Bara 7 procent av svenskarna i åldern 50–64 år rör på sig 30 minuter om dagen. Det visar en pilotstudie som ingår i forskningsstudien SCAPIS. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av till exempel hjärt-kärlsjukdomar. I Sverige är 1,8 miljoner personer drabbade av hjärt-kärlsjukdom.

Enligt nationella rekommendationer bör vi röra på oss 30 minuter per dag, fem dagar i veckan, minst tio minuter åt gången. Resultat från en pilotstudie som ingår i forskningsstudien SCAPIS tyder på att bara 7 procent av svenskarna i åldern 50–64 år rör på sig tillräckligt mycket. I Sverige är runt 1,7 miljoner personer i den åldern.

Trappan istället för hissen

– Det krävs inte några svettiga och hårda gympass för att skydda hjärtat. Att dammsuga, jobba i trädgården eller välja trappan framför hissen gör stor skillnad. En promenad på 30 minuter om dagen är bättre än ingenting, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
I den nationella folkhälsoenkäten 2014 uppgav 66 procent av befolkningen att de ägnade 30 minuter om dagen åt fysisk aktivitet. Men resultatet från forskningsstudien SCAPIS där Hjärt-Lungfonden är huvudfinansiär tyder alltså på att vi rör på oss betydligt mindre.

En mer objektiv bild

I studien utrustades nära 1 000 deltagare med en så kallad accelerometer. Den fungerar som en avancerad stegmätare och mäter om bäraren ägnar sig åt träning eller sitter stilla.
– Tidigare studier om fysisk aktivitet har ofta byggt på att deltagarna själva har rapporterat sin aktivitet. Den här studien ger en mer objektiv bild av hur lite vi faktiskt rör på oss, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Studien presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport som ger en helhetsbild över forskningsframsteg och hjärthälsa i Sverige och ges ut för nionde året i rad. Med Hjärtrapporten vill Hjärt-Lungfonden öka kunskaperna om forskning och behandling av hjärt-kärlsjukdomar så att fler ställer sig bakom kampen mot vår tids stora folksjukdomar. Hjärtrapporten innehåller statistik och nyheter om hjärtsjukdom, förebyggande arbete, vård och forskning.

SCAPIS står för Swedish CardioPulmonary bioImage Study och är ett världsunikt forsk­ningsprojekt som ska förhindra hjärt-lungsjukdom. Studien leds av en nationell forskargrupp och drivs av universitetssjukhusen i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

Källa: Pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden

Se hela Rapporten

http://www.hjart-lungfonden.se/hjartrapporten

Läs speciellt om diabetes på sid 35 i den 39-sidiga rapporten,

här finns också en figur som saknas i texten nedtill

Diabetes kopplas starkt till hjärtsjukdom

Definition och symptom

Diabetes mellitus är flera olika tillstånd med olika orsaker. Gemensamt för samtliga former av diabetes är att sockerhalten i blodet är för hög. De två huvudsakliga typerna av diabetes är typ 1- och typ 2-diabetes.

Insulin är det hormon som hjälper kroppens celler att öppna sig och ta emot energi, det vill säga socker. Vid typ 1-diabetes har kroppens egen produktion av insulin upphört helt eller nästan helt. Detta eftersom kroppens eget immunförsvar angripit och förstört de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln.

Typ 1-diabetes drabbar i första hand barn och ungdomar och utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall.

Vid typ 2-diabetes är känsligheten för insulin nedsatt hos krop- pens celler, vilket innebär att de inte kan ta upp energi. Kroppen försöker kompensera genom att öka produktionen av insulin och inledningsvis stiger därför både halterna av socker och insulin

i blodet. Så småningom orkar bukspottskörteln inte producera mer insulin och blodsockerhalterna blir förhöjda. Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes och drabbar vanligen personer över 40 år.

Det finns en stark koppling mellan diabetes och hjärt-kärlsjuk- dom. Personer med diabetes löper två till tre gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än befolkningen i övrigt. Risken för hjärtinfarkt och stroke är två till fyra gånger högre.

Personer med diabetes och som drabbas av plötsligt hjärtstopp har dessutom sämre chanser att överleva än hjärtstoppspatienter utan diabetes. 79

I Sverige har omkring 400 000 personer diabetes. Behandlingen består av insulin i form av tabletter eller injektioner, men det är också viktigt att äta rätt och motionera regelbundet. Oavsett typ av diabetes är det främsta målet för behandlingen att hålla blod- sockret på så normal nivå som möjligt. Blodsockrets genomsnitt- liga nivåer de senaste sex till åtta veckorna kan mätas med ett prov som kallas HbA1c.

Symptomen på diabetes är ökad törst, stora urinmängder och onormal trötthet.

Utvecklingen inom diabetesvården

Lägre blodtryck skulle rädda fler

I samband med att Socialstyrelsen publicerade årets uppdaterade riktlinjer för behandling av diabetes, konstaterades att nästan en tiondel av diabetespatienterna, cirka 35 000, skulle behöva ytter- ligare blodtrycksbehandling för att undvika stroke, hjärtinfarkt och njurskador. 80

I Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer har behandling av högt blodtryck högsta prioritet vid såväl typ 1- som typ 2-diabetes. Socialstyrelsens mål är att minst 65 procent av patien- terna med typ 2-diabetes och minst 90 procent av patienterna med typ 1-diabetes ska ha ett normalt blodtryck. Riksgenomsnittet för 2013 låg på 55 respektive 77 procent. Variationerna mellan lands- tingen var stora, vilket tyder på att behandlingen av högt blodtryck hos personer med diabetes inte är jämlik över landet.

Ett normalt blodtryck definieras som under 140/85 mmHg, även om det alltid ska ske en individuell anpassning av behand- lingsmålet.

För att minska risken för allvarliga komplikationer och för tidig död bör hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsen öka sina in- satser med syftet att sänka blodtrycket hos personer med diabetes.

Diabetessjuka lever längre

Medellivslängden för personer med typ 1-diabetes ökade under femårsperioden 2005–2010. 81 Enligt Nationella diabetesregistret, ndr, kan orsakerna till den ökade medellivslängden vara för- bättrad behandling av riskfaktorer, särskilt riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom och njursjukdom liksom blodtryck och blodfetter.

HJÄRTRAPPORTEN 2015

35

DIABETESDet kan också handla om förbättrad behandling av långtidsblod- sockret, HbA1c, med injektioner eller insulinpump. Även för- bättrad livsstil kan ha bidragit till den ökade livslängden.

När det gäller långtidsblodsockret HbA1c låg medelvärdet för personer med typ 1-diabetes på 63,1 mmol/mol åt 2014, vilket är en sänkning från 65,3 2012. Även för personer med typ 2-diabetes no- terades en liten sänkning av HbA1c sedan 2012. Sett över tid ligger HbA1c för båda grupperna betydligt lägre i dag än för 15 år sedan, men högre än 2007 då de lägsta värdena noterades. 82 ␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks