I Sverige finns tre större fonder som stödjer diabetesforskning; Barndiabetesfonden stödjer forskning om typ 1 diabetes, Diabetesfonden all form av diabetes, och Diabetes Wellness all form av diabetes. Observera att alla tre följer reglerna från Svensk Insamlingskontroll, där det för att ha ett 90-konto bl a krävs att minst 75% av de totala intäkterna skall gå till ändamålet utan oskäliga kostnader (högst 25%). Vad respektive organisations ändamål är specificeras nedan.

Som ni ser nedan så ger Diabetes Wellness avsevärt mycket mindre tillbaka till forskningen procentuellt, observera att detta inte är något olagligt utan de har i sina ändamål med ”information” och under detta går en hel del olika saker, bl a direktutskick, vad jag kallar ”tiggarbrev”, men även utskick med diverse gratisprodukter. Att en så stor del handlar om detta är säkerligen anledningen till att de får in mycket mer än de två övriga, det är då lätt att fråga varför de andra två inte gör likadant? Är inte ändamålen skrivna så från början att detta möjliggörs går inte dessa att förändra, enda lösningen är i sådana fall att starta en ny fond, med nytt 90-konto, detta enligt uppgift från Insamlingskontroll. Samtidigt får vi dock inte bortse från att summan som går från Diabetes Wellness till forskningen är stor i kronor.

Jag har sedan länge sett detta och i ärlighetens namn varit smått bekymrad, bekymrad då forskningen och bristen på insamlade medel är det jag brinner mest för. Sista tiden har jag försökt utröna hur allt detta egentligen står till, och haft lite direktkontakt med Diabetes Wellness men framförallt, direkt med Svensk Insamlingskontroll. De har rigida regler, som alla tre fonder följer. Alla får själv bilda sig en uppfattning av denna information, min personliga åsikt är klar, där pengarna procentuellt kommer forskningen mest till godo är självklart Barndiabetesfonden och Diabetesfonden. När ni tittar på siffrorna nedan skall ni också komma ihåg att det egentligen är en eftersläpning så till vida att det som samlas in ett år delas ut året efter.

Kort om respektive fond.

Diabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Diabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Barndiabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Barndiabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande (inkluderat stiftelsens årliga Johnny Ludvigsson pris):

Barndiabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Diabetes Wellness står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/), de är inte med i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Diabetes Wellness insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetes Wellness 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Diabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att främja och stödja den vetenskapliga forskningen rörande diabetes
att verka för utbildning av personal inom de olika vårdsektionerna avseende diabetes
att främja utarbetandet av nya undersöknings- och behandlingsmetoder avseende diabetes
att verka för ökad upplysningsverksamhet rörande problemen kring diabetes”

Barndiabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att understödja forskning, vars mål är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar.”

Diabetes Wellness ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige bildades i april 2006 och har tillkommit och har tillkommit i syfte att öka allmänhetens kunskaper om förekomsten av, orsaken till och behandlingen av diabetes samt därmed liknande samt besläktade sjukdomar.

Insamlingsstiftelsen uppfyller sina ändamål genom följande punkter. 

  • Stödja diabetesrelaterad forskning i Sverige och internationellt.

  • Informera allmänheten om diabetes och dess komplikationer samt vad man kan göra för att minska risken att drabbas av sjukdomen.

  • Försöka fånga upp människor som befinner sig i riskgruppen för att drabbas av diabetes och få dem att testa sig i tid. En tidigt upptäckt diabetes är lättare att hålla under kontroll. 

  • Erbjuda människor som lever med diabetes olika typer av stöd och hjälpmedel som kan underlätta vardagen i väntan på ett botemedel.”

Avslutningsvis, observera igen att inte Diabetes Wellness bryter mot något regelverk och inte heller Insamlingskontrolls hårda regler. De ger fortsatt en hel del pengar till viktig forskning, men de pengar som går tillbaka av varje skänkt krona är procentuellt avsevärt mycket mindre, detta står helt klart. Vem ni sedan väljer att stödja är erat personliga val.​

Från www.diabethics.com Hans Jönsson,

publiceras med tillstånd av förf och www

Insamlingsrekord 19,5 miljoner till Diabetesfonden

Diabetesfonden - 2016-02-05 

Diabetesfonden har under 2015 nått sitt bästa insamlingsresultat någonsin sedan organisationen grundandes 1958. Under 2015 har inte mindre än 19,5 miljoner kronor samlats in till Diabetesfonden som stödjer viktig forskning kring diabetessjukdomarna.​

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Nytt nummer av DiabetologNytt skickas ut med posten

närmaste 1-2 dygnen till Dig som medlem i Svensk Förening 

för Diabetologi.

Tidningen finns redan nu online som pdf.

Gå in på www.dagensdiabetes.se så finns uppe till vänster 

tidningens första sida 

Klicka på denna -  och så kommer hela tidningen till dig efter 

45-50 sek.

God läsning

Se innehålls-företeckningen nedtill 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt 

  • Ordföranden har ordet
  • Redaktören har ordet
  • NDR-Nytt, NDR 20 år
  • Vad kan vi lära av nya läkemedelsstudier för patienter med typ 2 diabetes?                 
  • Kan stress orsaka typ 1-diabetes hos barn och ungdomar?   
  • Aktiv med T1DM – Så bra kan det bli med struktur och bra hjälpmedel                           
  • Frågor och svar om värdering och kvalitetssäkring av glukosmätning EASD Stockholm
  • Rapport ISPAD, Internationellt barndiabetesmöte                                                             
  • Rapport EASD, Europeiskt diabetesmöte
  • Sett & Hört
  • Stipendier
  • Sätt lyckospår i hjärnan, koppla om dina synapser Diabeteskonferenser
  • Östersund SFDs vårmöte 19-20/5
  • Kongress- och möteskalender  

Nationellt Programråd NPR för Diabetes har kommit med en uppdaterad remiss-version av Vårdprogram för CGM-pump barn och vuxna.

Mer uppgifter finns om barndiabetes typ 1 diabetes liksom mer utförligt räkneexemepel nederst under Ekonomiska-organisatoriska konsekvenser

Detta vårdprogram harmonierar väsentligen med diabetesprofessionens framtagna vårdprogram. Dessutom finns i dokumentet mot slutet ekonomiskt-ogranisatoriska konsekvenser av aktuellt vårdprogram.

Då det gäller CGM anser arbetsgruppen att de typ 1 diabetespatienter som behöver traditionell CGM (Medtronic Enlite eller dexcom G4) är de som har CGM kopplat till sin insulinpump och de som behöver larm med tanke på hypoglykemisk unawareness samt yngre barn, och övriga har nytta av det prisvärda alternativet Flash-Glucose-Monotoring FGM Libre. 

"Med ovan givna kriterier som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM utrustning är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning och kommer vara beredda att använda detta diabeteshjälpmedel.

Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM.

Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död."

Pga mjukvaruscript för www.dagensdiabetes.se saknas figurer i sin helhet nedtill i publikationen, men dessa kan tas fram från www.ndr.nu.

Nyhetsinfo www red DiabetologNytt

 

Remiss-version till landstingen; uppdaterad version

Vårdprogram insulinpump och CGM för barn-ungdomar och vuxna med typ 1 diabetes

Förslag från pump-CGM gruppen 160127

Nationellt Programråd Diabetes NPR, SKL

Nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump och för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) för vuxna med typ 1-diabetes

God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer för personer med typ 1-diabetes. Målet är hög livskvalitet och att samtidigt uppnå bästa möjliga stabila blodsockernivå med hjälp av insulinbehandling med insulinpennor eller insulinpump. Vid typ 1-diabetes är rutinmässigt upprepade glukosmätningar varje dygn en nödvändig förutsättning för att styra insulinbehandlingen och uppnå god glukoskontroll och utgör en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarlig hypoglykemi.

Specialistföreningarna inom diabetes har nyligen tagit fram förslag på riktlinjer för användning av insulinpump och CGM för barn och vuxna med typ 1-diabetes. Detta nationella vårdprogram från programrådet för diabetes utgår från dessa och syftet är att förbättra och underlätta blodsockerkontrollen för fler individer med typ 1-diabetes och att bidra till ökad jämlikhet i diabetesvården.

Riktlinjer för insulinpumpbehandling hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av insulinpump ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll.
  2. Gryningsfenomen med högt blodsocker på morgonen där problemet ej kan lösas genom justering av insulindosen till kvällen.
  3. Upprepade episoder av insulinkoma eller hypoglykemisk omedvetenhet (hypoglykemisk unawareness) som kvarstår trots minskade insulindoser (insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning).
  4. Individer med lågt BMI och små insulindoser, där man har svårighet att reglera insulintillförseln utan hypoglykemier eller stora plasmaglukossvängningar
  5. Uttalad diabetisk gastropares med fördröjd magsäckstömning, där pumpen ger möjlighet att tillföra en måltidsdos av insulin under flera timmar (fördröjd bolus).
  6. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Förutsättningar för insulinpumpbehandling

Personen bör ha provat en optimerad behandling med flerdosregim innan pumpbehandling startas. Värdefullt med kartläggning av sockerläget med kontinuerlig glukosmätning innan pumpbehandling startas. Individen måste vara villig att genomföra glukosmätning flera gånger per dygn (före huvudmåltider och på kvällen). Intensifierad provtagning bör ske i samband med akut sjukdom eller annan förändring som påverkar insulinbehovet. Individen ska vara väl förtrogen med blodketonmätning. Personen måste avsätta tid för utbildning både vid start och uppföljning av insulinpumpbehandling.

Uppföljning och utvärdering

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid start av insulinpump med tät kontakt initialt. Nedladdning av insulinpumpdata rekommenderas vid varje besök liksom regelbunden nedladdning och utvärdering hemma via Diasend eller CareLink. Sjukhuset måste ha rutiner för hur insulinpumpbehandling och ersättningsbehandling ska hanteras i samband med akut sjukdom. Diabetesmottagningen ska ha rutiner för att försäkra sig om att patienten har god kännedom om i vilka situationer insulinpumpen ska kopplas bort, när ersättningsbehandling med insulinpenna ska startas, när blodketonmätning ska göras och hur den ska tolkas. Registrering av insulinpumpbehandling ska ske årligen i Nationella diabetesregistret (NDR).

Utsättning av insulinpumpbehandling

Om insulinpumpbehandling inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att insulinpump initierades ska behandlingen avslutas. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje år. Vid tillstånd som kan påverka förmågan att fysiskt eller psykiskt hantera insulinpumpen, såsom vid stroke, kognitiv störning eller vid andra nytillkomna sjukdomar, bör man överväga utsättning av insulinpumpbehandling och övergå till annan insulinbehandling. Vid upprepade episoder med ketoacidos och bristande egenvård ska fortsatt insulinpumpbehandling ifrågasättas. Vid avbrytande av insulinpumpbehandling ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska ha god kunskap om insulinpumpteknik, nedladdning av insulinpumpdata samt kunna utvärdera och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal regelbundet delta i fortbildning kring insulinpumpbehandling antingen regionalt eller nationellt. Detta gäller såväl läkare som diabetessköterskor. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienterna kan få gott stöd.

Rutiner vid fel på insulinpumpen
Vid reklamation från pumpanvändaren eller diabetesmottagning skall felet eller avvikelsen anmälas till insulinpumpföretaget som i sin tur rapporterar till Läkemedelsverket. Vid allvarliga fel på pump eller infusionsset som lett till, eller kunnat leda till, allvarlig skada för patienten ska även mottagningen rapportera till Läkemedelsverket – enheten för medicinteknik och IVO (http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/). Tar pumpanvändaren själv kontakt med företaget så ska företaget sedan informera diabetesmottagningen.

Riktlinjer för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av CGM under längre tid ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes, med eller utan insulinpump, om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har haft allvarlig hypoglykemi senaste året som krävt hjälp av annan person.
  2. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll av blodsockret.
  3. Personer som testar blodsocker frekvent och är i behov av minst 10 medicinskt motiverade glukosmätningar per dygn
  4. Inför och under graviditet.
  5. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Uppföljning och utvärdering av CGM

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid införandet av CGM med tät kontakt. Nedladdning av CGM data rekommenderas vid varje besök. Regelbunden nedladdning och utvärdering hemma bör uppmuntras. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje halvår.

Utsättning av CGM

Om CGM inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att CGM initierades ska CGM avslutas. Om patienten uppvisar bristande följsamhet, t ex med felaktigt kalibreringsförarade, ska CGM avslutas. En förutsättning för att användning av CGM under längre tid ska vara meningsfull är att patienten är motiverad att använda utrustningen under större del av tiden.  Om patienten använder CGM mindre än 70 % av tiden bör avslutning av CGM övervägas alternativt att patienten motiveras till högre grad av användning. Vid avbrytande av CGM ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska god kunskap om CGM-teknik, nedladdning av CGM-data samt kunna utvärdera CGM-data och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal från deltagande klinik regelbundet delta i fortbildning kring CGM regionalt och nationellt. Detta gäller både läkare och diabetessköterska. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienten kan gå gott stöd.

Kunskapsunderlag – Bakgrund

Ökad risk för död – Risk som går att påverka

Nya studier från Skottland och Sverige visar att personer med typ 1 diabetes fortfarande har ökad risk för att dö jämfört med befolkningen i stort (1, 2). Studien från Sverige visar en dubblerad risk för kardiovaskulär- och total mortalitet hos individer med typ 1-diabetes och att risken ökar till 4-5 gånger vid HbA1c 72-81mmol/mol och 8-10 gånger vid HbA1c över 82 mmol/mol jämfört med kontrollindivider i befolkningen under en uppföljningstid på 9 år (1). Med ökade insatser från diabetesvården i form av frekventa besök, intensiv behandling, moderna diabeteshjälpmedel inkluderande insulinpump och kontinuerlig glukosmätning (CGM) och egenvårdsinsatser går det att minska höga HbA1c och därmed påverka denna risk och förhindra undvikbara diabeteskomplikationer.

Under senare år har SBU, TLV och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård utvärderat mervärdet och kostnader för behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes (3-6). SBU Alerts Rapporter från 2013 konstaterar att pumpbehandling och behandling med sensor leder till förbättrat Hba1c och förbättrad livskvalitet. En studie från 2015 baserad på data i NDR data med 7 års uppföljning 2005-2012, visar att individer med typ 1-diabetes som hade behandling med insulinpump hade 50 % mindre risk för död i hjärtkärlsjukdom och totalmortalitet jämfört med individer med fler-dos behandling med insulinpenna (7).

Socialstyrelsens rekommendationer

Socialstyrelsens rekommenderar i sina nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 att personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi bör erbjudas behandling med insulinpump (prioritet 4) och kan erbjudas insulinpump kombinerad med CGM (prioritet 6). Personer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi kan erbjudas insulinpump (prioritet 9) eller insulinpump med CGM (prioritet10). Långtidsanvändning med CGM kan erbjudas personer med återkommande hypo- eller hyperglykemier (prioritet 5). CGM kan erbjudas till individer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi (prioritet 9) (6).

Kontinuerlig glukosmätning

Användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) under längre tid utgör ett värdefullt hjälpmedel för att uppnå stabil glukoskontroll. Systemen mäter vävnadsglukos med en sensor som sitter i underhudsfettet. Det finns viss tidsfördröjning mellan blodsocker och vävnadssocker som är mest uttalad i samband med snabba blodsockersvängningar. Systemen ger inte bara information om aktuellt glukosläge utan även om glukosnivån är stabil eller i stigande eller i sjunkande. Det finns också möjlighet att sätta larmgränser vid både låga och höga glukosnivåer. Sedan 2015 finns en ny generation av CGM-utrustning, Freestyle Libre. Det är ett system där individen aktivt måste skanna sin sensor för att få information om sitt glukosvärde. Systemet saknar larmfunktion, men uppvisar god mätprecision (8). Systemet är kalibrerat från fabrik vilket tar bort behov av blodsockermätning två gånger per dag för kalibrering och kostnaden på 13 000 kronor per år är mindre än hälften jämfört med konventionella CGM system.

En kort-HTA (Health Technology Assesment) analys på kontinuerlig glukosmätning med Freestyle Libre har gjorts i Västra Götalandsregionen och publicerade november 2015. Den konstaterar att den nya teknologin uppvisar adekvat mätnoggrannhet men också att det saknas studier där den nya teknologin utvärderats avseende effekter på HbA1c eller patientrelaterade utfallsmått. Analysen tar upp en studie som visar att antal moment som krävs för att genomföra glukosmätning minskas med 91 procent och tiden kortas från 2 min till 6 sekunder med den nya teknologin jämfört med kapillärmätning av blodsockret. Kostnadsjämförelse mellan kapillärmätning, konventionell CGM och Freestyle Libre visar att Freestyle Libre är klart billigare än CGM men dyrare än kapillärmätning (9).

I Diabetolognytt 2016-1 beskriver Diabetesmottagningen SU/Sahlgrenska sina första erfarenheter av Freestyle Libre. Uppföljning av 79 personer med initialt HbA1c över 70 mmol/mol (medel HbA1c 87 mmol/mol, min 70 till max 130 mmol/mol) visar en medelsänkning av HbA1c på 15 mmol/mol (10).

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning

Senaste åren har det varit en stadig ökning av andel individer med insulinpumpbehandling i landet, totalt 23 % av vuxna, 19 % av män och 28 % av kvinnor, med typ 1-diabetes (figur 1). Samtidigt är det en spridning på 12-32 % mellan olika landsting (NDR-knappen 2015) (figur 2). I gruppen unga vuxna 18-30 år har 30 % pump (14-42%) (11). Användning av CGM registreras ännu inte i NDR men sannolikt finns skillnader mellan olika landsting och diabetesmottagningar även här. Fler och fler barn och ungdomar behandlas med insulinpump och CGM vilket på sikt ger fler vuxna med insulinpump och CGM den dag de fyller 18 år.

Med ovan givna kriterier, som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM system, är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning. Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av vuxna personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM. Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför en ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död.

TLVs analys från 2013 visar att vårdens kostnad för behandling med insulinpump är 11 000 kronor högre per patient och år än för injektionsbehandling. Långtidsanvändning av konventionell CGM är 28 000 kronor dyrare per patient och år än för självtest med teststickor. Vid användning av fler teststickor än fyra per dag sjunker merkostnaden snabbt. Den högre kostnaden måste ställas mot kortsiktiga och långsiktiga vinster av en välfungerande diabetesbehandling och individuell bedömning är därför motiverat (3).

Idag har vi tillgång till det betydligt billigare Freestyle Libre systemet som kostar 13000 kronor per år. Kostnaden för teststickor har på senare år minskat från 7 kr per blodsockersticka till idag runt 2 kronor och som lägst under 1,5 kr per sticka. Att testa sitt blodsocker 10 gånger per dag kostar idag 13-20 kronor per dag och motsvarar 4800-7300 kronor per år. Då har man ändå inte tagit hänsyn till den extra tid det tar att mäta blodsocker jämfört med CGM, vilket också bör vägas in. En ökad användning av CGM kommer minska kostnaderna för blodsockerstickor.

Räkneexempel

Vuxna

2015 har 40100 vuxna personer typ 1-diabetes i Sverige.

Kostnad för ökad pumpanvändning

Idag har i genomsnitt 23 % insulinpump dvs 8600 personer. Om pumpanvändningen ökar till 40 % i riket skulle det innebära ytterligare 7800 personer till en merkostnad av 11000 SEK x 7800 = 86 MSEK.

Kostnad för ökad användning av kontinuerlig glukosmätning

En viss andel av alla kommer fortfarande ha stor nytta av konventionell CGM med larm. Dels system kopplade till insulinpump men också fristående system för t ex gravida, små barn och personer som inte känner sina låga blodsocker (hypoglykemisk unawareness).

Om 40 % har insulinpump innebär det 16040 personer och om 75 % av dessa har CGM innebär det 12000 personer. Med traditionella CGM system innebär det en merkostnad på 28000 SEK x 12000 =336 MSEK. Om 70% av alla med typ 1 diabetes använder kontinuerlig glukosmätning innebär det 28000 personer. (12000 med traditionell CGM och 16000 med Freestyle Libre) 13000 SEK x13000 = 208 MSEK, från denna summa får sedan minskad kostnad för blodsockerstickor dras av. 4 blodsockertest per dag med billigaste stickan kostar 35 MSEK och då blir merkostnaden 173 MSEK. Merkostnaden för CGM blir mindre ju fler och dyrare blodsockerstickor som används i dagsläget.

Barn och ungdomar

Kostnad för ökad användning av insulinpump och CGM

Det finns drygt 7000 barn och ungdomar med typ 1-diabetes. Redan idag använder fler både insulinpump och CGM. 2014 använde drygt 50 % av alla insulinpump och många även CGM.

En ökning till 70 % av barn och ungdomar med pump ger en merkostnad på 15 MSEK för ytterligare 1400 insulinpumpanvändare. En ökning av CGM från 50 % till 90 % skulle ge en merkostnad på 78 MSEK för 2800 nya CGM användare. Kan Freestyle Libre användas minskar denna merkostnad och merkostnaden för CGM blir mindre ju fler och dyrare blodsockerstickor som används i dagsläget.

Total merkostnad för ökad användning av insulinpump och kontinuerlig glukosmätning

Total merkostnad i riket för ökad användning av insulinpump till 40 % och CGM till 70 % är 595 MSEK för vuxna. Ökad användning av insulinpump till 70 % och CGM till 90 % för barn och ungdomar ger en merkostnad 93 MSEK.

Figur 1. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling 2012 -  2015

Figur 2. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling i olika delar av Sverige 2015.

Referenser

  1. Glycemic control and excess mortality in type 1 diabetes. Lind et al. N Engl J Med. 2014 Nov 20;371(21):1972-82. doi: 10.1056/NEJMoa1408214
  2. Estimated Life Expectancy in a Scottish Cohort With Type 1 Diabetes, 2008-2010 Livingstone et al. JAMA. 2015;313(1):37-44. doi:10.1001/jama.2014.16425
  3. Kunskapsunderlag: Insulinpump och kontinuerlig glukosmätning- TLV 2013 http://www.tlv.se/Upload/Medicinteknik/Kunskapsunderlag_insulinpump_cgm.pdf
  4. Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-04. www.sbu.se/201304
  5. Insulinpumpar vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-03. www.sbu.se/201303
  6. Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-3
  7. Insulin pump therapy, multiple daily injections, and cardiovascular mortality in 18,168 people with type 1 diabetes: observational study. Steineck el al BMJ 2015;350:h3234 doi: 10.1136/bmj.h3234
  8. The Performance and Usability of a Factory-Calibrated Flash Glucose Monitoring System. Bailey et al. DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 17, Number 11, 2015 DOI: 10.1089/dia.2014.0378
  9. http://epipublic.vgregion.se/upload/SU/HTA-centrum/Kort-HTA/Kort-HTA%20Blodsockerm%C3%A4tning%20Libre_2015-11-30_TS_JK_IT.pdf
  10. Diabetolognytt 2016-01 länk
  11. https://www.ndr.nu/#/knappen                                                                                                          Nationella Programrådet för Diabetes                                                                                      Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

» Jämfört med många andra länder är dödligheten i diabetes typ 2 låg i Sverige, rapporterar Läkartidningen. Förutom god blodsockerkontroll, tidig upptäckt av sjukdomen och friska njurar, framhäver tidningen god tillgång på kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel som viktiga i den svenska diabetesvården.
Artikeln i LäkartidningenNyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Överlag låg men varierande dödlighet vid typ 2-diabetes

 

Marcus Lind, docent, institutionen för medicin, Göteborgs universitet; överläkare, diabetologi och endokrinologi, Specialistmedicin, NU-Sjukvården

Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare, Nationella Diabetesregistret; adjungerad professor, institutionen för medicin, Göteborgs universitet

 

Autoreferat. Dödligheten vid typ 2-diabetes är låg i Sverige jämfört med den i de flesta större studier utförda i olika länder, enligt en nyligen publicerad studie [1].

Överdödligheten har visats vara låg även på gruppnivå jämfört med i andra länder. Fram till 2000-talet visade flera internationella studier att överdödligheten var ungefär dubblerad, medan studier på 2000-talet även i andra länder visat en förbättrad prognos. I till exempel England och Kanada sjönk överdödligheten från 90 till 50 procent 1996–2009 [2]. 

I den aktuella studien studerades dödligheten hos över 400 000 individer med typ 2-diabetes, baserat på data från Nationella diabetesregistret. Jämförelser gjordes med över 2 miljoner ålders- och könsmatchade individer från normalbefolkningen. Uppföljningstiden var knappt 5 år.

Överdödligheten bland patienter med typ 2-diabetes var 27 procent; om man också tog hänsyn till samsjuklighet vid start var den 15 procent. De individer som nådde målvärden för blodsockernivå och lyckats undvika njurkomplikationer hade generellt mycket god prognos.

För individer över 65 år, vilket är en stor andel av individer med typ 2-diabetes, var dödligheten bland dem med bra blodsockerkontroll och frånvaro av njurskador i nivå med den i övriga befolkningen.

Vid 55–65 år var dödligheten endast lätt ökad, medan en betydande risk sågs hos individer under 55 år, även om bra blodsocker och frånvaro av njurskador även här verkade starkt skyddande.

I den yngre gruppen var en betydligt större andel rökare, vilket eventuellt till viss del kan förklara den större överdödligheten. Jämfört med tidigare studier ter sig dock överriskerna lägre även i yngre åldrar [2].

Betydande för den jämförelsevis låga dödligheten är sannolikt också att diabetespatienter i mycket större utsträckning än normalbefolkningen erhöll kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel, vilka har en kardioprotektiv effekt.

Resultaten tyder dock på att det är centralt att också förhindra uppkomst av skador på njurarna. Risken för njurkomplikationer minskar om sjukdomen upptäcks tidigt, så att individer inte går med höga blodsockervärden i många år, och om en bra blodsockernivå hålls från diagnos och framåt.

Hyperglykemi är huvudriskfaktorn för diabetesnefropati.

REFERENSER

1. Tancredi M, Rosengren A, Svensson AM, Kosiborod M, Pivodic A, Gudbjörnsdottir S, Wedel H, Clements M, Dahlqvist S, Lind M. N Engl J Med. 2015;373(18):1720-32.

2. Lind M, et al. Diabetologia. 2013;56:2601-8.

 

Amerikanska forskare har kommit ett steg närmare drömmen om ett sätt att ersätta förstörda insulinceller med nya fungerande celler.

Ett ämne från brunalger kan skydda transplanterade celler från att förstöras samtidigt som de kan läsa av blodsockernivån.
Resultaten har publicerats i tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology.


Det är Medical News Today som skriver om amerikanska forskare, från bland annat Massachusetts Institute of Technology, Harvard University i Cambridge och Boston University, som testat ett nytt biologiskt material som kan användas till att kapsla in betaceller med. Materialet är så kallade alginater som kommer från brunalger. Det fina med alginaterna är att de tillåter glukos och proteiner att gå igenom ytan vilket gör att cellerna kan läsa av och reagera på glukosnivåerna i blodet. Forskarna tror sig även ha funnit ett sätt att skydda de inkapslade cellerna mot attackerna från kroppens immunförsvar.

Flera års arbete
Forskarna har under flera år arbetat med att pröva olika slags alginater i olika djurförsök. De har bland annat testat att kapsla in mänskliga betaceller i bukhålan på diabetiska möss. Cellerna började genast producera insulin som svar på blodglukosnivåerna, och fortsatte göra det under de 174 dagar som studien varade.
I andra studier då man kapslat in celler som man implanterat i primater och människor har kapslarna täckts av någon form av ärrvävnad som täppt igen passagerna för molekylerna så cellerna inte kunna läsa av sockret i blodet. Detta är man dock på god väg att lösa då man i senare försök implanterat tomma kapslar med ett ämne, triazol, som hindrar immunsystemet från att känna igen materialet som främmande, skriver Medical News Today.

Väcker hopp
Artikeln har plockats upp av många nyhetssajter som ett genombrott i forskningen om typ 1-diabetes. Rubrikerna väcker förhoppningar om att det innebär ett slut för dagliga insulininjektioner.
Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi och celltransplantation vid Uppsala Universitet, är mer återhållsam:
- Alginatkapslar tycks fungera väldigt bra i möss, men det har varit svårt att reproducera resultat i större djur och människa. Tyvärr visar de inte några resultat som visar på nödvändig kinetik (hur snabbt glukos når cellerna i kapseln och hur lång tid det tar innan insulin kommer ut i cirkulationen). Detta är helt avgörande för att tekniken ska kunna bli användbar kliniskt
Han manar därför till försiktighet och vill dämpa alla förhoppningar om att metoden kommer att kunna tillämpas inom en snar framtid.
- Studierna är resultat av mångårigt experimentellt arbete, tyvärr är det ännu långt till klinisk applikation.
Men Sarah Johnson, chef för politik och kommunikation på JDRF, en typ 1-diabetes välgörenhetsorganisation som delvis finansierat forskningen, säger:
- Det är betydelsefullt att en studie som pågått under så lång tid ger sådana lovande resultat. Om denna studie kan replikeras i människor så är det möjligt att  vi en dag vi kan fria människor med typ 1-diabetes från ett liv med insulininjektioner.

Av: Sara Liedholm www.diabetesportalen.se

Publiceras med tillstånd av förf och www.diabetesportalen.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Se också nedtill

http://www.medicalnewstoday.com/articles/305568.php?tw

New research shows that by encapsulating them in a new biomaterial, implanted human pancreatic cells can withstand attack by the immune system in mice for up to 6 months, while maintaining their ability to sense low blood sugar and produce insulin in response. 
encapsulation biomaterial
The researchers encapsulated the insulin-producing cells in a new biomaterial - derived from alginates isolated from brown algae - that evades immune system attack.
Image credit: Arturo J Vegas et al.

The achievement - which brings closer the day when type 1 diabetes patients will no longer need daily insulin injections - is marked by the publication of two papers: one in Nature Medicine that covers the tests in mice and the other in Nature Biotechnology that covers the development of the biomaterial.

The findings are part of ongoing studies to develop encapsulated islet cell therapy for treatment of type 1 diabetes.

Type 1 diabetes arises when the immune system attacks the islet cells in the pancreas, destroying their ability to make insulin, the hormone that the body uses to control glucose or blood sugar.

Patients with type 1 diabetes have to measure their glucose level several times a day and inject themselves with insulin to stop it getting too high.

Apart from the inconvenience and restriction to daily life imposed by regular insulin injections, precise control of glucose in the blood is difficult to achieve, and it carries a raised risk of long-term medical problems.

Researchers are working on ways to improve treatments for type 1 diabetes. One of these is to replace the destroyed islet cells in the pancreas with healthy cells that can restore glucose monitoring and insulin release.

However, while this has already been tried in hundreds of patients, success is limited by the fact that they have to be on immunosuppressant drugs for life because their immune system still sees the implanted cells as enemies and attacks them.

Challenge finding biomaterial that evades immune system

In the new papers, researchers - from the Massachusetts Institute of Technology and Harvard University in Cambridge, MA, as well as from Boston Children's Hospital and other centers - suggest that encapsulating the islet cells in a new biomaterial that they developed could overcome the immune attack problem.

A technology for producing human islet cells in large numbers from stem cells was developed by Harvard professor Douglas Melton, an author of the Nature Medicine paper.

The new biomaterial is a derivative of alginate, a material originally isolated from brown algae.

Researchers have found it is possible to use alginate gels to encapsulate cells without harming them. It is also possible to make the gels allow molecules such as sugar and proteins to move through them, so the encapsulated cells can detect and respond to biological changes.

However, in tests where they implanted gel capsules in primates and humans, researchers found that the capsule surfaces eventually get covered in scar tissue, impeding the passage of molecules and the effectiveness of any encapsulated devices.

In the Nature Biotechnology paper, the team describes how they experimented with lots of different versions of alginate, as first author Arturo Vegas, formerly with MIT and Boston Children's Hospital and now an assistant professor at Boston University, explains:

"We made all these derivatives of alginate by attaching different small molecules to the polymer chain, in hopes that these small molecule modifications would somehow give it the ability to prevent recognition by the immune system."

Encapsulating islet cells kept them working for 6 months

After sifting through hundreds of alginate derivatives, the researchers settled on triazole-thiomorpholine dioxide (TMTD) and tested it in diabetic mice with a strong immune system. They implanted human islet cells encapsulated in TMTD into the animals' abdominal cavity.

The implanted cells immediately began producing insulin in response to blood glucose levels and continued to do so for 174 days, the whole period of the study.

The researchers also tested the new biomaterial - in the form of empty capsules - by implanting it into the abdominal cavities of non-human primates. The capsules lasted at least 6 months without accumulating scar tissue.

When they investigated why the new biomaterial works so well, the team discovered that the presence of the triazole ring - comprising two carbon atoms and three nitrogen atoms - may interfere with the immune system's ability to recognize the material as foreign.

Sarah Johnson, UK director of policy and communication at JDRF, a type 1 diabetes charity that part-funded the research, says: 

"It's significant to see a study of this length return such promising results. If this study can be replicated in humans then one day we could potentially free people with type 1 diabetes from a life of insulin injections."

Reports of this work follows the publication of another study Medical News Today learned about recently where researchers created insulin-producing pancreatic cells from human skin cells. The study also presents significant advancements in cellular reprogramming that should lead to the ability to manufacture trillions of the target cells in a controlled manner.

 
 

Interoperability is an increasingly important component of med tech, due to the need for communication and data exchange within a networked system of other devices, electronic health records and clinicians. Poor interoperability is blamed for problems like "alarm fatigue" whereby poorly networked devices produce an excessive number of loud warnings out of an abundance of caution, leading to the risk that a necessary alarm will be ignored.

To help solve such problems, the FDA just released a draft guidance on design considerations and premarket submission recommendations for interoperable devices to help manufacturers conduct activities like performance testing, risk management and labeling.

The FDA advises manufacturers to consider the anticipated users of an electronic interface and their unique needs, including clinicians, engineers, and IT professionals.

Examples of information to be transmitted from and between devices include UDI information, ECG Waveforms, but the FDA points out that transmission of weight in kilograms to a device that assumes the measurement in pounds can lead to patient harm, or even death.

Safety is the number one consideration when designing an interoperable device. And the FDA notes that interoperability can be used to exert command and control over a medical device, as former Marine Billy Rios famously demonstrated when he remotely controlled an infusion pump, leading the FDA to issue its first ever cybersecurity guidance urging hospitals to discontinue use of a device (Hospira's Symbiq infusion pump).

The FDA said interoperable devices should be designed with specific error scenarios in mind, including malfunctions caused by problems with connected devices, invalid commands, the receipt of erroneous data and "not adhering to the non-functional requirement of the communications specification."

The guidance concludes with an all-important section on the content that should be submitted for the approval of interoperable devices. It includes a description of key interoperability features, such as whether the device is meant to transmit, receive or exchange information.

A risk analysis of "fault tolerant behavior, boundary conditions, and fail safe behavior, including "how the device handles delays, corrupted data, data provided in the wrong format, and any other issues with the reception and transmission of data" is also called for. Verification testing is also recommended, though the specifics vary depending on the type of device.

Finally, the labeling should specify whether the data being interpreted or transmitted is meant for anyone to access or a specific person, the relevant third-party standards used, contraindications and limitations of the data, and other items specified in the guidance document.

- read the guidance (PDF)

Related Articles:

FDA releases guidance on post-market steps for improving medical device cybersecurity

From Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.m

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Flera har reagerat och tagit kontakt med www red DiabetologNytt

  1. Har i sin tidning kurser kring LCHF-kost vid typ 1 diabetes

”Ringde och frågade vilka som medverkar, föreläser eller håller i grupperna kring LCHF vid typ 1 diabetes. Det är patientträffar. Skrämmande att det finns forum för detta vid typ 1 diabetes”

2. I en artikel om 10-årigt barn med typ 1 diabetes diskuteras LCHF kost. Flera har reagerat, bland annat en läsare med nedan inlägg

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=957007867720276&id=364789297269

På Facebook står nedan inlägg i sammandrag; Jag undrar hur resonemanget hos er redaktion gått innan artikeln publicerats? För en diabetesförening kan knappast råda några oklarheter kring att LCHF inte rekommenderas av de som kan diabetes, dvs endokrinologer och diabetologer. De avråder å det starkaste för LCHF för personer med typ 1 diabetes. I synnerhet barn. LCHF anses kontra-indicerat.

Finns flera med typ 1 diabetes som drabbats av normoglykemisk ketoacidos, dvs ketoacidos med syraförgitftning med normalt blodsocker pga en ohämmad lipolys/ketogenes, kraftigt negativt basöverskott och sänkt pH värde. Syraförgiftning. Förstår ni konsekvensen av detta?

Det har varit fara för dessa personers liv. Det finns barn som tyvärr också utsatts för detta.

Om ni som förening värnar om personer med typ 1 diabetes hälsa, borde ni konsultera och lyssna på de som vet något om sjukdomen, och varna för risker? Att sprida en artikel som närmast uppmanar till att vända sig mot sjukvården kan få ödesdigra konsekvenser. Hoppas att någon tittar på ert ansvar i detta.

  1. I slutet av tidningen görs ett klarläggande, med livsstilsåtgärder så blir du av med din typ 2 diabetes, dvs du blir botad. I TV programmet Fråga doktorn för dryg månad sedan har samma tankar förts fram av samma person. Denna uppfattning går i konflikt med diabetesprofessionens uppfattning. Livsstilsåtgärder är basen vid typ 2 diabetes tillsammans med farmakologisk behandling, där metformin är förstahandsmedel och insätts från början i behandlingen. Ett antal patienter med typ 2 diabetes i landet har avslutat sina kontroller för sin typ 2 diabetes på vårdcentraler, enligt de mail som kommit in till redaktionen. Patienter anser sig botade efter gjorda livsstilsåtgärder. Diabetessköterskor och specialister i allmänmedicin över landet är bekymrade.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Sara was diagnosed with type 1 diabetes at 11 years of age. She successfully managed the condition until age 15 years when, body conscious and worried that she was overweight, she discovered a secret after accidently skipping her insulin: She lost weight.

So began her struggle with "diabulimia," a downward spiral of binge eating; withholding insulin; and becoming increasingly ill, including being hospitalized several times. Normally an honest person, Sara learned how to beat the system to maintain the appearance of taking care of her diabetes by lying to her family and her endocrinologist about deliberately restricting her prescribed insulin.

By the time she came to our eating disorder treatment center, her A1c level was 14%. After several months of intensive treatment, during which she learned how to eat intuitively, unravel the eating disorder, and properly take care of her diabetes, her A1c is 7.2%, close to the goal of less than 7%.

A New Name for Linked Disorders

Independently, eating disorders and diabetes are challenging enough to manage, but the combination of these disorders can be devastating. Several years ago, it became apparent that a significant number of people with eating disorders also had type 1 diabetes, and they were using insulin restriction as a tool for weight loss. This disorder has since been dubbed "diabulimia,"—a nickname for eating disorder-diabetes mellitus type 1 (ED-DMT1), which is not yet included in the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders as a diagnosis.

Restricting insulin leads to very high blood glucose levels, potentially resulting in ketoacidosis as an acute complication and much earlier onset of blindness, renal disease, cardiovascular disease, and neuropathy as chronic complications. But people who restrict insulin cannot think clearly and thus may be less likely to worry about the damage they are doing to their bodies, and in turn less likely to seek help.

Eventually it catches up with them, however. When they finally seek help, people with diabulimia often are suffering, both physically and mentally. As with Sara, many have been hospitalized repeatedly for diabetic ketoacidosis, have very poor metabolic control, and have started to experience the long-term degenerative complications of diabetes.

Signs of Diabulimia

Unfortunately, many clinicians who treat people with diabetes may not realize that some of these patients may have an eating disorder. At least 30%-40% of young women with type 1 diabetes already have or will develop an eating disorder. Although diabulimia is less common in men, when it does occur, it is just as destructive.

The following warning signs point to the possibility that a patient has diabulimia and needs special help:

  • Poor metabolic controlwith hyperglycemia or elevated A1c levels despite reported compliance;
  • Maintaining or losing weight despite eating more food;
  • Recurrent hospitalizations related to diabetic ketoacidosis;
  • Lapses in blood glucose testing, or failure to bring glucometers or records to appointments;
  • Fear of hypoglycemia and the feeling of low energy or feeling "down";
  • Long stretches between appointments, to avoid being lectured about poor blood glucose control;
  • Scale avoidance;
  • Dry skin and loss of hair;
  • Classic symptoms of diabetes—excessive urination, extreme thirst, constant hunger; and
  • Classic symptoms of eating disorders—excessive exercise, fatigue, weakness, lethargy, being overly critical of appearance, amenorrhea.

Approaching a patient whom you suspect may be purposefully restricting insulin can be a delicate situation. As with all eating disorders, the person is likely to become defensive. If a clinician suspects that a patient is restricting insulin to lose or maintain weight, it is best to come from the position of sincere concern for the person's health and well-being, without accusation or judgment.

Multidisciplinary Approach to Treatment

Once someone has been diagnosed with diabulimia, successful treatment takes time and a multidisciplinary team of specialists. If the person is willing to get help early enough, he or she may be able to turn things around by working with an endocrinologist, a certified diabetes educator, and an eating disorder specialist as an outpatient. If outpatient treatment is not successful, residential treatment may be necessary.

Regardless, treatment requires education combined with medical and mental health interventions. Treating the diabetes without treating the eating disorder, or vice versa, is like putting a Band-Aid on a bullet wound. Targeted intensive therapy focused on both the diabetes and the eating disorder is critical to long-term success.

Medical treatment is aimed at bringing blood sugar down to normal levels gradually to avoid serious complications, and moving the patient toward more balanced eating patterns that include three meals and two snacks a day. Nutrition education is essential to help patients understand how food fuels their bodies and how insulin is vital. In our clinic, we teach clients how to become intuitive eaters, which involves reconnecting with hunger and satiety cues to guide food choices.

Simultaneous treatment of diabetes and an eating disorder is complex; thus, people with diabulimia need to receive professional help for both conditions, including working with a certified diabetes educator. With this kind of support, Sara learned to eat intuitively, effectively manage her diabetes, and trust her body. She has vowed to never skip her insulin again. She recently went on a cruise, ate freely, took her insulin as prescribed, and felt confident enough to spend much of the time wearing a bathing suit.

From www.medscape.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Fler och fler universitet, Uppsala 2015/16 och nu VGR, erbjuder 60 poängs utbildning i Diabetesvård ny inriktning för specialistsjuksköterskeprogrammet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

UTBILDNING. Från och med nu i höst kan legitimerade sjuksköterskor få en magisterexamen inom diabetesvård vid Sahlgrenska akademin. Utbildningen är en ny inriktning för vårt specialistsjuksköterskeprogram och ges i regional samverkan.

Diabetesvård blir den elfte inriktningen för specialistsjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin. Utbildningen, 60 hp på halvfart under fyra terminer, ges i samverkan mellan Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Studenterna antas vid ett av lärosätena, och får undervisning på alla tre orter.

Carina Sparud Lundin

– Det är det första regionala samarbetet när det gäller specialistutbildning inom Västra Götalandsregionen. Det innebär att upptagningsområdet blir större, att lärosätena kan komplettera varandra och att vi kan säkra att vi har den lärarkompetens vi behöver, säger docent Carina Sparud Lundin, som ansvarar för universitetets nya specialistsjuksköterskeinriktning.

Sahlgrenska akademin har tidigare gett fristående och uppdragskurser kurser om generell diabetesvård, och som enda lärosäte i landet en specifik kurs om diabetes och barnafödande.

De ämnesspecifika kurserna om bland annat hur diabetes kan yttra sig, förebyggas, och behandlas ges vid något av de tre samarbetande lärosätena, medan kurser inriktade mot vetenskaplig metod och examensarbete ges av det lärosäte där studenten är antagen. Upplägget ger samordningsvinster vid samtliga lärosäten. Varje lärosäte kommer inledningsvis att anta tio studenter.

Diabetes - en folksjukdom

Uppskattningsvis 400 000 svenskar har någon form av diabetes. Rollen som diabetessjuksköterska är sedan länge mycket väl etablerad inom såväl sjukhusanslutna diabetesmottagningar som i primärvården, där det på många vårdcentraler finns sjuksköterskor som fördjupat sin kompetens inom diabetes. Egenvård är centralt för människor som lever med diabetes. En sjuksköterska som ska utbilda och stödja personer som till största del själva sköter sin diabetes, måste ha hög medicinsk, pedagogisk och vetenskaplig kompetens, och god förmåga att implementera nya forskningsresultat.

Tillgodoräkna tidigare utbildning

För att göra det möjligt för lärosätena att anpassa sina specialistsjuksköterskeutbildningar efter hälso- och sjukvårdens behov gav regeringen nyligen möjlighet att införa valfria inriktningar

– Det är roligt att en så etablerad yrkesroll nu kan formaliseras. Det ger bättre förutsättningar för sjuksköterskor att utveckla vården, arbeta självständigt och evidensbaserat, och att kunna driva egna projekt som kommer patienten till nytta, säger Carina Sparud Lundin.

Det finns goda möjligheter att tillgodoräkna tidigare utbildning inom diabetesvård. Studenterna måste dock ha antagits till utbildningen innan tidigare utbildning kan bedömas.

– Många erfarna sjuksköterskor har genomgått flera kurser i diabetesvård och kan i vissa fall bara behöva komplettera sin vetenskapliga kompetens, genom kurser i vetenskaplig metod och examensarbete, säger Carina Sparud Lundin, och fortsätter:

– Den nya specialistinriktningen kommer att öka den vetenskapliga kompetensen inom diabetesvård och förhoppningsvis också leda till att den vårdvetenskapliga forskningen inom området ökar.

Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst är bland de första i landet att erbjuda specialistutbildning för sjuksköterskor inom diabetesvård. Utbildningen finns sedan tidigare vid Uppsala universitet, som antog sin första studentkull i höstas.

VILL DU SÖKA?

Ansökningsperioden öppnar den 15 mars. Sista ansökningsdag är 15 april.

Ansökan sker via www.antagning.se.

Här kan du läsa mer om specialistsjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet: http://utbildning.gu.se/program/program_detalj?programId=V2DIV

Nationellt Programråd NPR för Diabetes har nu släppt en remiss-version av Vårdprogram för CGM-pump barn och vuxna. Detta vårdprogram harmonierar väsentligen med diabetesprofessionens framtagna vårdprogram. Dessutom finns i dokumentet mot slutet ekonomiskt-ogranisatoriska konsekvenser av aktuellt vårdprogram.

Då det gäller CGM anser arbetsgruppen att de typ 1 diabetespatienter som behöver traditionell CGM (Medtronic Enlite eller dexcom G4) är de som har CGM kopplat till sin insulinpump och de som behöver larm med tanke på hypoglykemisk unawareness samt yngre barn, och övriga har nytta av det betydligt mer prisvärda alternativet Flash-Glucose-Monotoring FGM Libre. (Uppdaterad den 27/01/16)

"Med ovan givna kriterier som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM utrustning är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning och kommer vara beredda att använda detta diabeteshjälpmedel.

Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM.

Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död."

Pga mjukvaruscript för www.dagensdiabetes.se saknas figurer i sin helhet nedtill i publikationen, men dessa kan tas fram från www.ndr.nu.

Nyhetsinfo www red DiabetologNytt

 

Remiss-version till landstingen

Vårdprogram insulinpump och CGM för barn-ungdomar och vuxna med typ 1 diabetes

Förslag från pump-CGM gruppen 160125

Nationellt Programråd Diabetes NPR, SKL

Nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump och för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) för vuxna med typ 1-diabetes

God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer för personer med typ 1-diabetes. Målet är hög livskvalitet och att samtidigt uppnå bästa möjliga stabila blodsockernivå med hjälp av insulinbehandling med insulinpennor eller insulinpump. Vid typ 1-diabetes är rutinmässigt upprepade glukosmätningar varje dygn en nödvändig förutsättning för att styra insulinbehandlingen och uppnå god glukoskontroll och utgör en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarlig hypoglykemi.

Specialistföreningarna inom diabetes har nyligen tagit fram förslag på riktlinjer för användning av insulinpump och CGM för barn och vuxna med typ 1-diabetes. Detta nationella vårdprogram från programrådet för diabetes utgår från dessa och syftet är att förbättra och underlätta blodsockerkontrollen för fler individer med typ 1-diabetes och att bidra till ökad jämlikhet i diabetesvården

Riktlinjer för insulinpumpbehandling hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av insulinpump ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll.
  2. Gryningsfenomen med högt blodsocker på morgonen där problemet ej kan lösas genom justering av insulindosen till kvällen.
  3. Upprepade episoder av insulinkoma eller hypoglykemisk omedvetenhet (hypoglykemisk unawareness) som kvarstår trots minskade insulindoser (insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning).
  4. Individer med lågt BMI och små insulindoser, där man har svårighet att reglera insulintillförseln utan hypoglykemier eller stora plasmaglukossvängningar
  5. Uttalad diabetisk gastropares med fördröjd magsäckstömning, där pumpen ger möjlighet att tillföra en måltidsdos av insulin under flera timmar (fördröjd bolus).
  6. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Förutsättningar för insulinpumpbehandling

Individen bör ha provat en optimerad behandling med flerdosregim innan pumpbehandling startas. Värdefullt med kartläggning av sockerläget med kontinuerlig mätning (Libre eller CGM) innan pumpbehandling startas. Individen måste vara villig att genomföra glukosmätning flera gånger per dygn (före huvudmåltider och på kvällen). Intensifierad provtagning bör ske i samband med akut sjukdom eller annan förändring som påverkar insulinbehovet. Individen ska vara väl förtrogen med blodketonmätning. Patienten måste avsätta tid för utbildning både vid start och uppföljning av insulinpumpbehandling.

Uppföljning och utvärdering

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid start av insulinpump med tät kontakt initialt. Nedladdning av insulinpumpdata rekommenderas vid varje besök liksom regelbunden nedladdning och utvärdering hemma via Diasend eller CareLink.

Sjukhuset måste ha rutiner för hur insulinpumpbehandling och ersättningsbehandling ska hanteras i samband med akut sjukdom. Diabetesmottagningen ska ha rutiner för att försäkra sig om att patienten har god kännedom om i vilka situationer insulinpumpen ska kopplas bort, när ersättningsbehandling med insulinpenna ska startas, när blodketonmätning ska göras och hur den ska tolkas. (Information till patienten finns upplagt som stödmaterial). Registrering av insulinpumpbehandling ska ske årligen i Nationella diabetesregistret (NDR).

Utsättning av insulinpumpbehandling

Om insulinpumpbehandling inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att insulinpump initierades ska behandlingen avslutas. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje vår. Vid tillstånd som kan påverka förmågan att fysiskt eller psykiskt hantera insulinpumpen, såsom vid stroke, kognitiv störning eller vid andra nytillkomna sjukdomar, bör man överväga utsättning av insulinpumpbehandling och övergå till annan insulinbehandling. Vid upprepade episoder med ketoacidos och bristande egenvård ska fortsatt insulinpumpbehandling ifrågasättas. Vid avbrytande av insulinpumpbehandling ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska ha god kunskap om insulinpumpteknik, nedladdning av insulinpumpdata samt kunna utvärdera och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal regelbundet delta i fortbildning kring insulinpumpbehandling antingen regionalt eller nationellt. Detta gäller såväl läkare som diabetessköterskor. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienterna kan få gott stöd.

Rutiner vid fel på insulinpumpen
Vid reklamation från pumpanvändaren eller diabetesmottagning skall felet eller avvikelsen anmälas till insulinpumpföretaget som i sin tur rapporterar till Läkemedelsverket. Vid allvarliga fel på pump eller infusionsset som lett till, eller kunnat leda till, allvarlig skada för patienten ska även mottagningen rapportera till Läkemedelsverket – enheten för medicinteknik och IVO (http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/). Tar pumpanvändaren själv kontakt med företaget så ska företaget sedan informera diabetesmottagningen.

Riktlinjer för användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) hos vuxna med typ 1-diabetes

Användning av CGM under längre tid ska övervägas hos vuxna med typ 1-diabetes, med eller utan insulinpump, om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt.

  1. Personen har haft allvarlig hypoglykemi senaste året som krävt hjälp av annan person.
  2. Personen har kvarstående HbA1c ≥70 mmol/mol eller inte har uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll av blodsockret.
  3. Personer som testar blodsocker frekvent och är i behov av minst 10 medicinskt motiverade glukosmätningar per dygn
  4. Inför och under graviditet.
  5. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet.

Uppföljning och utvärdering av CGM

Diabetesteamet ska tillgodose patientens behov av utbildning och feedback vid införandet av CGM med tät kontakt. Nedladdning av CGM data rekommenderas vid varje besök. Regelbunden nedladdning och utvärdering hemma bör uppmuntras. Utvärdering och omprövning ska ske minst varje halvår.

Utsättning av CGM

Om CGM inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att CGM initierades ska CGM avslutas. Om patienten uppvisar bristande följsamhet, t ex med felaktigt kalibreringsförarade, ska CGM avslutas. En förutsättning för att användning av CGM under längre tid ska vara meningsfull är att patienten är motiverad att använda utrustningen under större del av tiden.  Om patienten använder CGM mindre än 70 % av tiden bör avslutning av CGM övervägas alternativt att patienten motiveras till högre grad av användning. Vid avbrytande av CGM ska patienten återlämna utrustningen till behandlande klinik.

Riktlinjer för användning av CGM under kortare tid

CGM kan användas som diagnostiskt hjälpmedel under enstaka eller ett fåtal veckor i speciella situationer, ex. vid byte av terapi, vid speciella idrottsaktiviteter, vid misstanke om nattliga hypoglykemier och vid diskrepans mellan plasmaglukos och HbA1c.

Krav på behandlande klinik

Behandlande klinik ska god kunskap om CGM-teknik, nedladdning av CGM-data samt kunna utvärdera CGM-data och ge feedback till patienterna. Vidare ska personal från deltagande klinik regelbundet delta i fortbildning kring CGM regionalt och nationellt. Detta gäller både läkare och diabetessköterska. Flera i diabetesteamet behöver behärska tekniken så att patienten kan gå gott stöd.

Kunskapsunderlag – Bakgrund

Ökad risk för död – Risk som går att påverka

Nya studier från Skottland och Sverige visar att personer med typ 1 diabetes fortfarande har ökad risk för att dö jämfört med befolkningen i stort (6,7). Studien från Sverige visar en dubblerad risk för kardiovaskulär- och total mortalitet hos individer med typ 1-diabetes och att risken ökar till 4-5 gånger vid HbA1c 72-81mmol/mol och 8-10 gånger vid HbA1c över 82 mmol/mol jämfört med kontrollindivider i befolkningen under en uppföljningstid på 9 år (6). Med ökade insatser från diabetesvården i form av frekventa besök, intensiv behandling, moderna diabeteshjälpmedel inkluderande insulinpump och kontinuerlig glukosmätning (CGM) och egenvårdsinsatser går det att minska höga HbA1c och därmed påverka denna risk och förhindra undvikbara diabeteskomplikationer.

Under senare år har SBU, TLV och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård utvärderat mervärdet och kostnader för behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes (1-4). SBU Alerts Rapporter från 2013 konstaterar att pumpbehandling och behandling med sensor leder till förbättrat Hba1c och förbättrad livskvalitet. En studie från 2015 baserad på data i NDR data med 7 års uppföljning 2005-2012, visar att individer med typ 1-diabetes som hade behandling med insulinpump hade 50 % mindre risk för död i hjärtkärlsjukdom och totalmortalitet jämfört med individer med fler-dos behandling med insulinpenna (8).

Socialstyrelsens rekommendationer

Socialstyrelsens rekommenderar i sina nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 att personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi bör erbjudas behandling med insulinpump (prioritet 4) och kan erbjudas insulinpump kombinerad med CGM (prioritet 6). Personer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi kan erbjudas insulinpump (prioritet 9) eller insulinpump med CGM (prioritet10). Långtidsanvändning med CGM kan erbjudas personer med återkommande hypo- eller hyperglykemier (prioritet 5) (korttidsanvändning prioritet 6). CGM kan erbjudas till individer utan återkommande hypo- eller hyperglykemi (prioritet 9) (4).

Kontinuerlig glukosmätning

Användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) under längre tid utgör ett värdefullt hjälpmedel för att uppnå stabil glukoskontroll. Systemen ger inte bara information om aktuellt glukosläge utan även om glukosnivån är stabil eller i stigande eller i sjunkande. Det finns också möjlighet att sätta larmgränser vid både låga och höga glukosnivåer. Sedan 2015 finns en ny generation av CGM-utrustning, FreeStyle Libre. Det är ett system där individen aktivt måste skanna sin sensor för att få information om sitt glukosvärde. Systemet saknar larmfunktion, men uppvisar god mätprecision (5). Systemet är kalibrerat från fabrik vilket tar bort behov av blodsockermätning två gånger per dag för kalibrering och kostnaden på 13 000 kronor per år är mer än hälften jämfört med konventionella CGM system.

En kort-HTA (Health Technology Assesment) analys på kontinuerlig glukosmätning med Freestyle Libre har gjorts i Västra Götalandsregionen och publicerade november 2015. Den konstaterar att den nya teknologin uppvisar adekvat mätnoggrannhet men också att det saknas studier där den nya teknologin utvärderats avseende effekter på HbA1c eller patientrelaterade utfallsmått. Analysen tar upp en studie som visar att antal moment som krävs för att genomföra glukosmätning minskas med 91 procent och tiden kortas från 2 min till 6 sekunder med den nya teknologin jämfört med kapillärmätning av blodsockret. Kostnadsjämförelse mellan kapillärmätning, konventionell CGM och Freestyle Libre visar att Freestyle Libre är klart billigare än CGM men dyrare än kapillärmätning (3).

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätning

Senaste åren har det varit en stadig ökning av andel individer med insulinpumpbehandling i landet, totalt 23 % av vuxna, 19 % av män och 28 % av kvinnor, med typ 1-diabetes (figur 1). Samtidigt är det en spridning på 12-32 % mellan olika landsting (NDR-knappen 2015) (figur 2). I gruppen unga vuxna 18-30 år har 30 % pump (14-42%). Användning av CGM registreras ännu inte i NDR men sannolikt finns skillnader mellan olika landsting och diabetesmottagningar även här. Fler och fler barn och ungdomar behandlas med insulinpump och CGM vilket på sikt ger fler vuxna med insulinpump och CGM den dag de fyller 18 år.

Med ovan givna kriterier som också innefattar ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet och tillgång till billigare CGM utrustning är en rimlig bedömning att totalt cirka 70-75% av alla personer med typ 1-diabetes uppfyller indikationerna för kontinuerlig glukosmätning och kommer vara beredda att använda detta diabeteshjälpmedel. Det är också ett rimligt antagande att 30-40 % av personer med typ 1-diabetes behandlas med insulinpump och av dessa använder 75 % samtidigt CGM. Denna ökning kommer ske successiv i alla landsting och regioner och medför ökad kostnad på kort sikt. Hälsoekonomiska analyser visar att det är diabeteskomplikationer på sikt som står för den största kostnaden och målet är att med bättre glukoskontroll minska risken för komplikationer och död.

TLVs analys från 2013 visar att vårdens kostnad för behandling med insulinpump är 11 000 kronor högre per patient och år än för injektionsbehandling. Långtidsanvändning av konventionell CGM är 28 000 kronor dyrare per patient och år än för självtest med teststickor. Vid användning av fler teststickor än fyra per dag sjunker merkostnaden snabbt. Den högre kostnaden måste ställas mot kortsiktiga och långsiktiga vinster av en välfungerande diabetesbehandling och individuell bedömning är därför motiverat.

Idag har vi tillgång till det betydligt billigare Freestyle Libre systemet. Kostnaden för teststickor har på senare år minskat från 7 kr per blodsockersticka till idag som lägst under 1,5 kr per sticka. Att testa sitt blodsocker 10 gånger per dag kostar idag 13-20 kronor per dag och motsvarar 4800-7300 kronor per år, oaktat den extra tid det tar, vilket också bör vägas in. En ökad användning av CGM kommer minska kostnaderna för blodsockerstickor.

Vuxna personer med typ 1-diabetes 40000+ barn och ungdomar med diabetes 5000

70% av 45000 =  31 500

31 500 x 13000 = 409 MSEK (konstnad för Libre)

 

Figur 1. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling 2012 -  2015.

Figur 2. Andel personer med typ 1-diabetes med insulinpumpbehandling i olika delar av Sverige 2015.

Referenser

  1. Kunskapsunderlag: Insulinpump och kontinuerlig glukosmätning- TLV 2013 http://www.tlv.se/Upload/Medicinteknik/Kunskapsunderlag_insulinpump_cgm.pdf
  2. Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-04. www.sbu.se/201304
  3. Insulinpumpar vid diabetes - SBU alert-rapport nr 2013-03. www.sbu.se/201303
  4. Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-3
  5. The Performance and Usability of a Factory-Calibrated Flash Glucose Monitoring System. Bailey et al. DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 17, Number 11, 2015 DOI: 10.1089/dia.2014.0378
  6. Glycemic control and excess mortality in type 1 diabetes. Lind et al. N Engl J Med. 2014 Nov 20;371(21):1972-82. doi: 10.1056/NEJMoa1408214
  7. Estimated Life Expectancy in a Scottish Cohort With Type 1 Diabetes, 2008-2010 Livingstone et al. JAMA. 2015;313(1):37-44. doi:10.1001/jama.2014.16425
  8. Insulin pump therapy, multiple daily injections, and cardiovascular mortality in 18,168 people with type 1 diabetes: observational study. Steineck el al BMJ 2015;350:h3234 doi: 10.1136/bmj.h3234
  9. http://epipublic.vgregion.se/upload/SU/HTA-centrum/Kort-HTA/Kort-HTA%20Blodsockerm%C3%A4tning%20Libre_2015-11-30_TS_JK_IT.pdf  eller Googla på "HTA Libre VGR"

 

 

 

 

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks