För femte året korar Dagens Medicin de främsta medicinska forskningsnyheterna. Toppar gör en efterlängtad nyhet inom typ 2-diabetes, skriver Carl-Magnus Hake på www.dagensmedicin.se
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
 
Ett syfte med att behandla det förhöjda blodsockret vid typ 2-diabetes är att minska risken för så kallade makrovaskulära komplikationer, som hjärtinfarkt och stroke.
 
Under lång tid har det dock inte gått att visa att behandlingen kan få ner patienternas ökade benägenhet för sådana sjukdomar. Men så öppnades ketchup­flaskan. Under loppet av tolv månader publicerades fyra randomiserade studier som faktiskt visat på en sådan effekt för tre olika slag av läkemedel mot typ 2-diabetes.
 
Redan förra året presenterades studien Empa-reg som visade att SGLT2-hämmaren empagliflozin minskade hjärt-kärlhändelser hos typ 2-diabetiker med hög kardiovaskulär risk.
 
Och under 2016 lades två studier fram som visade liknande resultat för GLP1-analogerna liraglutid och semaglutid, varav det senare läkemedlet inte är godkänt än.
 
En fjärde studie visade positivt resultat för glitazonen pioglitazon hos patienter med tidigare stroke och förstadium till diabetes.
 
Gör diabetes viktigare för hjärtläkaren
Visserligen återstår ett flertal frågetecken, som hur generaliserbara resultaten är, vilka mekanismerna bakom de kardiovaskulära effekterna är och hur långtidsresultaten ser ut.
 
Studierna har likväl en stor principiell betydelse och kan innebära nytta för en stor patientgrupp.
 
Dagens Medicin korar därför kardiovaskulär prevention genom blod­socker­sänkande behandling vid typ 2-diabetes till årets forskningsnyhet.
 
Att resultaten är betydelsefulle intygas av Linda Mellbin, kardiolog vid Karolinska universitetssjukhuset, som forskar i sambandet mellan typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
 
– Det här är jättegoda och efterlängtade nyheter. Resultaten lyfter upp typ 2-diabetes högre på agendan för oss hjärtläkare. Många av våra patienter har ju även den sjukdomen och nu får vi ökad anledning att mer aktivt leta efter odiagnostiserad typ 2-diabetes, säger hon.
 
Har redan börjat tillämpas kliniskt
– Tidigare har vi snarare varit lite försiktiga i att pressa blodsockret hos patienter med känd hjärt-kärlsjukdom. Men nu har bilden svängt och med vissa blodsockersänkande läkemedel kan vi alltså förbättra prognosen. Nu återstår det att se exakt hur resultaten förändrar behandlingsrekommendationer, fortsätter Linda Mellbin.
 
Enligt Mona Landin-Olsson, endokrinolog och professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund, påverkar resultaten redan praxis.
– Resultaten är viktiga. Hittills har vi sett på många av de nya läkemedlen vid typ 2-diabetes som oprövade. Nu vet vi att de inte har några stora biverkningar och att de kan påverka hårda endpoints.
 
Vi måste sätta oss ner och diskutera hur de ska användas på patienterna, inte minst då det handlar om i vissa fall dyra behandlingar.
 
Studier:
New England Journal of Medicine 2015; 373: 2 117–2 128.
Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes
 
2016; 374: 1 321–1 331,
Pioglitazone after Ischemic Stroke or Transient Ischemic Attack
 
2016;375: 311–322,
Liraglutide and Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes
 
2016;1 834–1 844
Semaglutide and Cardiovascular Outcomes in Patients with Type 2 Diabetes
 
Här är hela listan över xde främsta forskningsnyheterna 2016 enligt Dagens Medicin
 
1. Diabetesläkemedel skyddar mot hjärt-kärlsjukdom
Det har hittills inte gått att visa blodsockersänkande läkemedel minskar risken för makrovaskulära komplikationer vid typ 2-diabetes. Men så uppstod en ketchupeffekt och under loppet av tolv månader publicerades fyra randomiserade studier som visade på en sådan skyddseffekt. Resultaten väntas påverka klinisk praxis. L
 
2.Hjärnimplantat gav handrörelse tillbaka
Neurologi. Tidigare studier har visat att förlamade patienter kan lära sig att styra robothänder med tanken, via sensorer som sätts in i hjärnan. Ny forskning tog detta ett steg längre. En amerikansk man som blivit förlamad efter en dykolycka kunde få tillbaka viss rörlighet i en av sina händer med hjälp av ett mikrochip i hjärnan. Under 2016 kom fler slående exempel på hur forskare lär sig avkoda hjärnans signaler med hjälp av avancerade datoralgoritmer. En annan studie visade att en totalförlamad ALS-patient kunde lära sig att styra en markör på en datorskärm med tanken.
Studier: Nature 2016; 533: 247–250. New England Journal of Medicine 2016; 375: 2 060–2 066.
 
3. Checkpointblockad når lungcancerns första linje
Onkologi. Under 2016 fortsatte de positiva resultaten att trilla in inom det hetaste medicinska forskningsområdet – immunterapi vid framskriden cancersjukdom. Bakslag kom visserligen, som avsaknaden av effekt för PD1-hämmaren nivolumab i första linjen vid lungcancer. Men för det konkurrerande läkemedlet pembrolizumab gick det bättre, om än i en definierad undergrupp av lungcancerpatienterna. Huvud-halscancer och urinblåsecancer var två nya cancerformer där randomiserade studier visade på ökad överlevnad med PD1-hämmande behandling. Och vid tidiga högriskmelanom gav CTLA4-hämmaren ipilimumab också ökad överlevnad, givet som understödjande behandling till kirurgi.
Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 1 823–1 833, 1 845–1 855, 1 856–1 867
 
4. Nya insikter i människans olikhet
Genetik. En kartläggning av de protein­kodande sekvenserna i arvsmassan från över 60 000 personer gav den hittills bästa inblicken i genetisk variation hos människan och visade att denna var överraskande stor. Forskarna avslöjade runt 3 200 gener som verkar vara särskilt viktiga för människans överlevnad och däribland går det att hitta flera sjukdomsframkallande varianter. Vidare kunde forskarna peka ut ett antal genvarianter som trotts orsaka ärftliga, så kallade mendelska, sjukdomar, men som sannolikt är ofarliga.
Studie: Nature 2016; 536: 285–291.
 
5. Vaginalring skyddade delvis mot hiv
Infektion. En förebyggande behandling av hiv har nyligen lanserats för män med hög risk för smitta. Två studier väcker nu hopp om att något liknande också kan fungera för kvinnor. Forskare visade att kvinnor i Afrika fick minskad risk att insjukna om de använde långtidsverkande vaginalringar med det antivirala läkemedlet dapivirin. Mycket återstår innan detta kan bli en standardbehandling. Ett problem är dålig följsamhet och att unga kvinnor inte tycktes få någon effekt alls.
Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 2 121–2 132, 2 133–2 143
 
6. Antikropp bromsar myelom
Hematologi. Vid myelom, en cancersjukdomsjukdom i benmärgen, har det kommit många nya läkemedelsbehandlingar på senare år. En av de mest lovande är antikroppen daratumumab som experter tror kan få enliknande roll i behandlingen som ritiuxmab fått vid lymfom. Under året visade två fas 3-studierpå en bromsande effekt av daratumumab i tillägg till annan behandling hos patienter som fått återfall eller inte svarat på primär terapi.
Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 754–766,1 319–1 331
 
7. Ny målriktad terapi vid bröstcancer
Onkologi. Även om mycket inom cancerforskningen numera handlar om immunterapi, så sker framsteg inom andra områden också, som mer konventionell målriktad behandling. Under 2016 publicerades fas 3-studier som visade bromsande effekt av två så kallade CDK 4/6-hämmare, palbociklib och ribociklib, vid spridd östrogenpositiv bröstcancer. Behandlingsprincipen kan bli en ny standard för dessa patienter. Men det återstår att se om behandlingen ger överlevnadsvinst. Under 2016 kom också övertygande data för läkemedlet osimertinib för en undergrupp av patienter med EGFR-positiv spridd lungcancer.
Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 1 738–1748, 1 925–1 936, DOI: 10.1056/NEJMoa1612674
 
8. Ny karta visar vägen till hjärnans vrår
Neurologi. Med avancerade metoder har forskare tagit fram den hittills mest detaljerade indelningen av hjärnbarkens olika områden. Enligt den nya kartan innehåller varje hjärnhalva 180 olika distinkta områden, varav 97 inte var kända förut. Kartan eller snarare utvecklingar av den kan komma annan hjärnforskning till nytta.
Studie: Nature 2016; 536: 171–178.
 
9. Steloperationer kan minska
Ortopedi. En av årets viktigaste studier från Sverige kom från det ortopediska området. Svenska läkare visade att ett större ingrepp med steloperation inte förbättrade funktionsförmågan vid ryggradsförträngning, spinal stenos, hos äldre, vilket är en av de vanligaste indikationerna för ryggkirurgi. Resultaten har redan inneburit att ingreppet minskat mycket i Sverige. Frågan är om det kan ske utomlands också.
Studie: New England Journal of Medicine 2016; 374: 1 413–1 423
 
10. Google tar upp konkurrensen med ögonläkare
Oftalmologi. Visserligen är det än så länge science fiction att datorer och robotar skulle ta över diagnostiken från mänsklig sjukvårdspersonal. Men en försmak av vad som kan bli aktuellt i framtiden publicerades i november 2016, då forskare vid företaget Google visade att en algoritm med hög träffsäkerhet kan lära sig att känna igen ödem och retinopati vid ögonbottenundersökning hos diabetiker.
Studie: Jama, DOI: 10.1001/jama.2016.17216
 
Listan har sammanställts av Dagens Medicin efter en samlad bedömning av de olika rönens medicinska och principiella betydelse. Läs mer i detalj och med en förtjänstfull sammanställning av Carl-Magnus Hake på www.dagensmedicin.se
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks