Mammor till barn med diabetes drabbas i hög grad av ”burnout” jämfört med mammor till friska barn. Papporna däremot skiljer sig inte från fäder till friska barn.

Det visar Caisa Lindström i sin avhandling i medicin vid Örebro universitet. Ett skäl till skillnaden mellan könen är graden av kontrollbehov visar hennes studie.

– En annan skillnad är prestationsbaserad självkänsla. Mammor och pappor förhåller sig olika till sina roller och mammorna är mer benägna att ta på sig skuld, säger Caisa Lindström.

Hon har länge mött föräldrar till kroniskt sjuka barn i sitt arbete som kurator på barnkliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.

– Jag märkte hur många av dem hade problem med minnet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, muskelstelhet, smärta och ofta kände sig nedstämda och utmattade. En del talade och skuld och skam. Jag tänkte först att de bara var trötta, berättar hon.

Men det vara något mer. Symptomen stämmer väl in påburnout som har stora likheter med utmattningssyndrom, men som är mer specifik och teoriunderbyggd och väl utforskat inom arbetslivet.

I sin avhandling valde hon ut två grupper, föräldrar till barn med diabetes och föräldrar till barn med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD (Crohns sjukdom och ulcerös colit). 

– I båda fallen sköter föräldrarna vården. Skillnaden är att om medicinen för IBD fungerar så är barnet friskt. Om det inte fungerar ringer man läkaren. För föräldrar till barn med diabetes handlar det om ett ansvar dygnet runt, ett uppdrag de aldrig kan ta semester ifrån. Dagens förfinade mätteknik kan också skapa stress.

Caisa Lindströms har jämfört föräldrar till barn med diabetes och IBD med en kontrollgrupp. Resultatet visar en signifikant skillnad i förekomster av burnout hos mammor till barn med diabetes. För pappor går det inte att vetenskapligt säkerställa någon skillnad även om det finns en tendens att även pappor till barn med diabetes drabbas enligt hennes studie.Samma tendens gäller för föräldrar till barn med IBD, men där är antalet deltagare i studien för få för att dra några specifika slutsatser.

Caisa Lindström har också kartlagt faktorer som samvarierar med burnout-symptom hos föräldrar till barn med diabetes, som brist på egentid, partid och praktisk stöd från nätverk. Här var reaktionerna hos både mammor och pappor liknande.

– Men det gäller inte sömn. Mödrar är mer benägna att ta på sig att gå upp på natten, vaknar lättare och har svårare somna om.

En mamma som Caisa Lindström intervjuat utrycker sig så här: ”Fasiken vad dom är mer avslappade(...)han ställer ju klockan och så bong så sover han till nästa gång det är dags”. 

Kontrollbehov och prestationsbaserad självkänsla är två individuella faktorer som skiljer könen åt. Samband gäller enbart mellan burnout och mammor till barn med diabetes.

– Mammor jag intervjuat beskriver att papporna visst tar ansvar, men att de själva har svårt att släppa på ansvaret.

Resultaten i avhandlingen har lett fram till att Caisa Lindström i sitt arbete i diabetesteam på USÖ verkar för att involvera nätverken runt familjerna med de kroniskt sjuka barnen. Det händer att de som skulle kunna avlasta föräldrarna inte vågar, konstaterar hon. Hon har också föreläst utifrån sin forskning, bland annat i Västra Götaland och i Norge.

Hon tar också upp kontrollbehov och prestationer när hon träffar föräldrar.

– Ibland har mammorna förväntningar på mig att jag ska säga ”skärp dig nu!” till pappan, och kan bli besvikna på mig när jag istället säger åt henne att lära sig lite av sin man istället.

– Det är få pappor som inte tar ansvar, men det är inte lätt att ta ansvar om det man gör aldrig duger. Då kan reaktionen bli att låta bli eftersom mamman mår bättre av att ha kontroll.

Nyhetsinfo

www red DiabetiologNytt

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks