteroanamnes).
 
Heteroanamnes penetreras i detalj om hur det fungerar hemma och i arbetslivet där
anhöriga i samråd med patienten initialt intervjuas i enrum. Därefter samtalar man
tillsammans med patienten.
 
Fördjupad genomgång:
För att lättare stötta patienten i såväl grundsjukdomen som de kognitiva svårigheterna i
vardagen har vi erfarenhet av att nedanstående behöver djuppenetreras
Anhörigas delaktighet och kunskap om diabetessjukdomen behöver ofta fördjupas.
Behov av diabetesskola/anhörigutbildning?
 
Patienter med kognitiv svikt har ofta andra komplikationer: exempelvis retinopati,
neuropati, nefropati, hjärtfunktion, hypertoni - behöver dessa optimeras?
 
Blodsocker: Aktuell profil, över dygnet, svängningar? Insulin: sort, doser, tider för intag. Vem ger insulinet? Insulinpenna? Pump?
Känningar?
 
Kost: Vad äter patienten? När? Måltidsintervall? Motion: Hur mycket? När? Vilken form? Allmän dygnsstruktur? Arbete: Skift? Nattarbete? Påverkar detta den metabola kontrollen och eller den
kognitiva funktionen? Behov av interaktion?
Om misstanken på kognitiv svikt stärks utförs kognitiva tester:
 
Förslag på kognitiva tester:
MMSE - mest ett globalt kognitivt test, av värde för att följa individens kognitiva nivå Rittest inklusive kub och klocktest – grovt exekutivt och visuospatialt test Trailmakingtest A och B – exekutivt bland annat uppmärksamhet och mental
flexibilitet
Innan testerna påbörjas bör blodsocker och ortostatiskt blodtryck kontrolleras.
 
Remiss Minnesmottagningen när man behöver bekräfta eller ytterligare komplettera
kognitiv bedömning, koppla in arbetsterapeut och/eller samverka kring vården av patienten
med olika individuellt anpassade interaktioner.
Ytterligare tester som speglar exekutiva funktioner:
FAB – Frontal Assessment Battery (de exekutiva funktionerna engagerar ofta
frontalloberna)
SDMT – Symbol Digit Modalities Test Stroop – test (benämna färgade prickar, ord för olika färger och sedan kombinera och
benämna färgen på färgord)
 
Det finns ännu inte någon svensk validerad självskattningsskala avseende patientens
egenvård, men detta torde ligga i nära framtid. Ett exempel att studera närmare är SCI-R
(Self Care Inventory – Revised version) för att ta ytterligare steg i standardiserad uppföljning
av patienter med diabetes och kognitiva symptom.
 
Efter kartläggningen och kognitiva tester
Patient och närstående informeras tillsammans med läkare och
diabetessköterska/minnessköterska.
 
Genomgång av pågående behandling- behöver den anpassas? Egenvården- behövs en mer vägledd egenvård? Hemsjukvård som stöd? Insulingivning eller stöd vid varje insulingivning? Behöver arbetet/arbetstiderna anpassas? Behöver måltidsrutinerna ses över på arbetet och i hemmet? Behövs/finns tid för vila? Diabetesskola? Eventuellt undervisning av personal runt patienten i hemsjukvård/på boende. Finns behov av kognitiva hjälpmedel: Memory Pen?
Tidshjälpmedel, exempelvis almanacka - förgätmigej, klocka med alarmfunktion,
påminnelse whiteboardtavla?
Länk: http://www.hjalpmedelscentrum.com//sortiment.asp
Råd kring hjälpmedel finns även på 1177 Vårdguiden under rubriken hjälpmedel.
 
Vad gör Minnesmottagningen?
Minnesmottagningen deltar i kartläggningen av patientens kognitiva svårigheter. Hur dessa
påverkar det dagliga livet, inklusive hur den enskilda patienten hanterar sin diabetessjukdom,
utifrån ett kognitivt perspektiv.
 
Specialistsjuksköterskan kan göra hembesök för en bättre överblick både över kognitionens
påverkan i vardagen och kompliance vad gäller medicinering och matintag.
Specialistsjuksköterskan genomför kompletterande tester, eventuellt ortostatiskt blodtryck,
går igenom aktuell provtagning och genomgången CT-/MR-hjärna.
Läkaren på Minnesmottagningen bedömer graden av kognitiva symtom. Noterar kognitiv
och psykisk status samt tar ställning till kompletterande insatser för att optimera patientens
kognitiva tillstånd.
 
Arbetsterapeuten kan göra hembesök för att i hemmiljö avgöra behov av kognitivt stöd.
Minnesmottagningen kan även bidra med: arbetsterapeutisk aktivitets-/
funktionsbedömning, bedömning av arbetsförmåga och påvisa resurser och brister i den
fysiska miljön på arbetsplatsen. Vid behov, arbetsplatsanpassning samt utprovning av
kognitiva hjälpmedel.
 
LITTERATURLISTA - LÄSTIPS
Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I., Wallin A.,
Liber, Stockholm, 2003
Kognitiv medicin, Wahlund L-O., Nilsson C., Wallin A., Ednas Print, Slovenien, 2011
Kognitiv neurovetenskap, Nyberg L., Pozkal, Poland, 2010
Neuropsykologi, Eriksson, H., Liber, Stockholm, Falköping, 1994
Early Cognitive Deficits in Type 2 Diabetes: A Population-Based Study, Marseglia A., Fratiglioni L.,
Laukka E. J. et al. Journal of Alzheimer´s Disease. 2016; 53: 1069-1078
Severity of Type 2 Diabetes, Cognitive Function, and Self-Care, Gatlin P. K. and Insel K. C. Biological
Research for Nursing. Report of Original Research. 2014; 1-9
Cognitive function in patients with diabetes mellitus: guidance for daily car, Koekkoek P. S., Kappelle
J., van den Berg E. et al. Neurology. 2015;14 329-340
Impact of diabetes on cognitive function and brain structure, Moheet A., Mangia S., Seaquist E. R.,
Annals of the New York Academy of Sciences. 2015; 1353, The Year in Diabetes and Obesity 60-71
Relationship Between Baseline Glycemic Control and Cognitive Function in Individuales With Type 2
Diabetes and Other Cardiovascular Risk Factors, Cukierman-Yaffe T., Gerstein H. C., Williamson J. D.
et al. Epidemiology/Health Services Research/ Diabetes Care. 2009; 32 2 221-226
The FAB: A frontal assessment battery at bedside, Dubois B., Slachevsky A., Litvan I. et al. Neurology.
2000; 55 1621-1626
SDMT: Neuropsychological Assessment (4th ed), Centofanti I Lezak (Ed), Oxford University Press. 2004.
A compendium of neuropsychological tests (2nd ed), Richardsson & Mattoli I Spreen & Strauss. Oxford
University Press. 1998
Stroop: A compendium of neuropsychological tests (2 nd), Bullock, Brulot & Strauss I Spreen &
Strauss. Oxford University Press. 1998
Psychometric validation of the Self-care Inventory-Revised (SCI-R) in UK adults with type 2 diabetes
using data from the AT.LANTUS Follow-on study, Khagram L., Martin C. R., Davies M. J. et al. Health
and Quality of life outcomes. 2013; 11:24
The Cognitive Assessment Battery (CAB): a rapid test of cognitive dominans, Nordlund A., Påhlsson L.,
Holmberg C. et al. International Psychogeriatrics, 2011; 23:7 1144-1151
Kognitiv dysfunktion hos patienter med diabetes: Tidig upptäckt kan påverka riskfaktorer för demens,
Liljeroth A-M., Palm A-C., Holmer H. Läkartidningen 2015; 112: C 9LP
Omvårdnad av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion, Kjellgren A., Hårsmar K. Högskolan
Kristianstad, Sektionen för hälsa och omvårdnad, 2010 C-uppsats
Nationella riktlinjer för diabetesvård, 2010-stöd för styrning och ledning. Stockholm; Socialstyrelsen
2010 uppdatering 2014
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2010-stöd för styrning och ledning.
Stockholm; Socialstyrelsen 2010
 
Mini Mental State Examination
Svensk Revidering (MMSE-SR)
Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis
C Strobel A Wallin
MMSE-SR är inte ett diagnostiskt test, utan endast ett grovt kognitivt undersökningsmått och ett komplement vid utredning.
 
TOTAL POÄNGSUMMA ORIENTERING OMEDELBAR ÅTERGIVNING UPPMÄRKSAMHET
____ / 10
___ / 30
____ / 3 ____ / 5
____ / 1
FÖRDRÖJD ÅTERGIVNING SPRÅKUPPGIFTER FIGURKOPIERING
____ / 3 ____ / 8
Patientens namn:___________________________________________________________________________
Födelsedatum:_______________________________ Nationalitet/modersmål:_________________________
Utbildning (ange antal år):______________________ (Tidigare) Yrke:_________________________________
Testledare (TL):_______________________________ Datum: _______________ Tidpunkt: ______________
Testplats:____________________________________ Har MMSE gjorts på samma plats tidigare? Ja Nej
Om ja, när?______________________ Om nej, var och när gjordes MMSE senast?_________________________
Uppgift 11 och 12: Ange det alternativ som använts idag: 1 2 3 4 5
Instruktion
 
Undersökningen ska äga rum i ett enskilt rum, och helst genomföras på patientens modersmål. Undvik att patienten
ser protokollet/poängsättning. Fetstil läses högt, tydligt och långsamt. Paus ([paus]) ska vara i 1 sek. Alla frågor
ställs även om patienten besvarar flera frågor under en tidigare ställd fråga. Instruktioner kan upprepas, förutom
på uppgift 12, 16 och 17. Notera ordagrant i testprotokollet patientens svar på varje fråga. Patienten kan korrigera
sina svar. Följ ordagrant de standardiserade instruktionerna, (se riktlinjer för administration, följdfrågor och poängsättning
i manualen). För att reducera inlärningseffekten, byts minnesorden (uppgift 11) och starttalet (uppgift 12)
ut vid omtestning. Det ges enbart hela poäng eller 0, aldrig halva poäng. Kryssa i rutan för 0 p om svaret är fel och
i rutan för 1 p vid rätt svar. Om patienten inte är testbar på en uppgift (pga ett icke-kognitivt handikapp som t ex
kraftigt nedsatt syn), ange varför, sätt en ring runt 0 och minska totalpoängen samt delpoängen. Läs tillhörande
manual innan testningen påbörjas.
 
Kommentarer
(Lägg speciellt märke till samarbetsförmåga, uppmärksamhet/medvetandenivå, tidsåtgång, glömda glasögon, hörapparat, oförmåga att räkna,
beteende, stämningsläge, afasi, smärta, läkemedel som kan påverka kognition etc)
i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 2012
Version 1
 
TL börjar med att säga följande: Jag kommer nu att ställa några frågor, som vi brukar använda för att undersöka bland
annat minnet. Vissa är lätta och andra är svårare. Svara så bra du kan.
 
TIDSORIENTERING Poäng
Vilket årtal har vi nu? (enbart exakt och komplett årtal med 4 siffror ger 1 poäng) 0 1 Vilken årstid har vi nu? (ta hänsyn till väder och geografiska förhållanden) 0 1 Vilken månad har vi nu? (enbart rätt namn på månad ger poäng) 0 1 Vilken veckodag har vi idag? (enbart rätt namn på dag ger poäng) 0 1 Vilket datum har vi idag? (det räcker med korrekt nummer på dagen för att få poäng) 0 1
 
PLATSORIENTERING Poäng
Vilket land är vi i nu? 0 1 Vilket län/landskap är vi i nu? 0 1 Vilken stad/kommun är vi i nu? 0 1 Vad heter den här byggnaden/sjukhuset/vårdcentralen/platsen?* 0 1 På vilket våningsplan är vi nu? (Frågan ställs också om man är på bottenvåningen) 0 1
*Vid testning hemma frågas istället: Vilken adress befinner vi oss på?
 
OMEDELBAR ÅTERGIVNING Poäng
Använd orden under 1 vid första testningen. Vid en eventuell omtestning används orden under 2, sen de under 3 osv för att minska
inlärningseffekten. Sätt en ring runt aktuellt alternativ.
Om patienten inte upprepar alla 3 orden repeteras alla orden till samtliga återges i ett och samma försök. Max 3 presentationer är
tillåtet. OBS! Det ges enbart poäng efter första presentationen. Ordningsföljden patienten säger orden i saknar betydelse.
Skriv nedan vilka ord patienten säger:
Lyssna noga. Jag kommer att säga 3 ord som du ska upprepa efter att jag har sagt dem. Jag
kommer också att fråga dig om orden senare. Är du beredd? ... [paus], ...[paus], ... [paus]. Nu kan du
upprepa orden.
 
UPPMÄRKSAMHET OCH HUVUDRÄKNING (Var uppmärksam på eventuell distraktionsuppgift**)
Som vid uppgift 11 ändras frågan vid omtestningen. Sätt en ring runt aktuellt alternativ. Poäng ges när svaret är precis 7 från det förra talet,
oberoende av om förra talet var rätt eller fel. Skriv vad patienten säger på linjen bredvid respektive tal. Instruktionen ges bara en gång.
Nu vill jag att du drar ifrån 7 från 80. [Direkt efter siffersvar ges vidare instruktion]: Och så fortsätter du att dra 7 från
talet du kom till, ända tills jag säger stopp. [Om patienten inte ger ett siffersvar, säg]: Vad är 80 minus 7...Ifall patienten
inte heller då ger ett siffersvar efter den kompletterande instruktionen, går TL vidare till distraktionsuppgiften.**
 
**Eventuell distraktionsuppgift – OBS, denna är inte poänggivande!
Om patienten ger 5 siffersvar på uppgift 12 (oavsett om de är rätt eller fel), gå till uppgift 13. Om patienten inte vill utföra uppgift 12 eller ger upp
utan att ha försökt i minst 30 sek, ska distraktionsuppgiften användas för att säkra kartläggning av nyinlärning på uppgift 13. Be då patienten
räkna baklänges från 100 under ca. 30 sekunder med följande instruktion (OBS! Ej poänggivande).
Räkna baklänges från 100 på det här sättet: 99, 98, 97..., ända tills jag säger stopp. Var så god!
FÖRDRÖJD ÅTERGIVNING Poäng
Vilka 3 ord var det jag bad dig att lägga på minnet? [Ge inte hjälp/ledtrådar]
Skriv vilka ord patienten säger. Nämns mer än 3 ord, måste patienten välja vilka 3 ord som ska
vara svaret. Ordningsföljden saknar betydelse. Det ges enbart poäng för exakt återgivning,
dvs motell, frukt, peng etc ger inte poäng.
0 1
0 1
0 1
BENÄMNING Poäng
Vad heter detta? [Peka på en blyertspenna] 0 1 Vad heter detta? [Peka på ett armbandsur] 0 1
REPETITION Poäng
Lyssna noga. Jag vill att du ordagrant upprepar det jag säger.
[Säg tydligt]: ”Inga om men eller varför” 0 1
LÄSNING Poäng
Nu vill jag att du gör det som står på pappret. [Visa patienten texten] 0 1
Patienten måste blunda för att få poäng.
SKRIVFÖRMÅGA Poäng
Lägg sida 4 med kortsidan framför patienten och ge vederbörande en blyertspenna.
Skriv en fullständig mening här. [Peka på övre delen av sida 4] 0 1
Patienten måste skriva en fullständig mening som patienten skapar själv. Förslag på ämne får ges.
Se manualen för rättning. Skriver patienten en för kort/ofullständig mening, får följande tilläggsinstruktion ges: Skriv en längre mening.
Tar pappret med en hand 0 1
Viker pappret på mitten endast en gång 0 1
Lägger pappret på bordet framför TL eller ger pappret till TL 0 1
FÖRSTÅELSE Poäng
Lägg ett tomt A4-papper på bordet mitt framför patienten med kortsidan mot patienten. TL lägger själv en hand på papperet tills alla instruktioner
givits. Ge poäng för varje utfört delmoment, även om patienten viker papperet med en hand eller lägger papperet framför TL.
Lyssna noga. Jag ska be dig att göra tre saker i en viss ordning. Är du beredd? [paus] Ta pappret med en hand
[paus], vik sen pappret på mitten en gång [paus] och ge pappret till mig. [paus] Varsågod! [Instruktionen ges enbart
en gång]
FIGURKOPIERING Poäng
Lägg figurarket över meningen patienten skrev innan och ge patienten en blyertspenna. Lägg radergummi bredvid. Figuren skall vara orienterad
som bilden nedan.
Rita av figuren så noggrant du kan här [peka på den nedre delen av sida 4]. 0 1
Ta den tid du behöver. Säg till när du är klar.
Det ges poäng när teckningen består av två 5-kantiga figurer som formar en 4-sidig
figur där 5-kanterna överlappar varandra. Överlappningen måste involvera samma
sidor som i originalfiguren. Se manualen för rättning.
TL
Patient
4
BLUNDA
Personnr -
Patient
Datum
 
Tolkning av resultat
Det finns anledning att tolka testresultaten varsamt och de måste ses i ljuset av kvalitativa
observationer under testproceduren. Det är väsentligt att lägga märke till och beskriva vilken
typ av svårigheter patienten visar under testningen samt hans/hennes sätta att hantera dessa
(motivation, strategi , emotionell reaktion, insikt).
 
Dokumentera antalet avbrott och orsaken till korrigeringar under testproceduren, eftersom
detta kan ha betydelse för tolkningen! Exempelvis kan en patient som arbetar inom
målinriktat och felfritt men mycket långsamt ha samma tidsåtgång på TMT –B jämfört med
en annan patient som arbetar snabbt men ignorerar instruktionerna, är distraherbar och
upprepade gånger behöver avbrytas för korrigerande kommentarer från testledaren.
Vid demensdiagnostik ger TMT och PaSMO oftast utslag vid kliniska syndrom som
sammanhänger med subkortikal, frontal eller global cerebral dysfunktion. Underliggande
degenerativa eller cerebrovaskulära sjukdomar är vanliga, men en svag testprestation kan bero
på många alternativa sjukdomstillstånd, både neurologiska (t ex, normaltryckshydrocephalus),
internmedicinska (t ex hypotyreos) och psykiatriska (t ex depression). CNS-biverkningar av
läkemedel är ytterligare ett viktigt exempel.
 
Trail Making Test (TMT)
Nedanstående tablell med normerade TMT-värden för olika åldersgrupper bygger på resultat
från Mayo´s Older Americans Normative Studies (MOANS). De testade personerna var 359
frivilliga, som vid läkarundersökning bedömts sakna symtom och tecken på psykatriska eller
neurologiska sjukdomar av betydelse för kognitiva funktioner.
Åldersgrupp
Spreen o, strauss E.A et al. Oxford university press.1998
PaSMO
 
Tidsåtgången för den komplexa delen av uppgiften registreras. Det snabbaste av två försök
räknas.
Under 60 sekunder är en snabb prestation. Intervallet 60-90 sekunder för uppräkningen,
eller inte förmår genomföra den ens vid ett andra försök, får detta betraktas som en stark
indikation på nedsättning av exekutiva funktioner. Denna slutsats är naturligtvis bara giltlig
om patienten utan problem har kunnat rabbla upp alfabetet.
 
ORTOSTATISKT PROV
Mätes liggande efter 10 minuters vila.
Namn
Personnummer
US-datum Klockan Automatisk blodtrycksmanschett (OMRON)
Utfört av Manuell blodtrycksmanschett
ARM LIGGANDE STÅENDE
Höger
Vänster
Efter 10 min
vila
Omedelbart
efter
uppresn
Efter 1 min Efter 3 min Efter 5 min Efter 10 min
Blodtryck
Puls
Kommentar
US-datum Klockan Automatisk blodtrycksmanschett (OMRON)
Utfört av Manuell blodtrycksmanschett
ARM LIGGANDE STÅENDE
Höger
Vänster
Efter 10 min
vila
Omedelbart
efter
uppresn
Efter 1 min Efter 3 min Efter 5 min Efter 10 min
Blodtryck
Puls
Kommentar
US-datum Klockan Automatisk blodtrycksmanschett (OMRON)
Utfört av Manuell blodtrycksmanschett
ARM LIGGANDE STÅENDE
Höger
Vänster
Efter 10 min
vila
Omedelbart
efter
uppresn
Efter 1 min Efter 3 min Efter 5 min Efter 10 min
Blodtryck
Puls
Kommentar
Ortostatiskt prov© Neuropsykiatriska kliniken, UMAS
rev 2002-10-22 rev 2002-11-25
FAB- Frontal Assessment battery (Dubois et al, Neurology 2000)
Namn:______________________ Personnr: __________________________
Datum:_____________________ Undersökare:_______________________
 
Abstrakt förmåga
“På vilket sätt är dessa lika”
En banan och en apelsin (om det blir totalt fel: ”de är inte lika” eller delvis
fel” båda har skal”, hjälp patienten genom att säga: ”både en banan och en
apelsin är ...”, men ge 0 poäng för momentet: hjälp inte patienten i det två
följande uppgifterna)
Ett bord och en stol En ros, en tulpan och en prästkrage
Poäng (endast kategoriska svar [frukt, möbler, blommor], räknas som korrekta).
Tre rätt: 3 poäng
Två rätt: 2 poäng
Ett rätt: 1 poäng
Inga korrekta: 0 poäng
Verbalt flödestest
”säg så många ord du kan som börjar med bokstaven S, alla ord förutom
efternamn eller egennamn”.
Om patienten inte ger något svar det första 5 sekunderna säg ”till exempel snö”.
Om patienten är tyst 10 sekunder stimulera honom genom att säga ”vilket ord
som helst som börjar på bokstaven S. Den tillåtna tiden är 60 sekunder.
Poäng (Upprepning av ord eller variationer [ex sko, skomakare], efternamn och egennamn
räkna inte som rätta.
Mer än nio ord: 3 poäng
Sex till nio ord: 2 poäng
Tre till fem ord: 1 poäng
Mindre än 3 ord: 0 poäng
Motorserie (programmering)
”titta noga vad jag gör”.
Undersökaren, sittandes framför patienten, utför ensam 3 gånger med sin vänstra
hand Luria´s serie med ”knytnäve-handsida-handflata”. ”Gör nu samma serie
med din högra hand, först med mig, sedan ensam”. Undersökaren utför serien tre
gånger tillsammans med patienten och säger till honom/henne ”Gör det nu för
dig själv”.
Poäng
Utför sex korrekta serier i följd självständigt: 3 poäng
Utför åtminstone tre korrekta serier i följd självständigt, 2 poäng
Misslyckas självständigt, men utför tre korrekta serier i följd med undersökning: 1 poäng
Även med undersökaren kan patienten inte utföra tre korrekta serier i följd: 0 poäng
Känslighet för störande information
”Knacka två gånger när jag knackar en gång”
För att vara säker på att patienten har förstått instruktionerna görs en serie av tre
försök: 1-1-1
”Knacka en gång när jag knackar två gånger”. För att vara säker på att patienten
har förstått instruktionerna görs en serie av tre försök 2-2-2. Undersökaren utför
kombinationen:
1-1-2-1-2-2-2-1-1-2
Poäng
Inga fel: 3 poäng
Ett till två fel: 2 poäng
Mer än två fel: 1 poäng
Knackar som undersökaren åtminstone 4 gånger i rad: 0 poäng
Hämningskontroll
”knacka en gång när jag knackar en gång”
För att vara säker på att patienten har förstått instruktionerna görs 3 försök : 1-1-
1.”knacka inte när jag knackar två gånger”. För att vara säker på att patienten
har förstått instruktionerna görs en serie försök: 2-2-2. Undersökaren utför
kombinationen:
1-1-2-1-2-2-2-1-1-2
Poäng
Inga fel: 3 poäng
Ett till två fel: 2 poäng
Mer än två fel: 1 poäng
Knackar som undersökaren åtminstone fyra gånger i rad: 0 poäng.
Anatomi
”ta inte i mina händer”
Undersökaren sitter framför patienten. Placera patientens händer, med
handflatorna uppåt, på hans/hennes knän. Utan att säga något eller titta på
patienten sätter undersökaren sina händer nära patientens händer och vidrör
handflatorna på båda händerna, för att se om han/hon spontant tar dem. Om
patienten tar händerna försöker undersökaren igen efter att ha sagt ”Ta nu inte
mina händer”
Poäng
Patienten tar inte undersökarens händer: 3 poäng
Patienten tvekar och frågar vad han/hon skall göra: 2 poäng
Patienten tar händerna utan tvekan: 1 poäng
Tar undersökarens händer även efter han/hon blivit tillsagd att inte göra så: 0 poäng.
Summa antal poäng: ________________ Max 18 poäng
 
Fakta: Minnesmottagningen/Enheten för Kognitiv Medicin och Diabetesmottagningen,
VO Specialiserad Medicin Kristianstad, Centralsjukhuset Kristianstad
 
Foto, form och produktion: Medicinska biblioteket och Informateket, Skånevård Kryh.
Mars 2017.
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks