Kan stress orsaka typ 1-diabetes hos barn och ungdomar?

Professor Maria Faresjö

 

Biomedicinska plattformen, Avdelningen för Naturvetenskap & Biomedicin,

Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping och

Medicinsk Diagnostik, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

 

Stress definieras som de fysiologiska och hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar och även individens psykiska upplevelse, s.k. stressorer. Stressorer som föranleder psykisk stress kan vara negativa livshändelser t.ex. uppbrott i relationer, anhörigas sjukdom och död, konflikter, fysisk ohälsa eller socioekonomiska problem.

Precis som vuxna kan också barn och ungdomar uppleva stress även om orsaken till stress kan variera. Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet menar att stressen hos barn har ökat och att detta kan bero på att barnens uppväxtmiljö är allt mer stressande. Barn reagerar på liknande sätt som vuxna vid en stressreaktion. Ett mindre barn som har svårt att uttrycka sig med ord kan istället reagera med fysiska besvär, som till exempel huvudvärk och magont likväl som att uttrycka sig genom ilska och koncentrationssvårigheter eller genom att bli ledsen och orolig.

Psykisk stress kan påverka biologiska funktioner i kroppen som t.ex. kortisolutsöndring, insulinkänslighet, det serotonerga systemet och reglering av immunförsvaret. Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot angripande bakterier och virus. Immunförsvaret är uppbyggt av ett komplext nätverk av en rad olika typer av vita blodkroppar (leukocyter). Det finns hos immunförsvaret bland annat celler som hjälper till (s.k. hjälparceller), celler som reglerar övriga celler i immunförsvaret (s.k. reglerande celler), celler som t.ex. fångar upp och spjälkar virus och bakterier medan andra celler i immunförsvaret producerar antikroppar. När immunförsvarets celler blir aktiverade t.ex. genom att de upptäcker ett virus söker immunförsvarets celler upp varandra och signalerar dessutom efter fler immunceller genom att skicka ut signalsubstanser. Dessa signalsubstanser är t.ex. cytokiner som interleukiner och interferoner och kemokiner av vilka vissa indikerar inflammation. Forskning har visat att t.ex. vissa interleukiner ökar om man lider av allergisk sjukdom medan andra ökar vid t.ex. cancer. Stress betraktas ofta som immundämpande men nya rön visar att stresshormoner t.ex. kortisol kan hämma eller aktivera olika sorters immunceller vilket kan ge ett komplext samspel eller konkurrens inom immunförsvaret.

Typ 1-diabetes, är en autoimmun sjukdom d v s en sjukdom som uppstår när kroppens eget immunförsvar förstör de insulinproducerande beta-cellerna (autoimmun process). Då merparten av de insulinproducerande cellerna är förstörda klarar kroppen inte själv av att producera tillräckligt med insulin och kroppen måste tillföras insulin genom dagliga injektioner under resten av livet. Vi vet idag inte varför så många barn och ungdomar insjuknar i typ 1-diabetes men man har bland annat sett att psykisk stress är överrepresenterat hos barn och ungdomar som nyligen insjuknat i typ 1-diabetes.

I en nyligen publicerad studie (Carlsson E et al Journal of Immunology, 2014) har jag tillsammans med en forskargrupp vid Högskolan i Jönköping och Hälsouniversitetet i Linköping studerat små barn som lever under stressade familjeförhållanden och om stressen eventuellt påverkar barnens immunförsvar. I studien ingick familjer med femåriga barn hämtade ur ABIS-studien (Alla Barn I sydöstra Sverige). Föräldrarna besvarade frågor om stress bl.a. om svåra livshändelser som t.ex. skilsmässa eller arbetslöshet har påverkat familjen. Utifrån svaren identifierades en grupp av barn med förmodad hög stressnivå i familjen och en grupp av barn hos vilka stressnivån kan förväntas vara mer normal. Resultaten från studien indikerar att en hög nivå av psykisk stress kan orsaka en förhöjd kortisolnivå. En förhöjd kortisolnivå hos barnet indikerar således att stress hos föräldrarna har påverkat barnet till den grad att det ger biologiska konsekvenser.

I studien studerades dessutom aktiviteten hos immunförsvaret. Vi kunde mäta en rad olika immunologiska substanser som utsöndras av immunförsvaret och fann att barn som lever med en förmodad hög stressnivå har ett dämpat immunförsvar. Vi fann att en rad olika cytokiner och kemokiner inte utsöndrades till samma nivå hos barn som befann sig i en högstressad miljö jämfört med barn i en mindre stressad uppväxtmiljö. Om vi däremot retade immunförsvaret med olika agens såg vi en aktivering av immunförsvaret hos barnen som befann sig i en stressad familjemiljö. Det var framför allt barn i familjer som hade upplevt svåra livshändelser eller avsaknad av socialt stöd som reagerade med ett aktiverat immunsvar. Dessa barn svarade med ett inducerat immunsvar mot autoantigen glutaminsyredekarboxylase (GAD65), tyrosinfosfatas (IA-2) och även mot ett så kallat heat shock protein (HSP60) som förknippas med typ 1-diabetes. Hos de barn som reagerade mot autoantigen som förknippas med typ 1-diabetes kunde vi detektera en högre nivå av inflammatoriska cytokiner och kemokiner jämfört med nivån av dessa immunologiska substanser som vi detekterade hos barn från betydligt mindre stressade familjeförhållanden. Därtill fann vi att barn från stressade familjeförhållanden hade en lägre utsöndring av C-peptid jämfört med barn från familjer med en förmodad normal stressnivå. Att det utsöndras mindre mängd C-peptid skulle eventuellt kunna vara ett tecken på belastade insulin-producerande beta-celler det vill säga en lägre produktion av insulin hos barn som befinner sig i stressade familjeförhållanden.

Stressforskningsinstitutet visar att stressrelaterade problem även ökar bland svenska ungdomar. Var femte pojke och så mycket som varannan flicka uppvisar så allvarliga symtom på stress att de hos vuxna skulle betraktas som tecken på kronisk stress. Det som stressar ungdomar mest tycks vara skolan men även tankar om framtiden eller brist på pengar, att behöva ta ansvar och därtill det ständiga informationsflödet kan skapa kontinuerlig stress.

Genom ett samarbete mellan Högskolan och Ungdomsmottagningen i Jönköping kommer vi nu att studera fysisk och psykisk hälsa i relation till immunförsvaret hos ungdomar. Ungdomarna besvarar frågor angående övergrepp och försummelse i barndom samt stressande livshändelser under livet såväl som fysisk och psykisk hälsa (t.ex. anknytning, självkänsla, känsla av sammanhang, tillit samt bruk av alkohol och droger). Dessutom ber vi alla ungdomarna att lämna ett blodprov och några hårstrån. Här har vi således möjlighet att studera immunförsvaret hos unga individer som själva kan berätta om sina upplevelser som eventuellt har lett till stressreaktioner.

Hos de unga som upplevt psykisk stress samt hos en kontrollgrupp kommer biologiska effekter av psykisk stress att studeras i immunförsvaret med fokus på autoimmunitet. Vi kommer även att intervjua några av de ungdomar som har uppgett en hög stressnivå. Genom att intervjua ungdomarna får vi möjlighet att veta mer om vilka stressorer som har påverkat dem mest, hur de har lärt sig att hantera stressen och hur de ser på sin framtid.   

Sammantaget finns det starka indikationer på att stressen ökar inte bara hos vuxna utan även hos barn och ungdomar. Vi har med vår forskning kunnat visa att stressen överförs mellan förälder och barn och vi har även sett tecken på att stress påverkar våra biologiska funktioner. Därtill ser vi tecken på att stress påverkar immunförsvaret till att reagera mot kroppsegna ämnen som förknippas med typ 1-diabetes. I en litteraturöversikt (Faresjö M Critical Reviews in Immunology, 2015) sammanfattar jag den forskning som hittills har gjorts på sambandet mellan psykisk stress och uppkomsten av våra vanligaste förekommande autoimmuna sjukdomar hos barn d v s typ 1-diabetes, celiaki, systemisk lupus erythematosus (SLE) och reumatoid artrit (RA). I denna översiktsartikel har jag dragit två slutsatser. Den första är att det finns åtskilliga studier med vetenskapliga belägg för att autoimmuna sjukdomar kan orsaka psykisk stress som påverkar både den som är sjuk d v s barnet men även hela familjen. Den andra slutsatsen är att det däremot finns alltför få studier som hittills har visat att psykisk stress kan inducera autoimmunitet. Slutsatsen blir att vi behöver lära oss mer om hur stress påverkar oss biologiskt framför allt om hur stress påverkar våra barn och ungdomar så att vi på sikt kan förebygga allvarliga och kroniska sjukdomar som typ 1-diabetes.  

Referenser

Carlsson E, Frostell A, Ludvigsson J and Faresjö M

Psychological stress in children may alter the immune response

Journal of Immunology 2014:192;2071-2081

 

Faresjö M

The link between psychological stress and autoimmune response in children

Critical Reviews in Immunology 2015:35;117-134

Artikeln skriven för DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 

 

 

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks