Med kunskap om vad vår genetiska variation innebär kan framtidens diabetesvård individanpassas med färre komplikationer och ökad livskvalitet som följd.

Panelen: Fredrik Hed, moderator, Christina Lloyd, Fredrik Löndahl, Karin Wåhlander, Heidi Stensmyren och Hindrik Mulder.

Vid seminariet ”Genvägen till bättre diabetesvård” i Visby under Almedalsveckan diskuterades hur dagens teknik, som gör det möjligt att analysera en persons hela arvsmassa och få fram individens ”genprofil”, kan bidra till att utveckla diabetesvården.
- Eftersom kostnaderna för en analys minskar hela tiden är det inte otänkbart att vi alla om tio år skulle kunna vara ”genprofilerade”, säger Hindrik Mulder, diabetesläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitets Diabetescentrum.
Vid Lunds universitets Diabetescentrum använder man redan kunskapen för att reklassificera diabetessjukdomarna.
- I dag talar vi om två diabetestyper, men i framtiden kommer vi istället att tala om 1, 2, 3, 4 och 5. Och detta kommer att få bäring på hur sjukvården, hur de olika sjukdomarna ska behandlas.
Målet är att ta fram en gps som utifrån personens unika genuppsättning, med hänsyn till diverse miljöfaktorer, kan ta ut riktningen för hur just den individen ska behandlas och vilka läkemedel som passar.

"Big data" en utmaning
Att låta genprofilera varenda människa skulle förstås rendera en enorm massa information, sk ”big data”. Detta i sig är en av utmaningarna forskarna står inför.
- Att ta fram informationen är lätt i dag, därför är det viktigt att ställa rätt frågor, säger Erik Renström, professor vid Lunds universitet och koordinator för det strategiska forskningsområdet inom diabetes, Exodiab.
- Vad är det som inte fungerar i min kropp när jag får diabetes? Det skiljer sig åt mellan olika personer. Vad skiljer ”min” diabetes från ”din”? Alla har inte heller samma risk för komplikationer och alla svarar inte likadant på samma mediciner. Genprofilering kan förbättra våra möjligheter att förutse detta.

Måste implementeras i vården
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund tror att genprofilering är en del av framtidens diabetesvård.
- Helt avgörande är att forskningen implementeras i sjukvården.
Hon menar att man behöver komma ifrån de standardiserade vårdförloppen och utveckla nya ersättningssystem.
- Kontinuitet är oerhört viktigt men det finns få ersättningssystem som premierar kontinuitet. Någon behöver ta patientansvaret och vara ansvarig för hela patienten. Man kanske har fler sjukdomar än diabetes.

- Vi pratar mycket om individanpassad vård och kan vi kartlägga och differentiera olika typer av diabetes och identifiera olika behandling är det bra. Samtidigt innebär det att diabetesvården bli alltmer specialicerad och det kan inte bedrivas i primärvården, det måste till specialister, säger diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl.

Nya läkemedel
Karin Wåhlander, Astra Zeneca, är intresserad av biologin bakom vad som driver sjukdomsutvecklingen för att kunna ta steget att utveckla nya läkemedel.
- Det kan vara gener men det kan också vara biologi plus omgivning.

Christina Lloyd, NovoNordisk menar att vi borde fokusera på kostnaderna för komplikationerna snarare än på kostnaderna för nya läkemedel och att vi borde bli bättre på att följa de nationella riktlinjerna för diabetesvården.
- Om vi blir det det, kommer 800 diabetiker att undvika hjärtinfarkt fram till 2030.

Vården dålig på återkoppling
Alla är överens om att vården är dålig på att följa upp patienterna och att ge dem återkoppling.
- Det går 8000 timmar på ett år och som patient träffar man sin läkare kanske en gång om året, vill patienterna träffa sin läkare oftare, undrar moderator Fredrik Hed.
- Det går inte att svara på generellt, säger Fredrik Löndahl. Har du bra koll behöver du kanske bara en gång, men har du problem behöver du kanske mer. Vården i dag är dålig på individanpassning.

Metabolt centrum samlar aktörer
- Vi har fantastiska möjligheter med den nya tekniken, men det är viktigt att vi gör ett bra jobb redan i dag. Gör vi ett bra jobb i dag så kommer vi att kunna göra ett ännu bättre jobb i morgon med all den här nya informationen. Sjukvården och hela maskineriet runt omkring måste ändra sin struktur och bryta barriären mellan öppenvård och slutenvård. Öppenvården måste professionaliseras, sammanfattar Erik Renström.

- I Skåne har vi vår idé om ett Metabolt centrum där vi samlar de olika aktörerna; patienter sjukvården och läkemedelsindustrin. Tillsammans ska vi lösa det här genom att vi är tillsammans på samma plats och att vi jobbar integrerat, avslutar han.

Text Sara Liedholm www.diabetesportalen.se

 

Vill du se diskussionen i efterhand

https://www.youtube.com/watch?v=Gp1x-Do5L7I

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks