Det finns en diskussion om detta på olika enheter. För 5-10 år sedan hade många, kanske flertalet, diabetesenheter anordnat diabetesskola då en hel del annat också togs upp under 2-3 dagar för patienter inför insulinpump-start. Utvecklingen har gått mot att utbildningen sker nu mer koncentrerat under en halv-heldag. Detta fungerar mycket bra.

Det är dock väsentlig att denna tid är tillräcklig i omfattning för 100% patienttrygghet och -säkerhet.

På en enhet kan det finnas brist på diabetessköterska och diabetesläkare pga sjukdom eller av andra skäl. Det är ändå viktigt att vid pumpstart med eller utan CGM, att patienten får den tid som erfordras.

Kunskap hos patienten måste finnas till 100%, då patienten börjar med sitt diabeteshjälpmedel. Patienten måste till 100% behärska sin insulinpump med eller utan CGM.

Ansvaret att bedöma detta ligger hos ansvarig diabetessköterska i samverkan med diabetesläkare.

Genomsnittstiden är hur lång tid som det ungefär brukar bokas för detta och som flera kliniker förväntar sig att det ”bör” ta.

Minimumtid för att möjliggöra en bra och kvalitativ produktutbildning är den tid som är den minsta tiden det sätts av.

Individens förmåga och bakgrund är väsentlig. Behandlande diabetessköterska och diabetesläkare tar hänsyn till och bokar in så mycket tid som krävs individuellt för varje patient - och även tar ställning till om det bästa för individen är att göra det enskilt eller att deltaga i en grupp. I en del fall kan enskild patient behöva få komma tillbaka för ny fortsatt utbildning, innan insulinpumpbehandlingen påbörjas.

Nedan är exempel på tider inkluderar enbart tid för teknik-produktutbildning för användaren.

Tid för teknik/produktuppföljning är ej inkluderad. Det är viktigt med ett uppföljande besök inom 1-2 veckors tid och ny uppföljning igen efter 2-4 veckors tid innan patienten går in i rutindiabetesvård.

Variation från klinik till klinik och patient till patient är ganska stor. Därför har ”tids-spann” införts i exemplen nedan.

1. Pumpstart ny användare, ej med cgm

Genomsnittstid: 3-4 tim. Minimum 3-5 tim.

2. Pumpstart ny användare, med cgm, ej haft cgm tidigare

Genomsnittstid: 3-6 tim. Minimum  5-6 tim.

3. Pumpstart ny användare, med cgm, haft cgm tidigare

Genomsnittstid: 3-6 tim. Minimum  5-6 tim.

4. Pumpbyte, ej med cgm

Genomsnittstid: 2-3 tim. Minimum 3 tim.

5. Pumpbyte med cgm, haft cgm tidigare

Genomsnittstid: 3 tim. Minimum 3-5 tim.

6. Pumpbyte med cgm, ej haft cgm tidigare

Genomsnittstid: 3 tim. Minimum 3-5 tim

Ibland finns uppfattningen att cgm-starten skall gå fortare för patienter som har haft FGM-system tidigare - men det är sällan att det är så.

När det gäller uppfattningen att cgm-starten skulle gå fortare för patienter som har haft annat cgm-system integrerat i pumpen eller externt innan så kan detta stämma - men det krävs dock ytterligare utbildning eftersom de enskilda systemen, dexcom och enlite, skiljer sig åt.

Diskussionsinlägg

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

ABSTRACT

Importance 
There is substantial uncertainty about optimal glycemic control in older adults with type 2 diabetes mellitus.

Observations 
Four large randomized clinical trials (RCTs), ranging in size from 1791 to 11 440 patients, provide the majority of the evidence used to guide diabetes therapy.

Most RCTs of intensive vs standard glycemic control excluded adults older than 80 years, used surrogate end points to evaluate microvascular outcomes and provided limited data on which subgroups are most likely to benefit or be harmed by specific therapies.

Available data from randomized clinical trials suggest that intensive glycemic control does not reduce major macrovascular events in older adults for at least 10 years.

Furthermore, intensive glycemic control does not lead to improved patient-centered microvascular outcomes for at least 8 years.

Data from randomized clinical trials consistently suggest that intensive glycemic control immediately increases the risk of severe hypoglycemia 1.5- to 3-fold.

Based on these data and observational studies, for the majority of adults older than 65 years, the harms associated with a hemoglobin A1c (HbA1c) target lower than 7.5% or higher than 9% are likely to outweigh the benefits.

However, the optimal target depends on patient factors, medications used to reach the target, life expectancy, and patient preferences about treatment.

If only medications with low treatment burden and hypoglycemia risk (such as metformin) are required, a lower HbA1c target may be appropriate.

If patients strongly prefer to avoid injections or frequent fingerstick monitoring, a higher HbA1c target that obviates the need for insulin may be appropriate.

Conclusions and Relevance 
High-quality evidence about glycemic treatment in older adults is lacking. Optimal decisions need to be made collaboratively with patients, incorporating the likelihood of benefits and harms and patient preferences about treatment and treatment burden.

For the majority of older adults, an HbA1c target between 7.5% and 9% (HbA1c IFCC 57-75 mmol/mol) will maximize benefits and minimize harms.

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Här kommer länkarna till högst läsvärd NDR 20 års-rapport och ett aktuellt Nyhetsbrev.
Årsrapport 2016 för 2015 är färdig i maj och kommer då också på www och i pappersformat.
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt

20-årsrapporten:
 
nyhetsbrevet:
Här diskuteras bland annat att nu finns 75% av alla insulinpump-patienter med uppgift om pump Till sommaren öppnar NDR upp för registrering av CGM och FGM för att också kunna kvalitetssäkra dessa hjälpmedel.
 

F o m nu finns på min hemsida en konverterare mellan alla fyra standarder för HbA1c som finns i världen och blodsocker i både mmol/l samt i mg/dl. Den senare är bra i dessa tider med patienter från många länder där de använder fortfarande mg/dl.

Mig veterligen finns inte någon liknande. Till min hjälp, utöver webbyrån, har Professor i matematik vid Linköpings universitet, Anders Björn, varit.

Ovan skriver Hans Jönsson på www.diabethics.com

Den är dubbelkontroillerad med www.hba1c.nu 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Johan Jendle

Vetenskaplig sekr Svensk Förening för Diabetologi SFD
Professor, överläkare, Örebro Universitet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

SFD Abstrakt
Läs noga igenom instruktionerna innan du lämnar in ditt abstrakt. Ditt abstrakt skickar du till SFD:s vetenskapliga sekreterare, Johan Jendle, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. och David Nathanson, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.  detta göres 6 veckor innan mötet.

Alla abstrakt ska skrivas på svenska eller engelska. Abstrakt som presenterats vid andra vetenskapliga möten under senaste året får användas. Det är författarens ansvar att skicka in ett komplett och korrekt abstrakt. Eventuella fel i stavning, grammatik eller vetenskapliga fakta kommer att publiceras såsom skrivet av författaren.
Författaren behöver vara medlem i SFD.

Bekräftelse

Vetenskaplige sekreterare gör urvalet kring vilka abstrakts som accepteras till poster. Besked om accepterat abstrakt kommer att skickas ut via e-post senast 2 veckor innan SFDs möte. Prisutdelning för bästa abstract sker under middagen kvällen den 19 maj. SFD delar ut pris för bästa poster (3 stycken) för att erhålla priset måste man närvara vid middagen.

Presentationssätt

Alla posters kommer att visas elektroniskt.

Det blir en organiserad posterpresentation torsdagen den 19 maj. Posterförfattaren eller någon annan utsedd person med kunskap om arbetet ska vara närvarande och presentera postern. Varje författare/presentatör får ett genomsnitt på 3-5 minuter att presentera sin poster, följt av en öppen diskussion om 3- 5 minuter (beroende på antalet posters i postersessionen). Posterutställningen kommer att finnas tillgänglig under hela konferensen och kan besökas individuellt under rasterna.

Poster instruktioner

  • Elektronisk poster, Powerpoint.
  • Postermått – liggande format
  • Titel, författarens namn och arbetsplats ska finnas med på postern.
  • Varje presentation bör innehålla en kort förklaring av Bakgrund och Mål, Material och Metoder, Resultat och Slutsats.
  • All text, tabeller och diagram bör vara tillräckligt stora för god sikt.
  • Språk: Svenska eller engelska kan användas.
  • Din poster/PP behöver vara vår vetenskapliga sekreterare tillhanda senast 2 veckor innan mötets start.

Medtag USB sticka fmed postern för nedladdning innan presentation.

Välkommen med ditt bidrag!

 

Nya rön om sambandet mellan nikotin och typ 2-diabetes
Forskare vid Lunds universitet har gjort två nya fynd som visar sig ha inverkan på betacellernas förmåga till insulinfrisättning. Fynden kan också ge en möjlig förklaring till varför rökare har ökad risk för typ 2-diabetes.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Studien är gjord på möss och donerade betaceller från människor och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.
Forskarna har dels upptäckt att så kallade nikotinerga (nikotinkänsliga) receptorer har betydelse för normal frisättning av insulin. Dels visas att en specifik dysfunktionell gen påverkar antal nikotinkänsliga receptorerna i betaceller. Minskat antal receptorer leder till att insulinutsöndringen minskar och då ökar risken för att utveckling av typ 2-diabetes.
- De receptorer i betacellerna som stimulerar till insulinfrisättning aktiveras normalt av signalsubstansen acetylkolin, men de kan också aktiveras av nikotin. Det är aldrig tidigare visat att nikotinkänsliga receptorer är viktiga för betacellernas funktion. Vår forskning talar för att människor som saknar dessa receptorer har högre risk för att utveckla typ 2-diabetes, säger Isabella Artner, forskare vid Lunds universitet som ansvarat för studien.
Isabella Artner och hennes kollegor har också upptäckt att genen MafA (muscoloaponeurotic fibrosacoma oncogene family A) i de insulinproducerande betacellerna styr antal nikotinkänsliga receptorernas och därmed förmåga att ta emot signaler från centrala nervsystemet.
- Det har tidigare inte varit känt att en denna enda gen, MafA, ensam har den effekten på insulinutsöndringen och nikotinreceptorer har heller inte tidigare satts i samband med typ 2-diabetes, säger Isabella Artner.
- Vi vet att risken för typ 2-diabetes är högre hos rökare, men varför det är så är inte helt klarlagt. Kanske kan det ha att göra med de nikotinkänsliga receptorer som vi beskriver. Fynden ökar kunskapen om sambandet mellan rökning och typ 2-diabetes.
Press release
Isabella Artner, forskare vid Lunds universitet
Malin Fex, forskare vid Lunds universitet
Generellt kan man säga att barn med typ 1 diabetes inte ska ha blod-ketoner, dvs B-ketoner som högst 0,5 mmol/l

Det är viktigt att längd- och viktkurva kurva följs vid besök.

Se också mer information nedtill

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt


De nya nordiska näringsrekommendationerna från 2012 är mer flexibla än tidigare, och säger nu 45-60% energiprocent kolhydrater. En del barndietister säger, att ner till 40% energiprocent kan vara ok i väntan på studier, men absolut INTE mindre.

Däremot är det direkt livsfarligt med en LCHF-kost till barn med typ 1 diabetes med så lågt intag av kolhydrater som mindre än 50 gram per dag.

En rekommendation är att man ska säga minst 100 gram kolhydrater per dag, och vid tveksamhet följa B-ketoner.

Se också utdrag allra nederst från Ragnar Hanås lärobok "Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna 160304".

Denna bok kan varmt rekommenderas för inköp som förälder till barn med typ 1 diabetes. Texten är skriven för föräldrar till barn med diabetes. Den är också otroligt värdefull för diabetesläkare och diabetessköterskor, både i barn- och vuxendiabetes-vården. Den beställes för den som vill på på nedan www online

http://www.adlibris.com/se/bok/typ-1-diabetes-hos-barn-ungdomar-och-unga-vuxna-9789197512060

På sidan 205 under Kost finns en tabell kring minimalt behov av kolhydrater gram per dygn för olika åldrar från 6 mån till 18 år i 24 olika segment, uppdelat på flickor och pojkar, också uppdelat på 55 eller 40 energiprocent kolhydrater, exempelvis för åldern 9 år med typ 1 diabetes

Barn 9 år pojkar 1710 kcal per dygn, 235 gram kolhydrater vid 55 energiprocent, 171 gram kolhydrater per dygn vid 40 energiprocent, motsvarande för flickor är 1840 kcal, 253 och 184 gram

Frukosten innehåller ofta mycket kolhydrater, och det är svårt att dosera tillräckligt med insulin utan att få lågt blodsocker framemot lunch. Detta beror på att det finns en s.k. insulinresistens i kroppen vid dagens första måltid (se sidan 204). I praktiken är det svårt att dosera korrekt om måltiden innehåller mer än 60 g kolhydrater.710Det kan därför vara en bra idé att byta ut en smörgås mot ex. ett ägg till frukost (eller fil/yoghurt mot kvarg) om du ser att blodsockret blir högt 2 timmar efter måltiden

Diskutera med din dietist och läkare om du vill minska intaget av kolhydrater vid måltider. En person som har diabetes bör dock aldrig gå ner under 40 energi-procent kolhydrater. Ketonerna ger utslag om du minskar så mycket att det blir en svält-situation för kroppen. Hos ett barn bör blodketoner vara högst 0,5 mmol/l, dvs samma värde som för ett barn utan diabetes, för att inte påverka längdtillväxten.

En strikt LCHF-kost (se sidan 203) kan INTE rekommenderas för en person med typ 1 diabetes, och det finns ingen forskning som stödjer detta. Det finns en klar risk för sk euglykemisk ketoacidos, dvs ketonförgiftning med normalt blodsocker, om mängden kolhydrater/dygn understiger 100 g/dygn hos en färdigvuxen person. Blodketonerna är vanligen över 3 mmol/l vid ketonförgiftning, och det är inte ovanligt att en person som äter strikt LCHF-kost kommer upp i nivåer på 3 - 5 mmol/l. För en person med diabetes är det då väldigt små marginaler, och man kan lätt tippa över i en ketoacidos som kan vara ett livshotande tillstånd, speciellt hos barn.



 

Hur många gram kolhydrater behöver en individ i relation till det energibehov man har baserat på de koster som presenteras i Socialstyrelsens riktlinjer vid diabetes.

Sträcker sig från 30-60 energiprocent av det totala energiintaget. Det är denna rekommendation som legitimerade dietister måste förhålla oss till för evidensbaserad vård. Alla studier är baserade på populationsdata

Behov av mängden kolhydrater per dygn beror på vederbörandes energibehov.

Det finns olika sorters lämplig kost för den med diabetes. De koster med starkast evidens rekommenderar ett kolhydratintag som står för 30-60 % av totala energiintaget.

Sifforna är tagna från Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården framtagen av socialstyrelsen som också finns att ladda ner på socialstyrelsens hemsida.

Energibehov (kcal)                    Kolhydratbehov (g)

1500                               110 – 225

2000                               150 – 300

2500                               185 – 375

3000                               225 – 450

3500                               260 – 525

Var finns kolhydrater?

Kolhydrater finns i många livsmedel, till exempel:

  • Potatis
  • Bröd
  • Pasta
  • Mjöl
  • Gryn, ris etc.
  • Frukt, bär och rotfrukter
  • Baljväxter
  • Läsk/saft/godis/bakverk

Referens Kost vid diabetes - en vägledning till hälso och sjukvården av Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf

Nyhetsinfo

www red DiabetiologNytt

 

 


Recommendations in eight areas focus on individualized care to manage the disease

THURSDAY, March 3, 2016 (HealthDay News) -- New recommendations have been developed for diabetes, focusing on areas of importance for primary care providers. The clinical guideline was published online March 1 in the Annals of Internal Medicine. Full Text

James J. Chamberlain, M.D., from St. Mark's Hospital and St. Mark's Diabetes Center in Salt Lake City, and colleagues conducted a systematic review to revise or clarify recommendations for diabetes diagnosis and management for primary care providers, based on new evidence.

The recommendations were rated and reviewed, and approved by the American Diabetes Association (ADA) Board of Directors. Feedback from the larger clinical community was incorporated.

The researchers summarized the ADA standards in eight areas of importance to primary care providers: diagnosis, glycemic targets, medical management, hypoglycemia, cardiovascular risk factor management, microvascular disease screening and management, and inpatient diabetes management. An individualized approach was recommended for each area, with self-monitoring emphasized as a key component of care.

"The synopsis focuses on eight key areas that are important to primary care providers," the authors write. "The recommendations highlight individualized care to manage the disease, prevent or delay complications, and improve outcomes."

Full Text

From www.phyysiciansbriefing.com

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Today's Top News

Victoza comes up big for Novo with key heart-risk lowering data

On Friday, Novo Nordisk announced that its own med, GLP-1 treatment Victoza, significantly reduced the combined incidence of heart attack, stroke and cardiovascular death in high-risk Type 2 diabetes patients

Full results from Novo's LEADER trial--which tracked more than 9,000 patients over a period of up to 5 years--won't be unveiled until this June's American Diabetes Association annual meeting.

But in the meantime, Novo is "very excited" about the top-line data, company R&D chief Mads Krogsgaard Thomsen said in a statement.

And it has good reason to be. Last August, SGLT2 contender Jardiance became the first diabetes med to cut down 38% on CV risk, a status some analysts said could shake up the diabetes landscape in a big way. And there was plenty of pressure on Victoza to do the same: In September, Leerink Partners analyst Seamus Fernandez predicted "moderately negative impact to overall GLP-1 sales" if Victoza couldn't pull it of

 
 

Now, though, Novo is hoping it can capitalize on some of the sales success industry-watchers have predicted for Jardiance and its SGLT2 brethren. And as Thomsen said last year on an earnings call, because Victoza and Jardiance work differently--GLP-1 drugs stimulate insulin production, whereas SGLT2s help patients excrete blood sugar through urine--any positive CV effects for his company's therapy could be for a different--and potentially better--reason.

"My view is that it's more interesting to have an agent that, if it can interfere in the vessel wall pathology due to … [the] maladies that are ongoing in the Type 2 diabetic body, then that would be a long-term investment for the patient because you would get the legacy or the memory effect of the drug that once was used, unlike a diuretic which works when it's given and stops working after it's given the last time," he said.

LEADER was a multicentre, international, randomised, double-blind, placebo-controlled trial investigating the long-term effects of Victoza® (1.2 and 1.8 mg) compared to placebo, both in addition to standard of care, in people with type 2 diabetes at high risk of cardiovascular events. The trial was initiated in September 2010 and randomised 9,340 people with type 2 diabetes from 32 countries that were followed for 3.5-5 years. The primary endpoint was the first occurrence of a composite cardiovascular outcome comprising cardiovascular death, non-fatal myocardial infarction or non-fatal stroke.

From www.fiercepharma.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks