De senaste åren har det tagits en rad initiativ på nationell, regional och lokal nivå för att förbättra vården för personer med diabetes.

Det har varit ett prioriterat område när satsningar har gjorts på kroniska sjukdomar. Men vad och hur krävs för att omvandla dessa riktlinjer och vägledningar till genomförbara förändringar i den svenska diabetesvården?

 

Välkommen till Världsdiabetesdagen 2015 den 13 november i Göteborg.

Detta möte är ett initiativ från svensk Förening för Diabetologi SFD och Dagens Medicin.

Vi diskuterar vilka konkreta förändringar vi måste göra i dag för att diabetespatienterna ska nå sina behandlingsmål?

Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att förändrings- och förbättringsarbetet ska få bestående effekter?Vad krävs för att satsningarna på diabetesvården ska nå ända ut till patienterna?Hur får de nationella riktlinjerna diabetesvården att förändras?

PROGRAM

9.00

Registrering med kaffe och smörgås.

9.30

Välkommen till Världsdiabetesdagen 2015 i Göteborg.

9.35

Vägar till ständig förbättring för barn och ungdomar med diabetes.

2005 startades studien Bättre diabetes diagnos för att öka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till att barn och ungdomar insjuknar i olika typer av diabetes.

Idag tio år senare har den nationella studien bidragit till både större kunskap om sjukdomen men även till att barndiabetesvården, i dag som klinisk rutin inom barndiabetesvården i Sverige analyserar antikroppar, c-peptid och den genetiska risken (HLA) hos alla barn med nydebuterad diabetes.

Gun Forsander docent, överläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

10.10

Att leva med barn som har diabetes.

Förälder till barn som har diabetes håller anförande.

10.30

Paus.

10.50

Är barn och ungdomar med diabetes trygga i skolan?

Typ 1- diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. På 25 års tid har den fördubblats bland barn under 15 år. Samtidigt har antalet barn i förskolegrupper och grundskoleklasser ökat markant. Nationella Diabetesteamet gjorde en kartläggning 2008 av barn i skolåldern med diabetes som visade på betydande brister i barnens omhändertagande och trygghet i skolan. Under våren 2015 genomfördes en uppföljande undersökning som studerar effekterna av de insatser som gjordes efter 2008. Har stödet för elever med diabetets förbättrats under skoldagen efter insatserna 2008?

Stefan Särnblad, med.dr, överläkare barnkliniken, Örebro, Diabetes i Skolan, DIS-projektet.

11.20

Vem får hjälp på vägen mot en bättre diabetesvård?

Nya studier visar att användingen av insulinpump ger minskad dödlighet på sikt och många barn och vuxna med diabetes är betydligt mer nöjda insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning (CGM) än med teststickor och insulininjektioner. Samtidigt har den statliga subventionen av insulinpumparna tagits bort och kostnadsansvaret ligger nu på landstingen. Inte heller kontinuerlig glukosmätning är en subventionerad självklarhet för varje diabetspatient. Vad krävs för en jämlik vård med tekniska hjälpmedel inom diabetesvården?

Inledning: Soffia Gudbjörnsdottir, docent, överläkae, Nationella Diabetesregistret och institutionen för medicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Diskussion: Stig Attvall, docent, överläkare, diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Gun Forsander, docent, överläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset, Tony Holm, samordnare för nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning och nationella programråd (NPR), Sveriges Kommuner och Landsting, Jonas Andersson, (FP), regionråd, Västra Götalands Regionen, med flera.

12.10

Lunch.

13.00

Viktiga faktorer för att förebygga hypoglykemi.

Nya resultat visar att det går att förena lägre blodsockernivåer HbA1c samtidigt som antalet allvarliga hypoglykemier, med kramper och medvetslöshet, minskat. Kunskap, goda redskap och medvetna strategier hos både patient och behandlare är nödvändiga för att minimera problemet med hypoglykemier. Det behövs också stöd för sådana resurser från vårdens huvudmän och beslutsfattare.

Stig Attvall, docent, diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Frida Sundberg, med dr, överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhussjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

13.30

Finn fem förbättringsområden i diabetesvården.

Fem områden är identifierade som särskilt kritiska för att skapa förutsättningar för en kontinuerligt förbättrad diabetesvård i Sverige, det är slutsatsen som presenteras i rapporten Värdebaserad uppföljning av diabetesvård framtagen av Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården, Sveus. Studien baseras på jämförelser mellan sju landsting med avseende på patientsammansättning, hälsoutfall, resursåtgång i vårdkedjan samt behandlingsmetoder och andra processmått. Man har studerat både typ 1 och typ 2 diabetiker. Analyserna har påvisat signifikanta skillnader i hälsoutfall och resursåtgång inom svensk diabetesvård.

Tobias Dahlström, klinisk projektledare, Sveus med flera.

14.15

Fika.

Så förbättras diabetesvården i praktiken.14.40

Hissenprojektet – motiverade patienter ger resultat.

Hur halverar man antalet typ-1 diabetiker med HbA1c över 70 mmol/mol på drygt ett år? På diabetesmottagningen på Skaraborgs sjukhus arbetatar man mot detta mål och har vidtagit konkreta åtgärder som motiverar patienter och ökat teamarbete med alla professioner medverkande för att uppnå målet, i dag är man på god väg att nå målet. För att ytterligare förstärka insatserna inriktas fokus även bland annat på att försöka höja motivationsnivån med ekonomiska incitament för mindre motiverade patienter.

Elisabeth Källqvist, diabetessjuksköterska, Annika Svensson, diabetessjuksköterska, diabetesmottagningen, Skaraborgs sjukhus, Skövde.

15.10

Är samarbete nyckeln till kvalitetshöjning i diabetesvården?

Vad krävs för att höja kvaliteten när diabetesvården på en vårdcentral visar på flera dåliga parametrar? Brickebacken vårdcentral har lyckats höja kvalitet markant genom att bland annat involvera hela arbetsgruppen från professionen på golvet till högsta ledningen, anpassa läkartiden efter patienternas behov och inte minst arbeta utifrån de framgångsfaktorer för diabetesvården som nationella programrådet tagit fram. Lyssna till teamet som berättar mer om framgångssagan.

Stefan Jansson, ledamot i det nationella programrådet för diabetes, Åsa Tagesson, diabetessjuksköterska, och Eva Sjögren, verksamhetschef på Brickebackens vårdcentral i Örebro.

15.40

Hur många fler liv kan vi rädda i morgon om vi gör som vi ska i dag?

Kostnaderna för diabetesvården kommer att öka i framtiden eftersom fler förväntas leva med diabetes under längre tid. Genom att satsa på diabetesvården i dag skulle kostnaderna öka till en början för diabetesvården men på lång sikt vara kostnadsneutralt, visar en nyligen publicerad rapport från Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE.

Katarina Steen Carlsson, fil dr, projektledare, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

16.10

Mona Landin Olsson, ordförande Svensk förening för diabetologi,SFD, summerar dagen och blickar framåt.

16.20

Dagens avslutas.

ANMÄLAN

Anmälan till Världsdiabetesdagen 2015

http://www.dagensmedicin.se/kop/?p=300245

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks